2015-07-14

I debatten om vår energipolitik framhålls ofta Tyskland som ett föredöme. Det är därför synnerligen viktigt att se vad som hänt där.

Tysklands satsningar på förnybar el, ”Energiewende”, har resulterat i utbyggnad till total märkeffekt 78 GW, gigawatt. Dygnets maximala behov är 50 – 70 GW. Dessa kolossala investeringar har lockats fram med politiska garantier, som omfattar dels rätt för vind- och solel att leverera all sin produktion på nätet, dels garanterade förmånliga priser för ett par decennier. Nätbolagen vidarebefordrar dessa till slutkunderna.

De garanterade priserna var under 2014 i genomsnitt 8 cent/kWh. För solkraft var genomsnittet 25 cent, eftersom de äldsta anläggningarna garanterades 60 cent, c:a 5:60 kronor med dagens växelkurs 9,3 SEK/€.

Efterfrågan utöver förnybar el får konventionella kraftverk konkurrera om. På elbörsen har deras genomsnittliga priser per kWh drivits ner från tidigare normala 5 cent till 4,5 cent 2010 och 3,3 cent 2014.

De konventionella kraftverken har plikten att med ”reglerkraft” säkerställa leverans till alla elkunder. När vind och sol ökar så plötsligt att kol och gas inte hinner reglera ner tillräckligt snabbt, får den ”pålitliga” reglerkraften dumpa sin överskottsel till negativa priser.

Detta inträffade den 11:e och 12:e april med lägsta noteringen minus 8 cent/kWh. Den ”nyckfulla” elkraften, som orsakat överskottet, fick däremot det garanterade fulla priset.

Den snabba utbyggnaden av vind- och solkraft med höga priser har höjt priserna för slutkunderna. Utöver nätkostnaderna betalade privatkunder per kWh 2,4 cent 2010, 5,3 cent 2013 och c:a 6,5 cent (60 öre) 2014 enligt tidningen Handelsblatt. Motsvarande fördyringar för företag har tvingat många att flytta eller lägga ner.

Nu finns detaljerad statistik över tysk elproduktion under fyra år av Energiewende, googla ”klimatsans energifakta”. Där finns länkar till flera poster med pedagogiska grafer över vad som faktiskt varit.

Under vecka 4 i år var produktionen av förnybar el nära noll under alla arbetsdagarna. En post med rubriken ”Vindstilla. . .” visar att det samtidigt var vindstilla även i Sverige, Danmark, Tyskland och Frankrike.

Konklusionen är att ALLA ”gamla” kraftverk måste vara kvar, hur många vindkraftverk vi än bygger.

Solkraft uppträder närmast som en daglig störning på nätet.

Kraftbolagen har utsatts för stora överraskningar. En av Europas största elproducenter, norska Statkraft, har egen naturgas från Nordsjön och en ledning till kontinenten. Gaskraft kan regleras snabbare än kol- och kärnkraft samt har lägre utsläpp av koldioxid än kolkraft.

Det borde ge konkurrensfördelar, varför koncernen investerade i två aggregat om tillsammans 800 MW strax utanför Köln.

Det första körde år 2009 med full kapacitet under 5.500 av årets 8.760 timmar. Det andra startades upp under 18 timmar i maj 2013 och ställdes sedan av under tre månader. Under 2014 nådde det 110 timmar med full last. Relationen mellan priset på gas och priset på el är så ogynnsamt att det sällan lönar sig att leverera el. I februari förmodade Handelsblatt att det ena aggregatet kommer att monteras ner.

Kolkraftverken konkurrerar på sina marginalkostnader, vilket innebär att de inte täcker sina kapitalkostnader. Anläggningarna värderas som skrot. Det betyder att de så småningom kommer att läggas ner, vilket 26 anläggningar förvarnat om.

Att subventionera mera produktionskapacitet på en redan mättad marknad innebär kapitalförstöring. Det har politikerna beslutsamt blundat för. Sedan har de vänt upp-och-ner på ekonomin.

Det verkliga värdet av reglerkraften kommer att visa sig, när så många kraftverk lagts ner, att man måste bygga nytt. Kalkylen för en sådan investering blir sagolik. Kapitalkostnaden är en stor del av all energiproduktion. Antalet timmar i produktion blir centralt i investeringskalkylen.

Men vad skall man räkna med på en marknad som domineras av nyckfull, ”opålitlig” produktion? Blir det 7.000 timmar, 5.000 timmar eller bara 100 timmar? På en sund marknad skulle den osäkerheten drabba de ”opålitliga” energislagen, sol och vind. Något som skulle göra deras investeringskalkyler rätt omöjliga.

Näringsminister Sigmar Gabriel sade i november att Energiewende liknade ”Irre Zustände”, ungefär ”tillstånd av galenskap”.

Energiewende utgör en nationell kapitalförstöring av gigantiskt format!

Vill vi ha det så i Sverige?

Sture Åström
Sekreterare i Nätverket KLIMATSANS

Tyvärr visades inte ovanstående graf, som “säger mer än tusen ord”.

+ – + – + – +

Jag kan tillägga att olika versioner av manuset ovan med små avvikelser refuserades av Ny Teknik tre gånger, två gånger med direkt anknytning till andra inlägg om Energiewende. Jag har inte sett något ärligt försök av Ny Teknik att relatera sanningen om det tyska fullskaleförsöket. Hur ett organ som säger sig vilja informera om teknik kan vilja hålla läsarna ovetande om en så viktig tekniks praktiska genomförande är för mig oförståeligt.

Grafen var med vid alla tillfällena.

SÅ

by

2015-07-12

+ – + – + – +

2015-07-11

DN har ovanstående information, samt har lagt till en egen intervju:

Solforskaren Pål Brekke vid Norskt rymdcenter i Oslo har svårt att säga hur stor risk det är för en ny miniistid. Däremot är det mycket som tyder på att solen är på väg in i en lugn period.

– Antalet solfläckar har minskat, liksom den magnetiska styrkan i fläckarna. När solen har många fläckar strålar den mer och avger mer energi. Då blir det varmare på jorden.

Han har svårt att säga hur kallt det kan bli.

– Senast det skedde för 400 år sedan hade vi en period med långa och kalla vintrar. Då frös Themsen (i Storbritannien) till is.

Som forskare tycker han att framtiden är intressant, eftersom det kan ge tydligare svar på hur stor inverkan solen har på klimatet jämfört med växthusutvecklingen.

by

2015-07-06

Mycket påpassligt balanseras detta inlägg av ett från “Svensk mat- och miljöinformation”, där Sanna Ekendahl och Mathilda Jerenius förklarar att “metan har 23 gånger starkare effekt på klimatet än koldioxid per viktenhet” samt att kossorna även andas ut lustgas “med en cirka 300 gånger starkare effekt på klimatet än koldioxid”.

Den insändaren finner jag inte på nätet nu.

Typiskt för unga världsförbättrare är att de saknar sinne för proportioner. Det finns så få “viktenheter” metan i atmosfären att den gasen inte kan jämföras med koldioxid. Dess-utom gäller att metan oxideras av luftens syre, så att det försvinner ganska snart. Detsamma gäller för lustgas, där jag tror att bilmotorer producerar större mängder än kor.

Men för alla tre gaserna gäller att ingen som helst verkan på klimatet är trolig. IPCC har på alla sina 25 år inte lyckats bevisa någon verkan av koldioxid. Det finns övertygande bevis för att klimatet främst styrs av kosmiska faktorer som solens varierande aktivitet och regelbundna variationer i Jordens bana runt solen, samt av oscillerande strömmar i haven.

Även 300 gånger NOLL blir som bekant inte mer än NOLL.

De två damerna kallar sig “folkbildare”, men det är falsk flagg för en politisk agenda, som går ut på att skrämma folket med klimathotet, för att genomföra en drastisk omvälvning av världens ekonomi. Kanske är de för unga för att förstå vart deras aktioner kommer att bära hän. Läs mera i posten:

Parisavtalet måste ställas under debatt

+ – + – + – +

Samma manus har även införts i Västerviks-Tidningen

2015-07-07

Okunniga argument om köttskatt

by

2015-07-02

Både Rapport och Aktuellt sände den 25/6 inslag om ”Klimatbusen kött”. En professor vid Lantbruksuniversitet påstod att ett kg kött orsakar lika mycket ”klimatutsläpp” av koldioxid och metan som 10 liter bensin.

Vi lämnar en höbal att ruttna på åkern. Då bildas metan och koldioxid, eftersom cellulosan och stärkelsen i höet långsamt bryts ned under förruttnelsen. Till slut har nästan alla kolatomer i höet omvandlats till dessa gaser.

En identisk höbal ger vi till en ko. Med sina fyra magar kan hon bryta ned större delen av cellulosan och stärkelsen till fettsyror och ättiksyra, vilka hon omvandlar till protein och fett.

Ett flertal av kolatomerna från höet blir till kött och fett och kan därför inte bli metan och koldioxid. Kon kan inte fisa så mycket metan som förruttnelsen ger. De fyra magarna gör kossor till naturens mest effektiva förädlare av cellulosa och stärkelse till proteiner och fett, människans viktigaste födoämnen

Dessutom får gräsätarna i sig alla vitaminer och mineraler de behöver och vi får dem med i köttet.

Kor MINSKAR således naturens utsläpp av växthusgaser. Med andra ord utgör de metansänkor, helt i analogi med att skogarna är koldioxidsänkor.

Köttätare äter sedan dessa gräsätare och bidrar därmed indirekt till minskade utsläpp från naturen.

Ju mera kött vi äter, desto mindre blir naturens utsläpp.

SVT visar återigen att dess rapportering om klimatet är vilseledande eller direkt felaktig.

Nätverket KLIMATSANS
Björn Hammarskjöld, ass. professor, f.d. överläkare, fil. lic. biokemi
Sture Åström, civ.ing. Nätverkets sekreterare

(Jag fick besked om införandet av detta manus så sent att jag inte hann ut att köpa ett ex. Frivilliga har kollat ett par välsorterade bibliotek, men de tycks helt bortse från “kvällstidningar”. Således är detta det manus jag sänt. Redaktionen kan ha gjort vissa ändringar, vilket är deras privilegium. SÅ)

Jag har nu sett att AB satte följande rubrik:

Forskaren har fel – att äta kött är bra för klimatet

by

Det kan faktiskt råda vindstilla i hela Europa från Atlanten till Ural. Här en karta över väderläget tisdagen den 22/11 2011 kl 07:00. Med undantag av små områden på Island och i Algeriet är vindhastigheten lägre än 3 Beaufort, vilket definieras som 3,4 – 5,4 m/s. Vid så svag vind står nästan alla vindkraftverk stilla även om vinden på deras höjd av 150 meter är något starkare. Fullständig beskrivning på tyska finns hos Vernunftkraft.

Ser man sedan på vad vindkraften faktiskt levererat får vi en liknande bild flera gånger varje år. Nedan visas läget i 9 länder den 8/2 2013 kl 05:00. Siffrorna anger hur många procent av den installerade märkeffekten som producerades under en timme.

Nedan visas produktionen för första halvan av februari 2013.

En fullständig rapport på engelska finns på bloggen “Energy Matters“.

Konklusionen är alldeles självklar: Hur många vindkraftverk vi än bygger, så måste vi ha kvar alla de gamla kraftverken, för att inte bli utan ström ibland.

by

Totala elproduktionen i Tyskland, CR Rolf Schuster.

Översta raden avser installerad märkeffekt.

Notera hur låg effekt vindkraftverken levererat under större delen av månaden. Siffran 0,69 % för minimi leverans av sammanlagd installerad effekt är dramatisk. Motsvarande siffra för vindkraften blir 0,65 %.

I praktiskt perspektiv är dessa siffror lika med NOLL ! !

by

Ing-Marie Gren är professor i miljöekonomi vid SLU och styrelseledamot i 4:e AP-fonden

2015-07-01

Dalarnas Tidningar 15-07-01. Professor Ing-Marie Gren vid Lantbruksuniversitet SLU ivrar för skatt på kött. Hon påstår att ett kilo kött släpper ut lika mycket koldioxid som 10 liter bensin och kallar koldioxid en förorening.

En SLU-professor bör dock veta att koldioxid är växternas livsnödvändiga näring, att mer koldioxid får det att växa mer, att atmosfärens nuvarande halt av koldioxid fortfarande är historiskt låg och att tidigare eror med mycket rikare växt- och djurliv var varmare med flerfalt högre halter.

Men miljöekonomen Gren räknar okritiskt utifrån påstått klimathot. Hon varnar för ökande utsläpp och fogar vad vi äter till våra övriga förmenta synder mot klimat och natur. Värst är tydligen kött. Hon vill lägga en koldioxidskatt på kött precis som vi fått på bränslen och transporter.

Enligt TV orsakar vår mat större utsläpp än vad vi långsiktigt får släppa ut. Ekonomiska styrmedel (skatter!) ska minska dem. Den enda konstaterade klimatförändringen sedan Lilla Istidens slut cirka 1850 är en knapp grads uppvärmning. Då var Solens magnetiska aktivitet periodvis minimal. Då rådde missväxt och nöd.

Men de senaste 30 åren har Jordens växtlighet ökat med 11 procent. Sedan 1930 har världens skördar femfaldigats. Hundratals miljoner människor har lyfts ur nöd och svält. Fler har fått det bättre. Nu är Solen åter minimalt aktiv. Det tyder på svalare klimat framöver. Att försöka minska atmosfärens livgivande koldioxid blir att göra Livet självt till Livets fiende!

Tege Tornvall, journalist, skrivit boken “Solen driver vårt klimat”, nätverket Klimatsmart

Sture Åström, civilingenjör, nätverket Klimatsmart

Denna artikel finns inte på nätet idag, men däremot en som föreslår en köttskatt på 20 – 25 kronor per kg:

Bensin och kött bör beskattas lika

Den är skriven av Sanna Ekedahl och Jonas Norberg från “Svensk mat- och miljöinformation” (SMMI), som driver kampanjen “Köttskatt.nu”

Ur Svensk mat- och miljöinformations stadgar:

”Svensk mat- och miljöinformation är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Föreningens syfte är att verka för en hållbar livsstil av hänsyn till människor, djur och det globala ekosystemet. Detta genom att bedriva folkbildning och informera allmänheten om hur matindustrin påverkar miljön och klimatet samt genom att driva politiska krav för miljömässigt hållbarhetstänkande i mat- och miljöfrågor.

Föreningen skall speciellt tillhandahålla information och genomföra informations aktiviteter av sådant slag så att allmänheten med hjälp av informationen enkelt kan minimera sin negativa miljö- och klimatpåverkan och maximera sin positiva miljöpåverkan genom matkonsumtion. Föreningen skall även tillhandahålla information som underlättar för allmänheten att driva politiska krav för miljömässigt hållbarhetstänkande i mat- och miljöfrågor.”

Det är alltså en politisk kampanjorganisation som säger sig “bedriva folkbildning”. Därmed har den förmodligen fått bidrag av skattemedel. Jag har förgäves sökt dess årsredovisning, där ekonomin bör framgå.

SÅ

by