Replik. Att låta AP-fonderna investera i så kallad hållbar omställning vore nationell kapitalförstöring av enorm omfattning eftersom global uppvärmning inte finns i observationer och uppmätta fakta, skriver Sture Åström i Nätverket Klimatsans i en replik på Latinamerikagruppernas debattartikel (31/7).
Latinamerikagruppernas Annelie Andersson och Pontus Björkman har lyssnat på Johan Rockströms sommarprat i P1 om den framtida värmekatastrofen och vill förhindra denna genom att använda landets pensionskapital för ”hållbara investeringar”.
LÄS MER: Investera hållbart nu – Annelie Andersson och Pontus Björkman i Latinamerikagrupperna.
Redan i början avslöjar de sin bristande seriositet: ”Året är 2099. Det är kaos på planeten Tellus.” Hur kan de veta det? Om 84 år! SMHI klarar ibland fem dagar. Vi har tågtidtabeller fram till jul, men de gäller endast om vädret är okej, eller?
De utgår från klimatpanelen IPCC:s förutsägelser om år 2100. Dessa visar ständig uppvärmning. Men de har visat sig mer och mer felaktiga de senaste 18 åren, då ingen uppvärmning ägt rum. Detta bekräftas av samtliga fem mätserier, som varit världens riktmärke. Det hade de lätt kunnat kolla. IPCC baserar sig alltså inte på vetenskap. En så misslyckad sierska spår nu fyra gånger så lång tid. Kan de tro på den?
Talar man om framtiden, måste man utgå från vad som hänt: observationer och uppmätta fakta. Den enda ”klimatförändring” som uppmätts är en uppvärmning på trekvarts grad sedan 1880. Tillsammans med den höjda halten koldioxid i luften från 0,3 till 0,4 promille har den givit oss frodigare växtlighet med en grönare jord och dramatiskt rikare skördar. Dessa har lyft hundratals miljoner människor från fattigdom och svält. Utsläppen har varit nyttiga. Det finns alltså ingen ”gigantisk klimatskuld”. Tvärtom.
Skribenterna tror att polarisarna smälter. Men de växer på haven både i norr och söder, vilket är lätt att kolla upp. Orkaner och tyfoner har 20 procent mindre energi än på 1990-talet. De globala återförsäkringsbolagen Swiss Re och Munich Re rapporterar 20 procent lägre kostnader för väderskador 2014. Havets nivå stiger inte mer än normalt, det vill säga 1–2 millimeter per år.
Med undantag av tecken på en kortfristig uppvärmning av en stark El Niño till jul, finns inte några mätbara tecken på en långfristig sådan. Däremot visar mätningar av solens aktivi-tet, att vi med stor sannolikhet går mot några kallare decennier.
Motiverat av det lätt motbevisade skräckscenariot för år 2099, vill skribenterna att våra pensionspengar skall satsas i ”hållbara investeringar”. Det kan ingen ha något emot. Problemet är bara att de i sitt oförstånd tytt orden till sin motsats. De menar vindkraft-verk, elbilar och solpaneler, vilka alla är gravt olönsamma utan kraftiga subventioner.
I Tyskland driver man fullskaleförsöket Energiewende, som i juli månad visade att vindkraften var obetydlig under tre av veckorna och tillfälligt nere på 1,48 procent av maxvärdet. Näringsministern Sigmar Gabriel ansåg i november att försöket innebär ”irre Zustände”, tillstånd av galenskap. Det vill säga nationell kapitalförstöring av enorm omfattning. Det är vad skribenterna föreslår: Pengar i sjön.
Men, när framtiden troligen blir kallare, kommer användningen av kol och olja att stiga. Det ökar skördarna och minskar fattigdomen i världen, det största miljöproblemet.
Sture Åström
Nätverket Klimatsans
by 