I sin rapport för andra kvartalet 2015 skriver Vattenfall ner sina tillgångar i konventionell kraft med 36 miljarder kronor. Det motiveras av att politiska beslut gjort verksamheten olönsam, så att anläggningarna måste värderas som skrot. Istället förklaras planerna för framtida lönsamhet så här:

“Vindkraftproduktionen ökar i linje med Vattenfalls strategi att ställa om mot en mer hållbar energiportfölj.”

Företagets framtid diskuteras av doktoranden Alvar Palm den 30/7:

Att låsa tyska kolet är dyr miljöpolitik

2015-08-04

Nedan den replik vi fått in på DN:s nätsida :

I praktiken är Vattenfall en av staten styrd myndighet, men staten vill inte ta sitt ansvar för detta utan försätter Vattenfalls ledning i ohållbara dilemman. Av miljöskäl kan Vattenfall tvingas investera i teknik som inte tillförlitligt och effektivt produce-rar elektricitet till låg kostnad – och tvingas avstå från eller lägga ned tillförlitlig och kostnadseffektiv elproduktion med tillgänglig och beprövad teknik, skriver sex debattörer från nätverket Klimatsans.

I praktiken är Vattenfall en av staten styrd myndighet, men staten vill inte ta sitt ansvar för detta utan försätter Vattenfalls ledning i ohållbara dilemman. Av miljöskäl kan Vattenfall tvingas investera i teknik som inte tillförlitligt och effektivt producerar elektricitet till låg kostnad – och tvingas avstå från eller lägga ned tillförlitlig och kostnadseffektiv elproduktion med tillgänglig och beprövad teknik, skriver sex debattörer från nätverket Klimatsans.

I polemik mot Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Vänsterpartiet och regeringspartiet MP argumenterar doktoranden Alvar Palm på DN Debatt den 30/7 klokt för att Vattenfall inte passivt skall behålla sina tyska kolgruvor utan att bruka dem. Han menar att det binder kapital som kunde användas för andra energiformer. Han förordar att Vattenfall i stället säljer kolgruvorna.

Man kunde tro att statsägda Vattenfalls huvuduppgift är att tillförlitligt och kostnadseffektivt förse Sverige med elektricitet. Men därutöver är Vattenfall även ett verktyg för statlig miljöpolitik. Dessutom förväntas Vattenfall ge staten fortlöpande vinster från sin verksamhet.

Det skapar ett blandat uppdrag med motstridiga mål, som inte kan uppfyllas efter gängse kriterier för marknadsinriktad verksamhet. I praktiken är Vattenfall AB en av staten styrd myndighet. Men staten vill inte ta sitt ansvar för detta utan försätter Vattenfalls ledning i ohållbara dilemman.

Om Vattenfall säljer sina tyska kolgruvor fortsätter köparen med exakt samma verksamhet som Vattenfall kritiserats för. Det betyder att staten tvår sina händer på andras bekostnad.

För verksamheten ställs Vattenfall inför valet mellan olika energiformer att investera i. Av miljöskäl kan Vattenfall tvingas investera i teknik som inte tillförlitligt och effektivt producerar elektricitet till låg kostnad – och tvingas avstå från eller lägga ned tillförlitlig och kostnadseffektiv elproduktion med tillgänglig och beprövad teknik.

Den förra är vind- och solenergi. Det blåser bara lagom ibland och är bara solsken ibland. Båda måste kompletteras med reservkraft, som reglerar tillförseln i elnäten efter faktisk förbrukning och tid på dygnet och året. Svensk reservkraft är vatten- och kärnkraft.

Från sin tid som Metallordförande vet statsministern att Sverige behöver sin kärnkraft och måste både underhålla befintlig och investera i ny kärnkraft för framtida elbehov. Men han hindras av både sin regeringspartner Miljöpartiet och sitt stödparti Vänsterpartiet.

Skälet för att på sikt minska världens utvinnande och förbränning av kolhaltiga bränslen (kol, gas och olja) är inte att hejda påstådd koldioxiddriven uppvärmning utan att minska utvinningens och förbränningens rena miljöpåverkan och att hushålla med våra resurser.

För nätverket Klimatsans:

Per-Olof Eriksson, tekn hedersdoktor, tidigare koncernchef Sandvik
Fred Goldberg, tekn dr, tidigare docent KTH, polarforskare
Jan-Olof Liljenzin, prof em i kemi, Chalmers
Åke Ortmark, ekonom och författare
Tege Tornvall, faktajournalist, skrivit boken ”Solen driver vårt klimat”
Sture Åström, civ ing, tidigare industriman, nätverkets sekreterare

Debatten hänger förstås helt i luften, så länge man inte tar upp koldioxidens verkan på klimatet, den falska hypotesen att den styr klimatet. Det tog vi upp i det manus vi sände in, se nedan, men det betraktar redaktionen som “en annan debatt” och måste således strykas i slutvarvet.

Skilj mellan klimat och energipolitik!

I polemik mot Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Vänsterpartiet och regeringspartiet MP argumenterar doktoranden Alvar Palm i DN 15-07-30 klokt för att Vattenfall INTE passivt skall behålla sina tyska kolgruvor utan att bruka dem. Han menar att det binder kapital som kunde användas för andra energiformer. Han förordar att Vattenfall i stället säljer kolgruvorna.

Man kunde tro att statsägda Vattenfalls huvuduppgift är att tillförlitligt och kostnadseffektivt förse Sverige med elektricitet. Men därutöver är Vattenfall även ett verktyg för statlig miljöpolitik. Dessutom förväntas Vattenfall ge staten fortlöpande vinster från sin verksamhet

Det skapar ett blandat uppdrag med motstridiga mål, som inte kan uppfyllas efter gängse kriterier för marknadsinriktad verksamhet. I praktiken är Vattenfall AB en av staten styrd myndighet. Men staten vill inte ta sitt ansvar för detta utan försätter Vattenfalls ledning i ohållbara dilemman.

Om Vattenfall säljer sina tyska kolgruvor, fortsätter köparen med exakt samma verksamhet som Vattenfall kritiserats för. Det betyder att staten tvår sina händer på andras bekostnad.

För verksamheten ställs Vattenfall inför valet mellan olika energiformer att investera i. Av miljöskäl kan Vattenfall tvingas investera i teknik som INTE tillförlitligt och effektivt producerar elektricitet till låg kostnad – och tvingas avstå från eller lägga ned tillförlitlig och kostnadseffektiv elproduktion med tillgänglig och beprövad teknik.

Den förra är vind- och solenergi. Det blåser bara lagom ibland och är bara solsken ibland. Båda måste kompletteras med reservkraft, som reglerar tillförseln i elnäten efter faktisk förbrukning och tid på dygnet och året. Svensk reservkraft är vatten- och kärnkraft

Från sin tid som Metallordförande vet statsministern att Sverige behöver sin kärnkraft och måste både underhålla befintlig och investera i ny kärnkraft för framtida elbehov. Men han hindras av både sin regeringspartner Miljöpartiet och sitt stödparti Vänsterpartiet.

Dessa hänvisar till varningar från FN:s klimatpanel IPCC om påstått klimathot från ökande utsläpp av koldioxid från mänsklig verksamhet. Alvar Palm utgår liksom nästan all offentlig debatt okritiskt från dessa varningar.

Skälet för att på sikt minska världens utvinnande och förbränning av kolhaltiga bränslen (kol, gas och olja) är dock inte att hejda påstådd CO2-driven uppvärmning utan att minska utvinningens och förbränningens rena miljöpåverkan och att hushålla med våra resurser.

Faktiskt konstaterad är en knapp grads uppvärmning sedan 1800-talets slut. IPCC uppger 0,74 grader för 1900-talet. Likaså faktiskt konstaterade är pauser i uppvärmningen ca 1880-1910, 1940-1970 och sedan det särskilt varma El Niño-året 1998. Trots ökande CO2-halt i atmosfären.

Däremot har världens skördar sedan 1930 femfaldigats. Under de senaste 30 åren har Jordens växtlighet ökat med 11 procent. Fler har fått det bättre. Hundratals miljoner har lyfts ur nöd och svält.

Det hotas nu av troligt kyligare klimat. Fem institut följer den globala temperaturen. De har inte på snart 19 år noterat någon nämnvärd uppvärmning. Jordens klimat följer sedan årmiljoner cykliska växlingar i Solens magnetiska aktivitet och UV-strålning samt i världshavens stora strömmar. Samtliga är nu i faser som förebådar kyligare klimat.

Någon heltäckande förklaring till klimatets växlingar finns ännu inte, men enligt danska solforskare släpper minskande solmagnetism in mer kosmisk strålning, som bildar minipartiklar i atmosfären. På dessa kondenseras mer vattenånga till moln och nederbörd med kylande verkan.

Detta har visats i försök på både Århus-universitetet och CERN-institutet vid Genève. Satelliter har registrerat 25 procent minskad skyddande solmagnetism runt solsystemet samt starkt ökad kosmisk instrålning.

Redan någon grad lägre temperatur hämmar växtligheten. Det är hög tid att Sveriges och världens politiker tar till sig och planerar för detta.

Det lär kräva mer energi framöver!

by