Ulla Andersson, Jens Holm och Anna Hövenmark i Vänsterpartiets arbetsgrupp Ekoeko.

Svenska Dagbladet hade den 31/8 en debattartikel av vänsterpartisterna ovan med rubriken:

”Miljöpolitik och rättvisa måste gå hand i hand”

Vi sände in nedanstående manus den 2/9, men fick omedelbart beskedet att det inte fanns plats för det:

Vänsterpartiets arbetsgrupp Ekoeko med uppgift att balansera ekonomiska och ekologiska mål mot varandra har baserat sitt arbete på felaktiga förutsättningar. De har inte gjort hemläxan att granska realismen i de uppgifter de använder.

Beträffande klimatomställningen skriver de: Rapport efter rapport pekar entydigt på att världen nu går mot en global uppvärmning som kan bli okontrollerbar och farlig.

Det är inte sant. Åtskilliga seriösa rapporter refererar till Solens uppträdande och förutser några kalla decennier framöver.

Gruppen utgår från den hypotes som FN:s klimatpanel IPCC lanserade för 25 år sedan. De har inte granskat den tillräckligt. Därför måste vi göra det här.

Enligt denna hypotes värmer mer koldioxid atmosfären marginellt. Så litet att det inte oroar, men IPCC antar att det får mer vattenånga att avdunsta från haven med mångfalt större effekt. Det skulle öka uppvärmningen och därmed avdunstningen igen, så att vattenånga genom så kallad återkoppling skulle förstärka uppvärmningen. Det skulle kunna leda till en okontrollerad, katastrofal uppvärmning.

Notera att katastrofen vilar på en osäker hypotes, ett antagande och tre spekulativa ”skulle” ovanpå varandra, det vill säga osäkerhet i femte potens.

Under sina 25 år har IPCC noterat ständigt ökande utsläpp av koldioxid och gång på gång larmat om katastrofer som inte inträffat.

Polarhavens isar smälter inte bort, isbjörnarna mår bra. Orkaner, tyfoner och tromber är färre än på 90-talet. Extrema oväder kan inte knytas till halten koldioxid. Haven stiger inte oroande, fler söderhavsöar växer än krymper, googla ”rena klimatfakta”. I Sverige kompenserar landhöjning havens marginella stigning.

Utifrån sin hypotes har IPCC gjort ett hundratal datorsimuleringar, som visat ständigt ökande global temperatur. Men nu har det inte blivit varmare på snart 19 år. Simuleringarna har slagit allt mer fel – konstaterat av samtliga fem institut som följer utvecklingen, bland annat med satelliter över land och hav.

IPCC anger trekvarts grads ökning för tiden 1880 – 1997. Den processen kan delvis ses som en naturlig återhämtning efter Lilla Istiden dessförinnan. Temperaturen både steg och sjönk, medan halten koldioxid oavbrutet steg. Det visar klart att koldioxid inte kan vara klimatets dominerande drivkraft.

Processen har varit välgörande. Koldioxid är växternas viktigaste näring. Något högre temperatur och mer koldioxid i luften gynnar växterna, som behöver ”andas” mindre luft och därmed förlorar mindre vatten. De klarar torka bättre och vandrar in i öknarna. Dessa har minskat, inte vuxit som IPCC sagt.

FAO noterar 20 procent ökade skördar av spannmål det senaste decenniet, googla ”välgörande FAO”. Det har betytt billigare mat, som räddat hundratals miljoner människor från fattigdom och svält.

Uppvärmningen och utsläppen har varit nyttiga för hela mänskligheten.

Således finns ingen ”klimatskuld” till U-länderna – vilket naturligtvis inte betyder att vi skall sluta hjälpa dem.

FN:s klimatpanel IPCC har negligerat solforskningen, fast astronomen William Hershel redan 1801 rapporterade ett samband mellan klimatet och växlande solfläckscykler.

Många solforskare har sett regelbundna mönster i solmagnetismens ca 11-åriga solfläckscykler, googla ”solen jorden kallare”. I flera rapporter år 2013 analyserade 18 svenska, norska och andra forskare Solens variationer och dess interaktion med Jorden och de övriga planeterna. Deras samfällda slutsats var att vi går mot en kall period, googla ”prp morner”.

De ”senaste forskarrönen” visar alltså att det inte är värt några subventioner att minska utsläppen. Den politik gruppen föreslår förutsätter större subventioner, pengar som måste tas från verklig miljövård.

Vänsterpartiets aningslöshet rörande IPCC kan förklaras av gemensamma politiska ideal. The Intergovernmental Panel on Climate Change” är en mellanstatlig, det vill säga politisk organisation. Den styrs av FN:s 193 medlemsnationer, varav en majoritet är U-länder utan klimatforskning. Många är korrupta diktaturer. Med klimathotet ser de en möjlighet att utverka ett ständigt miljardflöde av pengar från I-länderna.

IPCC hänvisar till stöd för sin hypotes av 97 procents majoritet bland ”klimatforskarna” enligt en studie vid Illinois University. Denna omfattade 10.257 tillfrågade. Därav valdes de 77 ut som nyligen fått flest artiklar om mänsklig klimatpåverkan publicerade. Av de 77 svarade 75 ”rätt”. Det var 97 procent av de utvalda men bara 7 promille av de tillfrågade, googla ”fusk i klimatdebatten”.

Däremot har över 30.000 forskare skriftligt protesterat mot hypotesen.

IPCC:s ansvariga ledning visar öppet sina avsikter. En av dess ordföranden är Ottmar Edenhofer, som förklarat: ”Klimatpolitiken skall fördela världens resurser på nytt sätt”, googla ”nzz ottmar ipcc”. FN:s högsta klimatansvariga, Christiana Figueres, sade i februari: ”Detta är första gången i historien mänskligheten föresätter sig att ändra världens ekonomiska system”, googla ”Figueres intentionally”.

IPCC driver alltså en politisk kampanj. Klimatkonferensen i Paris i december skall nå ett ”bindande klimatavtal” mellan alla nationer. Någon betydelse för klimatet kan det inte få, eftersom ingen märkbar verkan av koldioxid kunnat finnas.

Men klimatet blir motivet för de första stegen mot en global fördelningspolitik, som blir svår att skilja från planekonomi. Det må ligga i linje med gruppens förslag med ”omfördelning till offentlig konsumtion”, men någon väg till global rättvisa är det inte.

Alla tidigare planekonomiska försök har inneburit ofattbara orättvisor och fattigare medborgare.

Nätverket KLIMATSANS

Wibjörn Karlén, professor em. Naturgeografi, ledamot Kungl. Vetenskapsakademien, KVA
Tore Scherstén, professor em. ledamot KVA
Sture Åström, civ.ing., nätverkets sekreterare

+ – + – + – +

Således: Visst handlar klimatfrågan om “civilisationens överlevnad”, så som våra miljöministrar hävdat i många år. Men inte för att människan våldför sig på klimatet, utan därför att frågan hålls som anledning till att införa en “New World Order”, en global överstat, med planekonomi, styrd av FN med dess genomkorrumperade byråkrati. Det skulle bli slutet för vår nuvarande civilisation, så som praktiserats i Sovjet, Zimbabwe och Kuba. Notera att dessa länder kunnat kopiera vad som utvecklats i den fria världen utanför. Men en global planekonomi elimineras den konkurrensen.

Jag kan inte undgå att undra hur det kommer sig att en borgerlig tidning, som säger sig verka för liberala frihetsvärden, marknadsekonomi och demokratisk frihet, bereder plats för rent kommunistisk argumentation, men inte för en replik som försvarar tidningens värden.

Sture Åström

by