Svenska Dagbladet satsade i oktober på kampanjen “SvD 2 grader” med en särskild “klimatreporter”, Jenny Stiernstedt. Flera gånger refererade hon till det stigande havet som skulle översvämma söderhavsöar, ex.vis Kiribati, vars president hon hade intervjuat. Emellertid är söderhavsöarna inte i fara alls. Havet kan inte stiga oroande.

I samtal med chefredaktören Fredric Karén försäkrade han att “alternativa sanningar” också skulle få plats i spalterna. Vi sände nedanstående manus till Brännpunkt, men det refuserades omgående.

+ – + – + – +

Ingen fara för Söderhavsöarna!

Många anser att havens stigande nivå är den allvarligaste frågan i klimatdebatten. Deras larm avser ö-nationer, som kan försvinna och miljonstäder, som kan översvämmas. Men, vilka gränser sätter naturlagarna?

Under den senaste istiden innehöll landisarna så mycket vatten, att havsnivån låg 120 meter lägre än idag. Isen täckte delar av Sibirien, norra Europa och Nordamerika samt på södra halvklotet en del av Nya Zeeland och sydligaste Sydamerika plus hela Antarktis. När isen smälte som snabbast, steg nivån med 10 mm/år.

Av dagens istäcken ligger cirka 90 procent på Antarktis och 10 procent på Grönland. De har överlevt 4 varma ”Mellanistider” samt perioder med 2 och 3 grader högre temperatur än nu. Detta torde betyda att tron på ”tipping points” är grundlösa. Plötsligt skulle stora glaciärer snabbt glida ut i havet och höja dettas nivå med flera meter.

Bland världens havsforskare intar svenske docenten Nils-Axel Mörner en framträdande position. Han var ordförande i de högsta internationella organen för forskare om havens nivå 1981 – 1989 och 1999 – 2003. Under flera decennier har han besökt de mest kritiska platserna, ex.vis Maldiverna, Bangladesh, Kiribati, Tuvalu, Venedig och New Orleans. Han har kontrollerat hamnarnas mätning av havsnivån och strändernas tecken på ändrad nivå. Ingenstans har den stigit oroande.

På ett enkelt sätt har han visat hur snabbt havet stiger med hjälp av IPCC:s data från rapporten 2007. Dessa är loggade värden för havets nivå i 159 hamnar med mätstationer, guage stations, som registrerar nivån med flottörer eller liknande. Värdena på stigningen varierar från – 8 mm/år till + 6 mm/år.

I diagrammet ovan placerar Mörner mätvärdena efter varandra i stigande ordning med det lägsta, mest negativa, först. Detta avser givetvis en plats, där landet höjs. Det avgörande är att i närmare hälften av hamnarna stiger nivån mellan noll och två mm/år. IPCC uppskattade istället stigningen till 2 – 6 mm/år. De siffrorna avser städer vid flodmynningar, där marken består av uppslammat material, som sätter sig under århundraden.

Stigning med mindre än 2 mm/år inger ingen oro. Den utgör ingen fara för Söderhavsöarna. Korallerna växer uppåt i samma takt som havet stiger. Universitetet i Auckland, New Zealand, har under 60 år mätt arean på 27 söderhavsöar, bland andra Kiribati och Tuvalu. Endast fyra hade minskat. Elva hade växt med 3 – 30 procent. När korallerna dör, bildar deras skelett grus, som spolas upp på stränderna av stormar, så att öarna växer och nya öar bildas.

Men, om det blir varmare, kan landisarna då höja havet mera? Det har inte skett under Medeltiden, Romartiden och den Minoiska tiden för 3.000 år sedan, då det var cirka 1, 2 och ännu fler grader varmare. Blir det ännu varmare, ökar avsmältningen. Dock bara på Grönland, eftersom Antarktis ligger direkt över Sydpolen, där det sällan blir plusgrader.

Isen är tre kilometer tjock. På den höjden är det 20 grader kallare än vid marken. Därför sker ingen nämnvärd smältning på isens yta. Den sker vid fronten, nertill. Det betyder att den yta, som den varma luften kan värma isen på, är mycket liten, en tiopotens mindre än då istiden slutade. Då steg havet med 10 mm/år. Nu kan ett varmare klimat inte öka stigningen med mer än 1 mm/år, alltså maximalt 2 – 3 mm/år tillsammans med den pågående stigningen. Naturlagarna sätter den gränsen.

Korallerna kommer att matcha även den takten, så det finns ingen risk att några öar i Söderhavet försvinner.

Nätverket KLIMATSANS

Hans Jelbring
civ.ing, fil.dr, klimatolog

Bertil Larsson
meteorolog, polarforskare

Gösta Pettersson
professor em. författare ”Falskt Alarm”

Sture Åström
civ.ing, nätverkets sekreterare

by