Recension: Pia Hellertz ”Att leka Gud”
Bokens titel klickade genast till i huvudet: Det är ju vad de gör som tror att de kan styra klimatet. Nu har larmrapporterna om klimatkatastroferna börjat blandas upp med hopp-ingivande besked: ”Energiomställningen skapar jobb och konkurrenskraft” samt ”Det går att ställa om till en fossilfri välfärdsstat” och ”Vår generation är den första som kan besluta om Jordens framtid”. Vi skall alltså klara både Jorden och välfärden undan katastrofen bara vi gör som profeterna med sina gudomliga insikter säger.
Pia Hellertz ger en utomordentligt fullödig beskrivning av ”Historien om den globala uppvärmningen” och kompletterar med ”Geoengineering”, försöken att styra väder och klimat, samt projekten HAARP och LOFAR m. fl.
Hon redogör för diskussioner om de värsta hoten mot mänskligheten. Ett hot som hon ser som allvarligt och akut diskuteras nästan inte alls: Den ekonomiska kollaps som världens ohejdade skuldsättning gör närmast oundviklig. Däremot skär frågan om utsläppen av koldioxid och den globala uppvärmningen igenom nästan alla politiska frågeställningar. Därför ägnar hon boken åt den och gör det mycket grundligt med täta referenser till sina källor.
Den svenske nobelpristagaren Svante Arrhenius lanserade hypotesen om koldioxidens verkan på klimatet 1896. När klimatet började bli märkbart varmare på 80-talet gjorde ett antal forskare datorsimuleringar, som visade en fortsatt uppvärmning, vilket fick stor politisk uppmärksamhet. FN:s klimatpanel IPCC skapades 1988 med svensken Bert Bolin som ordförande. Den publicerade stora rapporter, som slog fast att uppvärmningen fortsätter och orsakas av människans utsläpp av koldioxid. Al Gore förstärkte intrycket av en kommande katastrof med filmen ”En obekväm sanning” år 2006. Den visade skräckscener av en överhettad Jord med översvämmade städer, etc. Fast den gör åtminstone 20 felaktiga påståenden, visas den fortfarande i svenska skolor. Hon nämner också familjen Gores nära sovjetiska förbindelser.
Hon gör en resumé av klimatförändringarna de senaste tusen åren och går omsorgsfullt igenom de klimathot IPCC larmat om samt realismen i de data som anförs.
En beskrivning av IPCC, dess organisation och arbetssätt är klargörande liksom av dess återkommande stora konferenser. Fusk och manipulation av data har avslöjats i Climategate I och II samt ytterligare ett antal små och stora skandaler. Intressant är också beskrivningen av de många grupper, hon kallar dem ”maktgrupper”, som driver och finansierar en omfattande opinionsbildning omkring klimathotet: Rom-Klubben, Trilaterala kommissionen, Bilderberg-gruppen, m.fl. Det ledde fram till Agenda 21, som undertecknades av 179 nationer vid den stora konferensen i Rio de Janeiro 1992. Flera källor ser den som en global fascistisk plan: De nya ”Gröna” är de gamla ”Röda”. Kontroll över mänsklig-heten är målet såväl för många idealistiska miljökämpar som för politiska extremister och för den elit som ett antal multimiljardärer anser sig vara.
Lite kusligt är det att se hur välkända personer seriöst diskuterat att minska jordens befolkning. Rom-Klubben förklarade att mänsklighetens största hot var människan själv.
Den senare delen av boken handlar om Geoengineering med avsikt att påverka väder och klimat samt olika forskningsprojekt som HAARP, LOFAR, m.fl. beträffande elektromagnetisk kommunikation samt kemiska och biologiska vapen. Avslutningsvis diskuterar Pia Hellertz de paradigmskiften hon ser i historien. Nu finns beröringspunkter mellan en andlig världsbild och en med en Ny Världsordning, New World Order, NWO.
I denna del är många fakta mindre kända eller hemliga, vilket gör att vissa resonemang kan kallas konspirationsteorier även om redovisade vittnesmål gör dem tankeväckande.
Boken ger en fullödig men lättläst och fängslande beskrivning om utvecklingen av ”klimatfrågan”. 20 sidor referenser till röster både för och emot ”klimathotet” ger den mycket hög trovärdighet.
Sture Åström
Boken finns hos Ad Libris och kan även beställs direkt hos förlaget här eller med mejl till adress:
order(snabela)dsm.nu
by 
Bra bok och bra recension. När du skriver
“Lite kusligt är det att se hur välkända personer seriöst diskuterat att minska jordens befolkning. Rom-Klubben förklarade att mänsklighetens största hot var människan själv.”
så är det en tanke som jag har och haft i decennier.
Men vi behöver inte bekymra oss. Att reglera det har jorden klarat av i alla tider och det kommer den att klara av i fortsättningen också utan våra moraliskt tveksamma ingripanden.