Skandinaviens största kraftverk, Ringhals, vars årsproduktion 2015 uppgick till 21,1 TWh. Det motsvarar cirka 15 % av den totala elanvändningen i Sverige. Där kan två reaktorer komma att avvecklas i förtid som ett resultat av den särskilda “effekt-skatt” på kärnkraft, som regeringen infört.

Riksdagen debatterade idag landets energiförsörjning utan att energiminister Ibrahim Baylan ville ge besked om socialdemokratin avser att behålla, öka eller minska denna skatt. Här återger vi ett debattinlägg, som refuserats av en av våra rikstidningar. Författare är en av landets mest kvalificerade medborgare avseende landets energiförsörjning, civ.ing. Sivert Göthlin. Under sin aktiva tid var han ansvarig för driften av Vattenfalls elproduktion och det svenska stamnätet.

+ – + – + – +

Regeringen verkar sakna elementära kunskaper om elförsörjningen då hela kärnkraftens existens hotas av höjda skatter.

Låt oss se på hur det såg ut kl 8 på morgonen första dagen efter helgerna den 7 januari när kylan slog till. Elförbrukningen var 25 200 MW, vilket var bara ungefär 1 000 MW från det hittills högsta någonsin noterade värdet. Ändå var det bara extremt kallt i Norrland.

Elbehovet denna morgon täcktes med 8 200 MW kärnkraft, 12 800 MW vattenkraft, 1 900 MW annan värmekraft (mest biobränsle), 1 000 MW vindkraft, 500 MW övrigt (ospecificerat) samt 800 MW import.

Kärnkraften kom från åtta kärnkraftsaggregat som alla gick med full effekt. Ringhals 2 är avställd för reparation med snar återstart. Oskarshamn 2 har genomgått en omfattande modernisering de senaste åren efter 40 års drift. Detta arbete var i slutskedet, när beslut fattades att avbryta alla åtgärder och avveckla aggregatet tillsammans med Oskarshamn 1 pga förväntad dålig lönsamhet i framtiden med lågt elpris och hög beskattning.

Vattenkraften utnyttjades i princip fullt. Den installerade totaleffekten är något högre men denna går aldrig att utnyttja genom hydrologiska och andra restriktioner. En bidragande orsak är även att det är fråga om ett stort antal små enheter med många inte samordnade ägare.

Vindkraftens produktion var mindre än 20% av installerad effekt beroende på svaga vindar. Ur effektsynpunkt är vindkraften nästan värdelös genom väderberoendet. Ofta är produktion under 5% och i Danmark bara 1-2% med den mindre geografiska spridningen.

Med planerad förtida avställning av fyra kärnkraftsaggregat och därefter ytterligare avveckling inom några år ändras förutsättningarna helt för elförsörjningen. Redan vid den relaterade situationen den 7 januari med två avställda kärnkraftsaggregat kan inte ett läge med elbrist helt uteslutas. Import från grannländerna är ingen garanterad tillgång för inga bindande avtal finns och kan troligen inte heller träffas. Vindkraften kan sedan sjunka till under några procent av installerad effekt. Till detta måste alltid finnas reserv för oplanerade fel i storleksordningen största enhet som är 1 500 MW.

Detta visar att det skulle vara mycket oansvarigt att låta mer än ett par kärnkraftsaggregat stoppas utan att produktion (fossilkraft) byggs ut i Sydsverige. Alternativt kan utbyggnad av väderoberoende produktion ske i Norrland men då måste nätet norr-söder förstärkas. En sådan utveckling är naturligtvis uppåt väggarna fel vilket alla borde begripa.

Energimässigt är vi i en mycket god situation. Elförbrukningen har legat på samma nivå de senaste 20-25 åren och ingen större ökning väntas. Stora andelar vatten- och kärnkraft gör även klimatpåverkan minimal. Senaste året var elöverskottet till export hela 23 TWh. Det var betydligt mer än vindkraftsproduktionen som var 16 TWh. Den subventionerade vindkraften har alla år varit en stor nationalekonomisk förlust.

Kärnkraften bör ses som en nationell tillgång som bör utnyttjas så länge den är ekono-miskt lönsam för landet och håller tillfredsställande säkerhetsnivå. Med gott underhåll och fortlöpande moderniseringar kan livslängden förlängas med minst ett par decennier. Jämförelser kan göras med andra anläggningar för elproduktion. Som exempel är de äldsta enheterna i vår största vattenkraftstation (Harsprånget) nu 75 år.

Dagens situation med lågt elpris och höga skatter på viktig befintlig produktion måste vi komma bort från. Elpriset på marknaden styrs av den rörliga kostnaden för dyraste produktion vid varje tillfälle. Detta är i sin tur kostnaden för fossilkraft i våra grannländer och har sjunkit drastiskt på senare år. Som exempel har oljepriset rasat 70 % på bara ett drygt år. Ingen vändning uppåt kan väntas under överskådlig tid.

Den bästa lösningen ut ur dilemmat är att göra om beskattningen av el. Vi har nu en elskatt på all förbrukning och en rad skatter och avgifter på olika slags produktion. De senare snedvrider utbyggnader och utnyttjningen på ett ekonomiskt felaktigt sätt. Bäst är att ta bort alla produktionsskatter och subventioner samt lägga all beskattning hos elanvändarna. Detta styr även användarnas åtgärder för att minimera elförbrukningen och vidtaga åtgärder för elsparande.

Sivert Göthlin
civilingenjör

by