Lars har tipsat om Bloombergs grafer över prisutveckling och investeringar för världens energiförsörjning. Här den procentuella prisutvecklingen för fossila bränslen.
Investeringarna i “förnybart” har stigit våldsamt, men takten har avtagit.
Här ser vi hur Europa halverat sina investeringar och Kina dubblat sina medan USA legat still. Man får fundera på vilken världsdel som sett framtiden. . .
by 
Skandinaviens största kraftverk, Ringhals, vars årsproduktion 2015 uppgick till 21,1 TWh. Det motsvarar cirka 15 % av den totala elanvändningen i Sverige. Där kan två reaktorer komma att avvecklas i förtid som ett resultat av den särskilda “effekt-skatt” på kärnkraft, som regeringen infört.
Riksdagen debatterade idag landets energiförsörjning utan att energiminister Ibrahim Baylan ville ge besked om socialdemokratin avser att behålla, öka eller minska denna skatt. Här återger vi ett debattinlägg, som refuserats av en av våra rikstidningar. Författare är en av landets mest kvalificerade medborgare avseende landets energiförsörjning, civ.ing. Sivert Göthlin. Under sin aktiva tid var han ansvarig för driften av Vattenfalls elproduktion och det svenska stamnätet.
+ – + – + – +
Regeringen verkar sakna elementära kunskaper om elförsörjningen då hela kärnkraftens existens hotas av höjda skatter.
Låt oss se på hur det såg ut kl 8 på morgonen första dagen efter helgerna den 7 januari när kylan slog till. Elförbrukningen var 25 200 MW, vilket var bara ungefär 1 000 MW från det hittills högsta någonsin noterade värdet. Ändå var det bara extremt kallt i Norrland.
Elbehovet denna morgon täcktes med 8 200 MW kärnkraft, 12 800 MW vattenkraft, 1 900 MW annan värmekraft (mest biobränsle), 1 000 MW vindkraft, 500 MW övrigt (ospecificerat) samt 800 MW import.
Kärnkraften kom från åtta kärnkraftsaggregat som alla gick med full effekt. Ringhals 2 är avställd för reparation med snar återstart. Oskarshamn 2 har genomgått en omfattande modernisering de senaste åren efter 40 års drift. Detta arbete var i slutskedet, när beslut fattades att avbryta alla åtgärder och avveckla aggregatet tillsammans med Oskarshamn 1 pga förväntad dålig lönsamhet i framtiden med lågt elpris och hög beskattning.
Vattenkraften utnyttjades i princip fullt. Den installerade totaleffekten är något högre men denna går aldrig att utnyttja genom hydrologiska och andra restriktioner. En bidragande orsak är även att det är fråga om ett stort antal små enheter med många inte samordnade ägare.
Vindkraftens produktion var mindre än 20% av installerad effekt beroende på svaga vindar. Ur effektsynpunkt är vindkraften nästan värdelös genom väderberoendet. Ofta är produktion under 5% och i Danmark bara 1-2% med den mindre geografiska spridningen.
Med planerad förtida avställning av fyra kärnkraftsaggregat och därefter ytterligare avveckling inom några år ändras förutsättningarna helt för elförsörjningen. Redan vid den relaterade situationen den 7 januari med två avställda kärnkraftsaggregat kan inte ett läge med elbrist helt uteslutas. Import från grannländerna är ingen garanterad tillgång för inga bindande avtal finns och kan troligen inte heller träffas. Vindkraften kan sedan sjunka till under några procent av installerad effekt. Till detta måste alltid finnas reserv för oplanerade fel i storleksordningen största enhet som är 1 500 MW.
Detta visar att det skulle vara mycket oansvarigt att låta mer än ett par kärnkraftsaggregat stoppas utan att produktion (fossilkraft) byggs ut i Sydsverige. Alternativt kan utbyggnad av väderoberoende produktion ske i Norrland men då måste nätet norr-söder förstärkas. En sådan utveckling är naturligtvis uppåt väggarna fel vilket alla borde begripa.
Energimässigt är vi i en mycket god situation. Elförbrukningen har legat på samma nivå de senaste 20-25 åren och ingen större ökning väntas. Stora andelar vatten- och kärnkraft gör även klimatpåverkan minimal. Senaste året var elöverskottet till export hela 23 TWh. Det var betydligt mer än vindkraftsproduktionen som var 16 TWh. Den subventionerade vindkraften har alla år varit en stor nationalekonomisk förlust.
Kärnkraften bör ses som en nationell tillgång som bör utnyttjas så länge den är ekono-miskt lönsam för landet och håller tillfredsställande säkerhetsnivå. Med gott underhåll och fortlöpande moderniseringar kan livslängden förlängas med minst ett par decennier. Jämförelser kan göras med andra anläggningar för elproduktion. Som exempel är de äldsta enheterna i vår största vattenkraftstation (Harsprånget) nu 75 år.
Dagens situation med lågt elpris och höga skatter på viktig befintlig produktion måste vi komma bort från. Elpriset på marknaden styrs av den rörliga kostnaden för dyraste produktion vid varje tillfälle. Detta är i sin tur kostnaden för fossilkraft i våra grannländer och har sjunkit drastiskt på senare år. Som exempel har oljepriset rasat 70 % på bara ett drygt år. Ingen vändning uppåt kan väntas under överskådlig tid.
Den bästa lösningen ut ur dilemmat är att göra om beskattningen av el. Vi har nu en elskatt på all förbrukning och en rad skatter och avgifter på olika slags produktion. De senare snedvrider utbyggnader och utnyttjningen på ett ekonomiskt felaktigt sätt. Bäst är att ta bort alla produktionsskatter och subventioner samt lägga all beskattning hos elanvändarna. Detta styr även användarnas åtgärder för att minimera elförbrukningen och vidtaga åtgärder för elsparande.
Sivert Göthlin
civilingenjör
by 
2016-01-14
Ett kilo nötkött ger lika mycket växthusgaser som 10 liter bensin påstår Jonas Paulsson i kampanjen Köttfri måndag (Aftonbladet 11 januari). Att det är befängt förstår man med lite sunt förnuft.
Bensin kommer från petroleum, som legat i underjorden i miljoner år. Eldar man upp den, bildas koldioxid, som inte fanns i atmosfären förut.
Gräs består av kolföreningar från växternas fotosyntes, där koldioxid från atmosfären sönderdelas av solens strålning till bladens vävnader och till syre, som vi människor behö-ver för att andas. Vare sig bladen ruttnar på fälten eller blir uppätna av kossor, som vi äter upp, så återgår till slut alla kolföreningar till koldioxid i atmosfären. Kossor påverkar inte klimatet.
Jonas Paulsson nämner inte att kött är en hälsosam och nödvändig del i människans kost. Jenny Reimers, f.d. överläkare i Härnösand, har skrivit: Vi är ju rovdjursbyggda och måste därför äta djur!
Alltför mycket vegetabilier, kolhydrater, gynnar flera vanliga folksjukdomar som fetma, diabetes och cancer. Inuiter, som anammat vårt leverne har drabbats av sjukdomarna, men blivit friska, när de kommit hem till dieten på säl och fisk. Andra har lanserat dieten LCHF, Low Carb, High Fat.
Sedan länge har auktoriteter förklarat att vegetabiliska, fleromättade fetter varit hälso-sammare än animaliska fetter. Det står nu klart att motsatsen gäller. De vegetabiliska fetterna bidrar till våra folksjukdomar. Helt vegetarisk kost är alltså onyttig.
Det nyttigaste är blandad kost med undvikande av kolhydrater i socker och stärkelse.
Sture Åström
Nätverket KLIMATSANS
+ – + – + – +
2016-01-14
Samma manus som ovan.
by 
Nedan ett svar på ett cirkulär från Statoil, som anpassats till respektive län. En version finns här.
2016-01-13
DET FINNS BÄTTRE ALTERNATIV
I EP 5 januari tycker två direktörer på Statoil, Morgan Wiktorsson och Helena Fornstedt att vi Håbobor kör för mycket bil, och därmed släpper ut för mycket koldioxid. Naturligtvis motiveras det hela med parisspektaklet i december. Vad som inte sades i Paris var att jordens temperatur inte ökat de senaste 18 åren trots att en tredjedel av människans samlade koldioxidutsläpp skett under den tiden. Därmed inser var och en att sambandet mellan människans utsläpp av koldioxid och den globala uppvärmningen, som alla i massmedia tjatar om, är svårt att bevisa. Och därför behöver vi bilister inte ha dåligt samvete för att vi kör bil och släpper ut livets gas, koldioxid.
Wiktorsson och Fornstedt försöker sig sedan på konststycket att försöka frälsa världen med hjälp av sitt senaste dieselbränsle. Om man är det minsta miljömedveten så skall man inte köpa och köra en mil med dieselmotor. Denna motor kompressionständer och då bildas mängder av skadliga produkter som kväveoxider, ofta kallade NOx, samt sotpartiklar. Detta beror på motorns sätt att arbeta, och är svåra att göra något åt. Av någon outgrundlig anledning klassas bilar med dieselmotor som miljöbilar, kanske för att de har låg dieselförbrukning. Så staten subventionerar dessa bilar, och samtidigt klagar man på höga halter av NOx och partiklar i vissa stadskärnor. Ytterst inkonsekvent. Volkswagens försök att lansera dieselbilar som miljöbilar i USA har ju inte varit så framgångsrikt. Man kan inte trolla med naturlagarna, och lurendrejerier avslöjar sig förr eller senare.
Så sluta lura miljömedvetna bilister att köra på diesel. Det finns bättre alternativ. Bensinbilarna försågs med katalysator och elektronisk bränslestyrning, och därmed reduceras NOx till ett minimum. Utsläpp av sotpartiklar är försumbart. För den miljömedvetne är alltså en bensinbil det självklara valet, eller om man kör kortare sträckor en elbil. Etanollanseringen har ju blivit en praktflopp.
Staffan Wohrne
Bålsta
by 
Vindkraftverk står stilla ibland.
Enligt Svenska Kraftnät nåddes i torsdags den 7 januari vinterns hittills högsta förbrukning på knappt 26 000 megawatt.
Elproduktionen i Sverige och den tillgängliga importkapaciteten användes fullt ut. Åtta av tio kärnkraftsreaktorer levererade el och all tillgänglig vattenkraft användes.
Vindkraften bidrog med runt 1 000 MW av behovet om 26 000 MW vilket motsvarar omkring 4 procent.
Slutsats: Vi kan aldrig klara oss med enbart förnyelsebar vatten- och vindkraft.
Varför skall vi bygga dyra vindkraftverk, när vi ändå behöver ha alla vanliga kraftverk kvar.
Sture Åström
Nätverket Klimatsans
+ – + – + – +
2016-01-13
(Här har det oavkortade manuset införts.)
Ingen idé att satsa på vindkraft
Den 7/1 hade vi vinterns hittills högsta elförbrukning på knappt 26 000 megawatt (MW), detta enligt ett pressmeddelande från driftchef Erik Ek vid Svenska kraftnät.
Åtta av tio kärnkraftsreaktorer och all tillgänglig vattenkraft användes fullt ut. Vindkraften bidrog med cirka 1 000 MW av behovet på 26 000 MW vilket motsvarar omkring fyra procent.
– Det här visar att vi fortsatt behöver en bra produktionsmix, säger Erik Ek, och att den planerbara icke väderberoende produktionen spelar en viktig roll för ett leveranssäkert elsystem även i framtiden.
Konklusion: Vi kan aldrig klara oss med enbart förnyelsebar vatten- och vindkraft. Varför ska vi då bygga dyra vindkraftverk, när vi ändå behöver ha alla vanliga kraftverk kvar?
Sture Åström
+ – + – + – +
Fler har observerat problemet, bl.a. Sven-Erik Bengtsson i Hela Hälsingland.
Hur skulle Sverige ha klarat effektbehovet?
+ – + – + – +
2016-01-14
+ – + – + – +
2016-01-13
+ – + – + – +
2016-01-18
Behovet av vanliga kraftverk tydligt
+ – + – + – +
2016-01-20
Vad ska vi med vindkraftverken till?
by 
Enligt exempelvis Johan Rockström, som före klimatmötet i Paris ständigt dök upp som en dyster följetong i artiklar och TV-soffor, var detta möte sannolikt vår sista chans att rädda jordens klimat från fantasifullt beskrivna framtida katastrofer.
Budskapets allvar tycks inte fullt ut ha nått alla delegater nere i Paris. Det enda i klimatväg man kom överens om var nämligen att låta länderna försöka genomföra de måttliga utsläppsbegränsningar de själva uppgivit. Alltså – gör i princip som ni vill.
Detta innebär förstås att länder med rödgröna regeringsinslag, som exempelvis Sverige, kommer att försöka fortsätta på den inslagna vägen som leder till frivillig avindustrialisering med hjälp av ineffektiv förnybar energi och skatter relaterade till verkningslösa utsläpp. Här finns anledning att se upp.
Efter fem år har man sedan tänkt följa upp hur länderna klarat sina frivilliga målsättningar, men hur stater som inte skött sig skall hanteras framgår inte. Hur man skall hantera den fullt tänkbara möjligheten att den globala medeltemperaturen sjunker framgår inte heller.
Utvecklingsländer som Kina och Indien tror uppenbarligen inte på koldioxidens farlighet och det påstådda behovet av snabba och dyra utsläppsminskningar. Sannolikt har man egna forskare som frikopplat från FN och dess politiska spel helt korrekt konstaterat att utsläppen är tämligen harmlösa eller till och med gynnsamma. De har varit mycket tydliga med att de prioriterar de egna medborgarnas välfärd och har därför förbundit sig att öka sina utsläpp i åtskilliga år till. Det gjorde man nog inte om man på allvar trodde att utsläppen kunde leda till katastrofer.
Även nyare forskning visar allt tydligare att koldioxidens påverkan på globala medeltemperaturen är mycket liten. Det finns inget vetenskapligt underlag för de katastroflarm som används som motiv för klimatmötena. Det är dags att sluta med dessa dyra skådespel som mobiliserar tiotusentals statister varje år.
Brittiska Daily Mail anger att Parismötet producerade 300 000 extra ton koldioxid och bloggosfären imponeras inte av mötesresultatet. Ett udda exempel kan tas från en skribent som nu vill byta ut Antropocen (Människans tidsålder) mot idiocen, den tidsålder då idiotin började styra och förnuftet lämnade planeten. Som exempel nämns president Obama som tydligen anser att den i verkligheten obefintliga globala uppvärmningen är ett lika stort problem som global terrorism.
Många inblandade har skyndat sig att prisa Parismötets magra resultat men garderar sig med brasklappen att det är mycket kvar att göra, alternativt att mötet innebar starten på en process.
Alla gröna lobbyorganisationer som exempelvis Greenpeace och WWF kan alltså se fram mot fortsatta uppdrag. Man vill förstås åstadkomma det man i TV-seriesammanhang brukar kalla en cliffhanger och kratta manegen för nya klimatmöten så att man framöver kan träffas på nya exotiska platser och på andras bekostnad rädda klimatet fler gånger.
Lennart Back
+ – + – + – +
2016-01-15
Mycket väsen för lite ull i Paris
+ – + – + – +
2016-01-19
+ – + – + – +
by 
Skribenten föreslår att vi skall berika atmosfären med mera koldioxid för att underlätta fotosyntesen. Via växternas klyvöppningar tar de in luft, vars koldioxid de sönderdelar med hjälp av energin i sol-ljus till kolföreningar som bygger upp växternas vävnader och till syre, som avges tillsammans med fukt i den luft som lämnar. Med mera koldioxid i luften, växer de snabbare, så att skördarna ökar. Dessutom behöver de omsätta mindre volymer och förlorar då mindre fukt. Detta gör dem tåligare för torka, så att de vandrar in i öknarna.
I motsats till GP, se förra posten, har Östgöta Correspondenten gläntat på tillträdet till spalterna med nedanstående bidrag.
Vi bör hellre oroa oss för nästa istid än för klimatförändringar, anser Lars Cornell.
Replik på ”Musikhjälpens ovärderliga insats”, Björn-Ola Linnér, 23/12.
Linnér skriver att vi måste åskådliggöra klimatförändringarna och jag frågar, vilka klimatförändringar? Femtio miljoner klimatflyktingar skulle vi ha år 2010 dundrade FN. I skammens tystnad strök FN inför Parismötet begreppet klimatflykting eftersom några sådana inte gick att hitta.
På 20 år har jorden inte blivit signifikant varmare, ismassorna i Arktis, Antarktis och Himalaya ligger inom normala variationer, havet stiger ej oroväckande och isbjörnarnas antal ökar. Öarna i Söderhavet hotas av överbefolkning men inte av stigande hav.
Klimathysterin har utvecklats till att likna religiös fundamentalism som baseras på IPCC:s och SMHI:s klimatmodeller. Men dessa har visat sig till 96 procent vara totalt felaktiga. Det är därför dags att överge klimathotstron.
Det är två saker vi bör oroa oss för, det ena är nästa istid som nu inte kan vara så långt borta. Sådan är jordens rytm. Då är det vi som blir klimatflyktingar så som Moberg beskri-ver i ”Utvandrarna” om lilla istiden på 1800-talet.
Det andra hotet är begreppet ”förnybart” som inte är detsamma som ”bra” och ordet togs därför bort vid förhandlingarna i Paris.
Inte ens Sveriges skogar är stora nog att förse oss med de 80 TWh förnybar energi som behövs för att ersätta bensin och diesel. Om vi skulle genomföra den politiken skulle vårt land bli helt förstört, jorden skulle drabbas av enorm fattigdom med svältdöd och miljarder ekonomiska flyktingar. Men om det håller Linnér skamfullt tyst.
Det var kol och olja och senare kärnkraft som räddade Europas och Sveriges skogar. Så är det fortfarande. ”Långsiktigt hållbart” lyfter tanken till en mer intelligent nivå där det som kallas kärnavfall blir till en energikälla mer än guld värd för kommande generationer.
På den jord som snart måste föda tio miljarder människor är det människans plikt mot allt liv att föra kol till atmosfären för att på så sätt öka fotosyntesen. Det är bästa sättet att ta tillvara solens energi. Nere i marken gör kolet ingen nytta.
Lars Cornell
nätverket Klimatsans
+ – + – + – +
Redan dagen efter införs ett genmäle från Linnér, vilket uppenbarligen betyder att redaktionen informerat honom om Cornells bidrag innan det kom i tryck.
195 länder är eniga om klimathotet
FN:s klimatförhandlingar utgår från den bästa tillgängliga forskningen, skriver Björn-Ola Linnér.
by 
Som bekant är det närmast omöjligt för synpunkter som är kritiska till klimathotet att få plats i våra största media. Vi hade ett hopp att Göteborgs-Posten skulle bredda “åsikts-korridoren” tillräckligt för att tillåta sådan kritik på debattsidan. Trots många försök har dessa förhoppningar inte besannats. Vi tar här med ett bidrag av stor principiell betydelse som ändå refuserats.
+ – + – + – +
Västvärldens utveckling sedan den industriella revolutionen bygger på nationell suve-ränitet och fossila bränslen. Klimathotet bygger på FNs maktanspråk och en vetenskap på lerfötter.
Ambitionerna kan man följa från FNs första miljökonferens i Stockholm 1972 (Only One Earth) över Brundtlandkommissionen 1987 (Our Common Future) till Rio de Janeiro 1992, där Klimatkonventionen (UNFCCC) skrevs under. Den ligger till grund för klimathotsfrågan, som vilar på följande passus:
”… förstå risken med klimatförändring orsakad av mänskliga aktiviteter …”
IPCCs uppdrag utgår från dessa ord. Få observerar att de naturliga klimatförändringarna saknas här, dvs vilket klimat skulle råda utan mänskligheten, varmare eller kallare? Ingen som vet! Hur kan då den mänskliga påverkan fastställas? Det innebär att varken 1,5 eller 2 gradersmålen eller målet om det fossilfria samhället vilar på vetenskaplig grund. Men, vad handlar det om?
År 2000 medgav Margot Wallström att klimatfrågan inte handlade om vetenskap utan om politik. Den 3:e februari 2015 gav oss Christiana Figueres, UNFCCCs högsta chef, klarhet:
“This is the first time in the history of mankind that we are setting ourselves the task of intentionally, within a defined period of time to change the economic development model that has been reigning for at least 150 years, since the industrial revolution.”
(Detta är första gången i mänsklighetens historia som vi föresätter oss uppgiften att inom en given tid avsiktligt ändra den ekonomiska utvecklingsmodell som rått under åtminsto-ne 150 år, sedan den industriella revolutionen.)
Åtgärder mot det obevisade klimathotet är alltså till för att ge FN makt att ersätta den ekonomiska modell, som gett västvärlden välstånd och demokrati, med en FN-styrd planekonomi.
Och vilka är åtgärderna? Krav på en ständig och ökande ström av miljarder till FNs Klimatfond och övergång till det fossilfria samhället, alltmedan tillväxtländerna tagit sig friheten att utvecklas efter eget skön.
Parisavtalet ger även oss möjlighet att hoppa av!
Ann Löfving-Henriksson
by 
Christiana Figueres är FN:s högst ansvariga för klimatfrågan. Hon har förklarat att klimatmötet i Paris skulle bi första steget mot en total omgöring av världsekonomin.
Nedan en replik till inlägg av styrelsen för Kommunistiska Partiet i Västernorrland/Hälsingland med rubriken:
Julen – en enda stor klimatfiende
Kommunisterna visar ( Insänt 18/12 ) vad klimatpolitiken egentligen handlar om: Att krossa kapitalismen och dess marknadsekonomi.
Ledande företrädare för FN och IPCC har sagt att mötet i Paris skulle bli första steget mot en total omgöring av världens ekonomiska system med en global omfördelning av resurserna: planekonomi.
I Paris låtsades man inte om följande:
1) Utsläppen av koldioxid har påverkat klimatet så lite att det inte kunnat mätas.
2) Den ökade halten i luften har gynnat växtligheten och allt liv.
3) Tillsammans med 1900-talets lilla höjning av den globala temperaturen har utsläppen bidragit till dramatiskt ökade skördar: för spannmål 42 procent på 20 år enligt FAO.
4) Det har lyft två miljarder människor ur extrem fattigdom enligt Världsbanken.
5) Solen uppför sig nu som för 200 år sedan, då klimatet var kallt.
Således: Både utsläpp och uppvärmning har varit bra.
Tidiga epoker av högkultur, Romartiden, Minoiska tiden, uppstod då klimatet var varmare, troligen både två och tre grader. Havet steg bara normalt. Mest troligt är fortsatt uppvärmning välgörande.
För att värmen skulle bli farlig talar endast IPCC:s datorsimuleringar. Men dessa har visat sig felaktiga de senaste 19 åren, då ingen uppvärmning ägt rum. Solen gör en framtida avkylning mest trolig.
Mötet i Paris behandlade inbillade faror och antog ett dokument av snömos.
Hur kunde så många ägna två veckor åt något så meningslöst?
Jo, de var politiker, som inbillats att de kunde göra något så viktigt som att rädda världen. Fåfängan fördunklade deras förnuft. Och det kostade dem inget. De reste på andras pengar och förhandlade om skattepengar.
Det är samma fåfänga som får folk att vilja glänsa med det nyaste på marknaden. Det kritiserar kommunisterna marknaden för istället för dem som inte tar eget ansvar. Ingen tvingas att köpa onödiga varor.
Skribenterna är fångade av samma fåfänga i tron att de kan avhjälpa världens fattigdom genom att krossa den kapitalism som skapat världens rikedomar. Det är vad som skett i Zimbabwe och Venezuela, tidigare rika länder med misär idag.
På marknaden väljer kunderna sådant de uppskattar. De vet sina behov bättre än någon politiker och väljer varor därefter. Företag som inte möter behoven sorteras bort. Det avgör kunderna/väljarna.
Kapitalism med marknadsekonomi är en omistlig del av demokratin.
Mötet i Paris visar dels hur gärna politiker låter sig luras och dels hur de vill ruinera hela världen. Det talar starkt för marknadsekonomi.
Sture Åström
civ.ing. med 40 års erfarenhet från fabriksgolven i både kapitalistiska och kommunistiska länder.
by 
Pensionerade överläkaren Jenny Reimers förklarar att människans tarmkanal är konstruerad som rovdjurens.
2016-01-08
Replik till Jonas Norberg med insändaren ”Ring in en vegetarisk norm i Helsingborg 2016”. HD 31/12.
* Jonas Norberg argumenterar för en ”vegetarisk norm i Helsingborg”. Jag antar att han därmed menar att vi andra ska rätta oss efter hans idéer. Om det ska ske med tvång eller som ”vegetarisk väckelse” gör han inte helt klart.
Jonas Norberg blundar för livets praktiska sanningar:
Animalisk föda är ingalunda ”onyttig”, utan hälsosam och nödvändig för människan. Det är alltså helt vegetarisk kost som är onyttig. Jenny Reimers, f.d. överläkare i Härnösand, har skrivit:
Vi är ju rovdjursbyggda och måste därför äta djur! Havsdjur, speciellt vild fet fisk, har mycket och mest av den snabba fleromättade omega3-fettsyran EPA (eikosapentaensyra).
Alltför mycket kolhydrater, vegetabilier, orsakar flera vanliga folksjukdomar som fetma, diabetes och cancer. Inuiter, som anammat vårt leverne har drabbats av sjukdomarna, men blivit friska, när de kommit hem till dieten på säl och fisk. Andra har lanserat dieten LCHF, Low Carb, High Fat.
Sedan flera decennier har auktoriteter förklarat att vegetabiliska, fleromättade fetter varit hälsosammare än animaliska fetter. Det står nu klart att motsatsen gäller. De vegetabiliska fetterna bidrar till våra folksjukdomar.
Norberg tycker inte att vi ska döda och äta andra. Han har inte förstått att det är livets gång. Allt liv slutar med död. Alla blir till slut uppätna om det så blir av maskar, vargar eller människor. De djur vi slaktar dör på ett humanare sätt än de som råkar ut för vargar.
Jag har inget emot att Jonas Norberg lever vegetariskt och gärna argumenterar för det, men jag protesterar dels mot hans viftande med ”norm” som pekpinne och dels mot hans falska påståenden. Det nyttigaste är blandad kost med undvikande av kolhydrater i socker och stärkelse.
Sture Åström
by