Henrik Jermsten är ordförande i granskningsnämnden för radio och tv, och domare i Högsta förvaltningsdomstolen.

På ett seminarium hos Timbro den 13/4 2016 förklarade han: “vi kollar inte fakta”. Det betyder att de inte ens FÖRSÖKER finna uppenbara brott mot sändningstilltåndens krav på opartiskhet. Det bekräftas i dagens svar på anmälan mot programmet “Friktion”.

+ – + – + – +

Ämne: Brevsvar i ärende 16-01708

Tack för din anmälan mot SVT, Friktion, Den överhettade planeten

En ordförande i granskningsnämnden har läst din anmälan och beslutat att den inte ska leda till en granskning.

Skälen för ordförandens beslut

Anmälningar och synpunkter från allmänheten är viktiga som underlag för nämndens tillsynsarbete. Enligt Myndigheten för press, radio och tv:s instruktion ska nämndens granskning främst avse de anmälningar vars prövning bidrar till effektiv kontroll och en god efterlevnad av gällande regler. Frågor av principiell betydelse eller som berör en enskilds personliga intressen eller liknande intressen för företag ska dock alltid prövas. För att effektivt utnyttja myndighetens och gransknings­nämndens resurser behöver nämnden prioritera vissa anmälningar. Detta innebär att alla anmälningar inte kan prövas.

Beslutet är inte överklagbart

Granskningsnämndens beslut får inte överklagas. Det framgår av 20 kap. 6 § radio- och tv-lagen.

Vid frågor vänligen kontakta oss på: registrator@mprt.se.

Med vänlig hälsning

Registraturen

+ – + – + – +

Lägg märke till svarets innehåll:

Frågor av principiell betydelse . . . ska dock alltid prövas.

Finns det någon principiell fråga av högre dignitet än den om SVT ägnar sig år politiskt kampanjande eller åt saklig information ?

+ – + – + – +

by

Vattenfalls moderna kraftverk för brunkol i Jänschwalde

2016-07-07

“Vi kan ha gett bort en ‘guldgruva’ för en politiskt korrekt image”

Hur kunde ett bra företag som Vattenfall på några år gå från att vara statens kassako till ekonomiskt slukhål?

Det finns inte ett svar på den frågan. Både Vattenfall och de andra stora aktörerna på europeisk elmarknad gjorde en gigantiskt felbedömning av prisutvecklingen på gas och olja och därmed kolets roll.

Under ett antal år levde både Vattenfall, Fortum, E-ON och alla andra i en nordisk elmarknad med femtio procent vinstmarginal. Det var i praktiken omöjligt att inte tjäna stora pengar. Elpriserna var hemska.

Den politiska ledningen under Göran Persson (S) lät Vattenfalls ledning ge sig in i dansen kring guldkalven med sin stinna kassa. Man levererade ju samtidigt in miljarder till statsbudgeten.

Sedan ändrades spelreglerna totalt. Politiska åtgärder under rubriken klimatet har dess-utom gjort elmarknaden till ett svårnavigerat träsk.

• NUON-affären kostade oss, som äger Vattenfall, 90 miljarder kronor. Ett elände vi har gemensamt med alla stora aktörer i branschen.

• När vi nu i praktiken ger bort den tyska brunkolsverksamheten kan vi lägga till ytterligare runt 40 miljarder i nedskrivningar. Samma grundorsak. Kanske är det rätt bedömning, att det ger en mindre förlust än att ha den kvar. Det kan ju också visa sig att nya ägaren gör en bättre bedömning och att behovet av kolkraften i Tyskland behövs under överskådlig tid. Deras hyllade energiomställning har stora problem då sol- och vind inte levererar på beställning. Självklart är det tyskarna om bestämmer om kolet behövs och får användas. Inte vi. Vi kan ha gett bort en “guldgruva” för en politiskt korrekt image.

• Så har vi också fått en energiöverenskommelse som alla (?) är glada över. Effektskatten tas bort från kärnkraften, vilket kanske räddar den tills vidare. Men de 5 miljarder kronor per år det kostar tas direkt tillbaka från oss abonnenter med 4,9 öre/kWh höjd elskatt. Dessutom tröstas Miljöpartiet med 18 nya TWh elcertifikat och stöd till havsbaserad vindkraft.

Prislappen på detta är cirka 40 miljarder för certifikaten och minst 100 miljarder för stöd till havsbaserad vindkraft. Trots att en av Energimyndigheten beställd utredning (ER2015:12) visar att havsbaserad vindkraft är orimligt dyr. Dubbelt mot landbaserad.

En rejäl logisk kullerbytta. Ta bort en skatt för att rädda baskraften, som vi inte klarar oss utan, och använder pengarna till att subventionera förnybart, som vi klarar oss utmärkt utan. Konkurrens på snedvridna villkor mot det som skulle räddas!

• Så till dagens MP-tröst när försäljningen av brunkolsverksamheten godkändes. För att Fridolin inte ska sätta kolbiten i halsen ska vi köpa utsläppsrätter, som sedan annulleras, för 300 miljoner per år 2018 – 2040. Alltså en nätt liten nota på 6,6 miljarder kronor ytterligare. Det har ingen effekt på koldioxidutsläppen över huvud taget, då det är överskott av utsläppsrätter i marknaden. Är vi så rika att vi kan kosta på oss dyrbara symboliska gester, för att ett litet parti som (MP) ska kunna se sina väljare i ögonen?

När ska svenska folket börja ifrågasätta klokskapen i allt detta som sker under mantrat fossilfritt välfärdsland, som går före och räddar klimatet. Politiken har motat in Vattenfall i en ny ekonomisk fallgrop med ägardirektiv att investera i elproduktion, som kostar tre gånger mer än det aktuella marknadspriset och inte ens kan förse oss med obruten tillgång till el.

Det är ingen avundsvärd sits att vara VD för Vattenfall. Varken under Maud Olofsson (C) och Anna Karin Hatt (C) eller idag. Man kan få huvudvärk för mindre.

Evert Andersson
Fri debattör
Askersund

+ – + – + – +

by

Rolf Schuster har lyckats få fram data från 14 länder i Europa inklusive dem med mest vindkraft: Tyskland, Storbritannien och Spanien. Grafen ovan avser juni 2016.

Motsvarande graf för 1:a halvåret 2016.

Detta är alltså bilden av verkligheten. Vindstilla och stormar drabbar alla länder nästan samtidigt. Påståendet att “det blåser alltid någonstans” är endast utopiskt önske-tänkande.

+ – + – + – +

by

Det kan faktiskt råda vindstilla i hela Europa från Atlanten till Ural. Se skalan överst till höger. Notera att siffrorna avser vindhastighet mätt i Beaufort.

Här en karta över väderläget tisdagen den 22/11 2011 kl 07:00. Med undantag av små områden på Island och i Algeriet är vindhastigheten lägre än 3 Beaufort, vilket definieras som 3,4 – 5,4 m/s. Vid så svag vind står nästan alla vindkraftverk stilla även om vinden på deras höjd av 150 meter är något starkare.

2016-06-30

Olov Östlund påstod: “Att förutspå vindelproduktionen är enkelt, att gissa när ett kärnkraftverk snabbstoppar är svårt.”

Lätt att förutspå hur vinden blåser

+ – + – + – +

2016-07-05

Detta är vindkraftens största problem

Olov Östlund har förstått att vindkraften har problem (30/6). Den svajiga produktionen menar han att nätoperatörerna skall klara. Han låtsas inte om att den vållat stora svårigheter i det tyska nätet, skriver Sture Åström.

Men allvarligare är att han inte inser att de flesta vindkraftverken kan stå stilla samtidigt. Det kan vara någon enstaka timme, flera timmar eller en hel arbetsvecka. Då är det nödvändigt att ha kraftverk med pålitlig kapacitet för hela elbehovet: Eldade med gas, olja, kol eller kärnreaktorer. Biokraft kan ge ett marginellt bidrag.

De kraftverk som inte är nödvändiga är vindkraftverk. För dem finns ingen annan motivering än att vi i Sverige skall minska på utsläppen av koldioxid i Tyskland. I Sverige har vi ju knappt några sådana utsläpp. Det bygger på den obevisade tron att koldioxid är skadlig, googla ipcc flaggar falskt.

De senaste 60 åren utgör ett fullskaleprov, som visar att utsläppen varit nyttiga: googla påläst okunnigt. Koldioxidens verkan på klimatet är så liten att den inte kunnat mätas. Det har man däremot kunnat göra med solens verkan, googla pulkovo solen kallare.

Vindkraftens största problem är att den inte behövs.

Sture Åström

Nätverket Klimatsans

+ – + – + – +

by

Total produktion. Notera hur kärnkraften minskat.

Här ingår kraftvärme.

Total energiproduktion fördelat på energislag.

Vindkraften har levererat 8,8 % av totalen.

+ – + – + – +

by

Total produktion under juni.

Produktion av vindkraft. Notera de våldsamma svängningarna i levererad effekt i proportionen 1 /100. De måste andra energislag kompensera.

+ – + – + – +

by

Nennleistung = Märkeffekt

Notera att minimum för levererad effekt från sol- och vindkraft är MINDRE än 1 %.

Notera att 60 % av den levererade energin äger rum vid lägre än 10 % av märkeffekten. Medelvärdet för en hel månad är bara 10 % av märkeffekten.

Fördelningen av totala elproduktionen på energislag. Notera hur dominerande kärnkraft, brunkol och stenkol är, de energislag som “de Gröna” vill eliminera. Det är lätt att inse att det är fysiskt omöjligt innan helt nya, idag oprövade, former av teknik kan byggas i stor skala.

Utbyggnaden av vindkraft på land och hav. Det verkligt intressanta blir att se hur denna framställning ser ut om ett år. Den tyska regeringen har nu aviserat inskränkningar i subventioner och andra förutsättningar för att bygga olönsam energiproduktion. Resultatet därav kommer att synas först sedan alla nu pågående byggprojekt slutförts.

+ – + – + – +

by

Vid University of Alabama, Huntsville, UAH, ansvarar dr Roy Spencer för de mätningar av den globala medeltemperaturen som görs med ett av satellitsystemen. De genomförs konsekvent och anses vara bland de mest tillförlitliga måtten på den globala temperaturen. Ovan visar han dels hur någon stigande trend inte syns sedan 1998 samt att det senaste årets “rekord”, förklaras av väderfenomenet El Niño, inte av “klimatförändringar”. Då kalla La Niña regelmässigt kommer därefter spekulerar han här med röd markering om den närmaste framtiden.

Ser man på havets temperatur blir bilden ännu tydligare.

Aktuella mätningar ger INGEN ANLEDNING till att vänta en framtida uppvärmning. Däremot har många solforskare, som nära följer solens utstrålning, sedan länge förutsagt en upprepning av en period med låg solaktivitet. En sådan har nu påbörjats. Sådana har tidigare återkommit med 200 års intervall och sammanfallit med perioder av kallt klimat.

Aktuella mätningar tyder på en framtida AVKYLNING.

2016-06-23

På sidan för Opinion fanns två inlägg, som kunde kopplas samman:

Ledarskribenten Martina Jarminders kolumn fick följande presentation:

Miljöförstöring och rasism är det som folk oroar sig mest för, visar siffror från SOM-institutet i Göteborg.

Mot slutet skriver hon:

“Oro är ingen bra grund för långsiktig politik. Den mest upprörda vinner numera debatten i Sverige, oavsett hur jönsiga argument som framförs.”

Detta matchade precis inlägget därunder av professionella alarmisten Pontus Björkman, som inleder så här:

“Den globala uppvärmningen tickar på. Nästan varje månad slås nya temperaturrekord. Konsekvenserna blir allt våldsammare för människor och andra arter på denna jord. . . Klimatfrågan måste börja genomsyra alla politikområden, och bli en grundbult i de internationella regelverken för handel.”

Hans manus finns på flera håll, ex.vis i Dala-Demokraten: Klimatomställningen måste bli TTIP:s grundbult

2016-07-01

Mitt inlägg:

På sidan för Opinion råkade två inlägg komplettera varandra den 23/6. Under rubriken ”Väljarnas oro” behandlade Martina Jarminder oron för invandring, rasism, miljöförstöring och framtida klimat. Hon konstaterade klokt att ”oro” är ingen bra grund för politik.

Under rubriken ”Klimatet måste bli grundbulten i handelsavtalen” gjorde Pontus Björkman sitt bästa för att skapa oro. Han skräms med osanna och grundlösa påståenden. I bristande seriositet refererar han till nya temperaturrekord ”nästan varje månad”. För data om klimatet gäller perioder om decennier och sekler.

Dessutom har han fel. Sedan det naturliga väderfenomenet El Niño efterträtts av La Niña har den globala temperaturen sjunkit snabbt de senaste månaderna, googla ”la tagit över”.

Han nämner ”Parisavtalet” som om det vore ett avtal. Ett sådant förutsätter bindande åtaganden och preciserade konsekvenser, om de inte uppfylls. Det finns inte i dokumentet från COP 21 i Paris. Det är en avsiktsförklaring utan ansvar.

Förhandlingarna i Paris ägde rum utan kontakt med den verklighet som visat att både de utsläpp och den uppvärmning vi haft i ett fullskaleprov under 60 år varit mycket gynnsamma för mänskligheten, googla ”pålästa fullskaleprov”.
För koldioxidens verkan på klimatet talar inga fakta, bara gissningar, som kallas hypoteser, datorsimuleringar eller klimatmodeller. På dem bygger myten om klimathotet.

Efter ett fullskaleprov vet man och behöver inte gissa. Vi behöver alltså inte oroa oss för någon klimatkatastrof.

Sture Åström
Nätverket KLIMATSANS

by