(Lethbridge är den största staden i södra Alberta, Kanada.)

2016-08-25

Originalets titel: Wading through the rhetoric

Av Tom Harris och Tim Ball

Det bästa svaret på många av de påståenden som gjorts om klimatförändringar i stadshusen runtom i Kanada den här sommaren, det är helt enkelt: Naturligtvis!

”Klimatförändringarna är på riktigt”, säger de. Ja, självklart. Tyngdkraften och solupp-gången är också på riktigt. Men det betyder inte att vi orsakar dem eller att vi skulle klara oss bättre utan dem. Klimatet har förändrats hela tiden ända sedan atmosfärens tillblivelse för miljarder år sedan.

Men, ”att människan har förändrat klimatet är ett faktum”, svarar de. Naturligtvis! Det är uppenbart att det är varmare i urbana områden än ute på landet på grund av mänsklig inverkan. Dock, det enda ställe där en ökning av koldioxid (CO2) orsakar en temperatur-höjning är i datormodellerna som programmerats för att just bevisa detsamma. Klimathistorien visar å andra sidan, att först kommer temperaturhöjningen och därefter kommer en koldioxidökning.

Det enda som borde bekymra myndigheterna: Är CO2-utsläppen på något sätt farliga? Eftersom högst sannolikt så inte är fallet, förefaller den miljard dollar som dagligen ödslas på klimatåtgärder runt om i världen vara huvudsakligen bortkastad.

”Vetenskapliga organisationer över hela jorden är överens om klimathotet”, säger miljöaktivisterna och politikerna. Ja, givetvis! Många vetenskapsinstitutioner har starka finansiella och politiska motiv att vara Politiskt Korrekta. Men ingen har kunnat visa att majorite-ten av deras forskare verkligen stödjer klimatalarmismen. Och ingen världsomspännande undersökning värd namnet har kunnat visa att en majoritet av de vetenskapsmän som forskar om hur klimatförändringar uppkommer ansluter sig till hypotesen: att våra utsläpp av CO2 kommer att medföra en farlig klimatförändring.

Aktivisterna talar också om för oss, att ”2014 var det varmaste året som uppmätts och att 2015 till och med överträffade det. De två senaste decennierna omfattar de 19 hetaste åren i mätningarna.”

Självklart! Naturligtvis förväntar man sig att de varmaste åren ska ligga i slutet av en uppvärmningsperiod. Tack gode Gud för att vi har befunnit oss i en successiv uppvärmnings-fas sedan den kallaste delen av Lilla Istiden under sent 1500-tal.

Bortsett från detta slog 2014 rekordet med cirka fyra hundradels grader Celsius; 2015 med 16 hundradelar. Dessa förändringar är för små för att räknas och den ena faller till och med inom den gällande felmarginalen, 8 hundradels grader.

Men ”de extrema väderlekshändelserna ökar. Försäkringskostnaderna skjuter i höjden”, präntar de i oss.

Givetvis! Då bosättningarna ökar i områden som tidigare var sparsamt befolkade, kommer det såklart att bli fler rapporter om extremväder och därmed högre försäkrings-anspråk. Men vi har inga övertygande bevis på att extrema väderlekshändelser har ökat i antal eller styrka i Kanada på senare år.

Nästa påstående från alarmisterna: ”Havsnivåerna steg med närapå 2 dm det senaste århundradet!”

Självfallet! Havsnivån har stigit alltsedan slutet av den senaste istiden för 15000 år sedan. Någon acceleration har inte kunnat märkas i modern tid. Nuvarande höjningstakt är mindre än en tiondel av vad som inträffade för 8000 år sedan.

Efterhand som aktivisternas olika teser om klimatförändringar visar sig fel, växlar de spår: ”Haven blir mer och mer försurade!”

Javisst! Men förändringen är obetydlig. Det finns områden i haven där pH-värdet varierar mer på en dag än vad de mest extrema prognoserna för 2000-talet anger. Ändå anpassar sig livet i havet.

När allt kommer omkring har haven aldrig varit sura (pH-värde under 7). Craig Idso, grundaren av Center for the Study of Carbon Dioxide and Global Change i Tempe, Arizona, förklarar: ”Prognoser om framtida pH-värde grundar sig på obevisade, teoretiska antaganden hos modeller som utgår från att haven absorberar CO2”.
Dessutom finns det inget som kan kallas representativt pH-värde för havet i sin helhet. Det varierar stort mellan kustnära områden och sådana där djupvatten väller upp, mycket mer än den prognostiserade försurningen.

Klimataktivisterna är upprörda över att företag som arbetar med fossila bränslen stödjer några av de grupper, som ifrågasätter den Politiska Korrektheten visavi klimatfrågan.

Förvisso! Men de gigantiska summor som strömmar in till de institutioner som under-blåser klimathotet är gigantiskt mycket större. Den senaste Foundation Center-rapporten (2010) visar att den Kalifornien-baserade Flora Hewlett-fonden ensam donerade mer än en halv miljard dollar till klimatprogrammen 2008, mer än 100 gånger så mycket som den genomsnittliga, årliga donation som klimataktivisterna klagar på att de konservativa Koch Brothers har skänkt till skeptiker.

Allt detta skulle vara skrattretande om det inte fick så allvarliga följdeffekter. I ett fåfängt hopp om att stoppa obetydliga förändringar i klimatet, arbetar aktivisterna och följsamma politiker hårt, för att få oss att gå över från kol och andra fossila bränslen, våra minst dyra och rikligast förekommande energikällor, till opålitliga och dyra alternativ som vind- och solkraft. Allmänheten måste fråga dem: ”Varför gör ni detta? Vilka är det ni försöker behaga?”

Tom Harris är VD för den Ottawa-baserade International Climate Science Coalition.
Tim Ball är miljökonsult och tidigare professor i klimatologi vid universitetet i Winnipeg i Manitoba.

Översättning: Britt Mauritzson

+ – + – + – +

I en debattartikel får bara några få argument plats. Här finns större plats, så jag kan göra några kompletteringar:

1. De anförda värmerekorden från i vintras beror på det varma väderfenomenet El Niño och betyder inte att klimatet förändrats. El Niño avlöstes i våras av kalla La Niña, som snabbt sänkt den globala temperaturen. Om ett par dagar får vi veta resultatet för augusti, som sannolikt visar att temperaturen är nere på “normal” nivå igen. Därefter kan vi vänta en ytterligare avkylning några månader att döma av tidigare La Niña.

2. De världsomfattande återförsäkringsbolagen Munich Re och Swiss Re noterar MINSKADE kostnader för “naturkatastrofer”. Frekvens och styrka i världens orkaner och cykloner har minskat sedan 90-talet.

3. Fler Söderhavsöar växer än krymper. Korallerna växer upp mot ljuset allt eftersom havet stiger.

4. Haven omges av enorma kalkstensformationer, som är basiska och effektivt buffrar ökad halt av koldioxid. Haven kan helt enkelt aldrig bli det minsta sura.

5. Under vintern har vi sett flera spådomar om att Arktis is på havet skulle helt smälta bort i sommar. Nu är det bara tre veckor kvar tills isen normalt börjar frysa till igen. Den är fortfarande 5 miljoner kvadratkilometer, 10 ggr Sveriges yta, vilket betyder att den sannolikt kommer att mäta c:a 4 miljoner kvadratkilometer vid sitt årsminimum omkring den 20 september.

Sture Åström

+ – + – + – +

by

Ban Ki-Moon tillträdde som FN:s generalsekretere 1/1 2007 och omvaldes till en andra mandatperiod 2011. Han lämnar uppdraget vid utgången av 2016.

Inga-Britt Ahlenius var chef för FN:s internrevison i fem år. Hennes omdöme om honom är “en inkompetent nolla”. Hon fortsätter enligt Aftonbladet:

Han har inte axlat manteln som chefsadministratör. Han ser sig som jämställd med ett statsöverhuvud och ägnar sig mest åt ceremoniella uppgifter. Det råder ett komplett vakuum i ledarskapet. Han beträder röda mattan och läser upp tal som andra skrivit.

Han inledde uppdraget med många löften om reformer bl.a. för att minska korruption och nepotism inom organisationen. Det har snarast blivit värre. Detta gäller också IPCC. Medarbetare tillsätts inte efter konkret kompetens utan i ett utdraget kohandlande om “rättvisa” mellan könen, mellan kontinenterna, mellan folkslag och mellan länder. Detta illustreras väl av presidiets sammansättning. Man lyckas enas om EN ordförande, men sedan måste så många hänsyn tas vid tillsättandet av vice ordförande, att man landar med 34 stycken, som skall ges prestigen av denna titel. Men det kan knappast fungera effektivt.

På posten “Är den globala uppvärmningen en gigantisk myt?” har kommentatorn Anders skrivit ett flertal inlägg, där han vädrar de Politiskt Korrekta åsikterna om klimatet, vilka stammar från IPCC. Jag ser det nödvändigt att ge ett lite mer utförligt svar än vanligt, varför jag sätter det på denna post.

+ – + – + – +

Bäste Anders !

Det är berömvärt att du känner ansvar för planeten utöver ditt eget liv. Det är emellertid inte lätt att se de riktigt stora förändringarna i historien, när man själv är mitt i dem. Vi har levt i ett samhälle med hög respekt för kunskap och myndigheters kompetens och oväld. Då är det svårt att ta till sig att nu är det tvärtom: Beträffande klimatet är nästan allt från akademier och fackmyndigheter samt från politiker och media vilseledande eller rent felaktigt.

Nu är det okunskap som styr. Politiker skall ”vem-som-helst” kunna bli. De skall inte behöva vara särskilt kunniga. När politiken tagit på sig mycket mer än den klarar av att sköta, lockas få verkligt kunniga och erfarna medborgare till politiken. De står inte ut med dess andefattiga, prestigeburna gaggande på långa möten om skitsaker. Kvar inom politiken blir överåriga ungdomsförbundare, vars främsta talanger är ränksmideri och intrigerande. Notera att detta påstår 32 socialdemokratiska politiker i DN den 5/11 2002. De protesterade mot den okunnige Bosse Ringholms favorisering av egna supporters. Inom politiken är det antalet vänner och supporters som räknas före fakta.

Efter kriget har alla våra statsministrar utom Torbjörn Fälldin varit överåriga ungdomsförbundare utan erfarenhet av ”riktigt arbete”. Det gäller också de flesta av våra sentida ministrar. Jag minns ingen som har naturvetenskapliga studier bakom sig. De som styrt och styr miljödepartementet har studerat juridik, inte naturvetenskap.

När då okunniga politiker skulle ta beslut om en så ”komplicerad naturvetenskaplig ” fråga som klimatet, behövde de råd från kunniga ”experter”. Således var det ett lockande förslag att skapa ett expertorgan inom FN: Klimatpanelen IPCC. Det skulle lyfta av dem det tunga ansvaret att utvärdera fakta.

MEN, IPCC styrs av delegater från alla 195 medlemsnationer, d.v.s. ytterst av politiker. En mycket stor majoritet av dessa kommer från U-länder utan vetenskapliga institutioner. Många är korrumperade diktaturer. De okunniga politikerna i Sverige har således valt att överlåta urvalet av ”experter” till ÄNNU MER OKUNNIGA POLITIKER.

Kan du inget inom ett område, kan du inte skilja på kunniga och okunniga ”experter”.

IPCC var feltänkt från början. Det visas i dess presentation av sig själv på hemsidan . Fram till jul 2015 började andra stycket under fliken ORGANIZATION så här:

The IPCC is a scientific body. (IPCC är ett vetenskapligt organ.)

Och fjärde stycket så här:

The IPCC is an intergovernmental body. (IPCC är ett mellanstatligt organ.)

Detta gör IPCC:s schizofrena natur övertydlig. Den har inte ändrats av att man justerat lite i formuleringarna på hemsidan. IPCC är så politiskt som något kan bli, men säger sig tala för ”den överväldigande majoriteten av världens klimatforskare”. Det är helt enkelt inte möjligt med den schizofrena konstruktionen och har aldrig varit möjligt.

Att politiken styr, bekräftas genomgående i dess öppna agerande. När IPCC presentera-de sin stora rapport AR5 i Köpenhamn 2014, hade dess tusentals sidor sammanfattats på 30 sidor i en ”Summary for Policy Makers, SPM”, i medvetandet om att inga politiker eller journalister läser mer än så. DN rapporterar från presentationen, som gjordes en söndag:

Sedan i måndags har 350 delegater från fler än 120 länder gått igenom det, ord för ord.

Under en hel vecka hade man förhandlat! Bakom stängda dörrar!

Det är inom politiken man förhandlar om formuleringar. Aldrig inom vetenskapen. IPCC:s ledning visar att de inte förstår vad vetenskap är. När de kallar sig vetenskapliga, hissar de falsk flagg. Det inger inte förtroende.

IPCC:s förste ordförande, svensken Bert Bolin, lanserade hypotesen om koldioxidens dominerande verkan på klimatet och förklarade att ”det finns ingen annan förklaring” till den uppvärmning man konstaterat. Han försäkrade att det rådde ”konsensus” bland forskarna om den, d.v.s. 100 % majoritet. Det sistnämnda var en grov lögn, vilket många erkända forskare visste. De hade protesterat mot hypotesen.

De med förståelse för vetenskap insåg att Bolins agerande visade att IPCC inte sysslar med vetenskap:

För det första spelar det ingen roll inom vetenskapen HUR MÅNGA som har en åsikt. Det enda som räknas är mätbara fakta. En enda man har många gånger i historien visat att det ”alla” visste var fel. Ett sent exempel är nobelpristagaren år 2011 Dan Schechtman, som upptäckte kvasikristaller.

För det andra är påståendet ”det finns ingen annan förklaring” att jämställa med ”solen går upp därför att tuppen galer”. Det var väl känt att naturen själv ordnat varma perioder under Medeltiden och Romartiden samt en mycket kall period på 1600- och 1700-talen, men IPCC förutsatte ändå att alla nutida förändringar skulle vara orsakade av den ökade halten koldioxid i luften, d.v.s. människans ansvar.

Solens inverkan var känd redan 1801, då William Herschel fann ett samband mellan klimatet och solfläckscyklerna. Men IPCC försummade solforskningen och avskärmade sig från kunskap om den.

Inför det stora mötet i Köpenhamn 2009 stod det klart att påståendet om ”konsensus” inte var hållbart. Dåvarande ordföranden Rajendra Pachauri reducerade majoriteten till 97 % med hänvisning till en enkät vid University of Illinois. Den var skickad till 10.257 forskare, 3.146 svarade. Sedan räknades alla bort utom 77. Av dem hade 75 svarat “rätt”. Det blir 97 % av 77 men 7 promille av de 10.257.

En enkät, där 70 % av de tillfrågade inte svarar, är meningslös. Att sedan sortera bort 97 % av de svar man fått, vittnar om ren enfald. Att Pachauri refererade till en så usel studie, visar att han endera var okunnig eller ohederlig. Att ingen i organisationen rättade honom, visar att dessa omdömen gäller genomgående. Senare har ett flertal ”studier” med liknande resultat utförts. De har alla varit lika ovederhäftiga.

Den krets av forskare som omger IPCC har tagit bluffen som ett accepterat medel för att övertyga allmänheten om att ”planeten måste räddas”. Det är en modern version av den jesuitiska moralen: ”Ändamålet helgar medlen”.

Detta har nu gått så långt att tidigare ansedda institutioner som NASA med GISS, NCDC, NOAA, m. fl. förfalskar temperaturdata: Gamla temperaturer sänks och sena temperaturer höjs. Därmed kan de basunera ut ständigt nya värmerekord. Dessa torde bara gälla sedan det absoluta rekordet för år 1934 ”justerats” neråt. Detta systematiska fusk är utförligt omvittnat av många forskare, som i sina egna datorer laddat ner historiska temperaturer från institutionernas öppna databaser. De har sedan konstaterat hur siffrorna ändrats år efter år. Det har svenske professorn Wibjörn Karlén gjort liksom professor Ole Humlum i Oslo, se följande poster:

Fusk med temperaturdata

Avtal om annat än klimat

Falska temperaturer i USA

Dessa ständiga rekord, ibland med så lite som enstaka hundradels grader inom en fem gånger så stor felmarginal, presenteras som tecken på koldioxidens verkan. Men, även om de vore korrekta, bevisar de ingenting om koldioxidens verkan. Om två processer äger rum samtidigt, en uppvärmning och en ökning av halten koldioxid, så bevisar det vare sig att den ena orsakar den andra eller vice versa. Vad som är väl känt är att värme i havet driver ut koldioxid ur vattnet, så att halten ökar i luften. Användningen av fossila bränslen torde stå för en mycket liten del av haltens ökning.

Andra institutioner, som borde vara trovärdiga, utgår från IPCC:s påståenden, ex.vis WMO, World Meteorological Organization, och Världsbanken samt svenska SMHI. Sedan har media hängt på. Riksmedia i Sverige gör det så systematiskt att de kan ha 40 debattartiklar om klimatet på ett år, men alla utom tre diskuterar hur fort vi bör och måste minska utsläppen. De tre ifrågasätter inte koldioxidens verkan. När vi sänder in ett manus som påpekar lätt bevisade och lätt förståeliga faktafel, tas det inte in. I notiser och reportage från nyhetsbyråerna om naturkatastrofer tillskrivs dessa oftast ”klimatförändringarna”, trots att de vid analys inte faller utom ramen för extremväder i vårt naturliga klimat. Vi får aldrig plats för rättelser. Sådana kan vi bara få in på några lokaltidningars insändarsidor.

Svenska folket är totalt felinformerat om klimatets fakta. Så även du, Anders. Klimatet håller inte på att bli varmare. Mest sannolikt blir de närmaste decennierna kallare. Utsläppen påverkar inte klimatet så mycket att det kunnat mätas. Däremot stimulerar de växtlig-heten med större skördar, vilket gjort alla rikare och dramatiskt minskat fattigdomen i världen, vilket varit särskilt markant i U-länderna. Här ser du resultatet av det fullskale-prov vi redan haft:

Klimatförändringarnas verklighet

Efter ett fullskaleprov VET man och behöver inte gissa. IPCC:s datorsimuleringar är en omständlig form av gissningar.

Klimathotet drivs främst av 150 U-länders förhoppningar om en miljardström av dollar från Den Gröna Klimatfonden, vilket förutsätter att koldioxid kan anses skadlig, så att en ”klimatskuld” uppstått. Tecknen på att den är nyttig och att ingen klimatskuld finns, bekämpas därför.

IPCC har ingen trovärdighet.

Sture Åström
Nätverket KLIMATSANS

by

Svenska Kraftnät visar minut för minut hur mycket olika kraftslag producerar plus import och export. Lars Cornell tipsade om dagsläget.

Det nämnda elpriset är spotpriset på börsen. Det har vanligen varit 25 – 30 öre/kWh i sommar. Som konsument får man lägga till avgift för nätet och flera skatter.

+ – + – + – +

NU ÄR ELEN DYR – 45 öre/kWh

Och vindkraften ger nästan ingenting – endast 182 MW i hela Sverige.

”Värmekraft” som huvudsakligen är vedbaserade kraftverk ger inte mer än 296 MW, men det blir mer till vintern för de som även kan leverera fjärrvärme.

Att Sverige kan bli fossilfritt till år 2040 är möjligt men osannolikt av kostnads- och miljöskäl. När klimathysterin klingar av är det inte heller längre så angeläget.

Att all energi skall bli ”förnybar” är dock en myt. Det finns ej vedråvara som räcker till och kostnaderna blir enorma.

Endast en dåre bygger vedeldade kraftverk och etanolfabriker, när man vet att vedråvaran ej räcker till att ersätta både bensin, diesel, fotogen och kärnkraft.

Lars Cornell

+ – + – + – +

Så här blev produktionen för hela dagen:

Notera att vindkraften stod för 0,8 % av effekten mellan 09:00 och 11:00 !´

+ – + – + – +

by

Kolpriset vid Australiens Newcastle Coal Terminal.

Den stora nyheten den 18/8 i Business-delen av The Sydney Morning Herald var prisrallyt i kol. Priset steg från US$ 53 den 24/6 till US$ 68 den 1/8 eller 28 % och har sedan legat på denna nivå.

Det är en stor nyhet i Australien, där kol har svarat för den näst största andelen av exporten eller 15 %. Priserna har sjunkit i fem år, men nu tycks marknaden ha vänt. Orsakerna är delvis att många kolgruvor runt om i världen har stängts, men också att Kina har ökat sin import.

På många håll har beslutsfattare insett att planerna på ”fossilfri” energi inte går ihop med den lika intensivt propagerade avvecklingen av kärnkraft. Sol- och vindkraft måste under överskådlig tid backas upp med tillräcklig kapacitet för marknadens fulla behov. Det betyder investeringar i dubbel kapacitet, något som ingen industri har råd med i längden.

Vindkraften möter stora protester i alla länder. Nya premiärministern i Storbritannien, Theresa May, har stängt departementet för ”Klimatförändringar”. Lägg till att man i USA, Storbritannien och Tyskland öppet diskuterar om ”klimathotet” är en ren bluff. Då insikten därom sprider sig, blir subventionerna till ”fossilfri” el meningslösa. Väljarna kommer att kräva stopp för subventionerna, vilket innebär avveckling av vindkraften. I stora delar av världen blir kol det naturliga alternativet.

Inför dessa utsikter har aktierna i kolgruvor rusat. Världens största exportör, Glencore, har sett sin notering stiga med 175 %.

Vi kan konstatera att politikerna tvingade Vattenfall att sälja brunkolet just då marknaden stod i sitt bottenläge. En idiotaffär.

Danska Vestas är en av världens största tillverkare av vindkraftverk. Reuters rapporterar idag att aktien i rusat med 10 % efter en ökning av resultatet för 2:a kvartalet med 175 %. Flera fondförvaltare och finansiella rådgivare deklarerar att de kommer att väga in företagens kolberoende i sina rekommendationer. Dem bör man undvika. . .

by

Landisen på Grönland kan vara 1,5 km tjock vid kanterna och 3,5 km på mitten av ön.

2016-08-15

Köldrekord på Grönland och i Vänersborg

DMI, Danmarks Meteorologiske Institut, rapporterar ett köldrekord på Grönland. Sedan 1898 har de varje dag mätt temperaturen ovanpå landisen och loggat varje månads max och min. För juli månad löd lägsta värdet sedan 1992 på -27,7 grader C. Den sista juli i år noterades -30,7 grader, alltså hela TRE grader lägre temperatur.

Viktigare är den del av ytan på istäcket som nått smältpunkten. Den har fram till i dag detta år varit mindre än genomsnittet för perioden 1990–2013. Isen smälter alltså långsammare än vanligt.

Sveriges Radio rapporterar ett köldrekord från Vänersborg. Den 10 augusti klockan 14 mätte SMHI:s klimatobservatör Ingemar Vänerlöv 9,5 grader. Det är den lägsta temperaturen så här tidigt i augusti sedan mätningarna startade 1859, det vill säga för 157 år sedan.

Rekorden har inte så stor betydelse i sig, men då kalla La Niña nu har avlöst varma El Niño längs ekvatorn på Stilla Havet, ger de nog låg sannolikhet för att 2016 blir “det varmaste året någonsin”.

Sture Åström
Nätverket KLIMATSANS

+ – + – + – +

2016-08-16

Nytt köldrekord på Grönland

+ – + – + – +

2016-08-18

Köldrekord på Grönland och i Vänersborg

+ – + – + – +

by

Figur 1. Fördelningen av Storbritanniens elproduktion på energislag 1 januari till 11 augusti 2016.

Att det senare datumet är udda beror på att Skottland förklarat att man söndagen den 7/8 producerat 106 % av det egna behovet med vindkraft. Detta föranledde en närmare studie av produktionsdata.

Figur 2. Produktionens fördelning och netto import samt belastning 2015 och 2016 fram till 11/8.

Då statistiken utgörs av siffror från olika håll har en osäkerhet om c:a 5 % uppstått. Notera att gaskraften har ökat från 33 % 2015 till närmare 50 % 2016.

Figur 3. Produktion, import-export och belastning 2015 och 2016 fram till 11/8.

Kärnkraft utgör basen. Kolkraft minskar oh gaskraft ökar.

Figur 4. Kolkraftens produktion 2015 -16. Här syns tydligt hur dramatiskt den har minskat.

Figur 5. Vindkraftens produktion. Anmärkningsvärt är att kapaciteten inte tycks ha ökat. Produktionen är mindre sommaren 2016 än motsvarande tid 2015. (Har vädret varit så mycket “vackrare” ?)

Figur 6. Produktionen 1/8 till 11/8 2016. Gaskraft dominerar och står för effektbalansen.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Produktion och belastning jan – juli 2016.

Kärnkraft svarar för baskraften. På vintern krävs en betydande import. Vattenkraftens andel är jämförbar med kärnkraftens och den svarar också för systemets reglerkraft.

Figur 2. Vindkraftens produktion.

Elbehovets toppar når 9 GW att jämföra med vindkraftens 0,03 GW, alltså 3,3 promille. Vindkraftens bidrag är således närmast försumbart.

Figur 3. Produktionen av sol- och vindkraft.

Solkraftens toppeffekt når nästan tio gånger högre än vindkraftens.

Figur 4. Produktion, import och export 2010 – juli 2016.

Elbehovet visar en sjunkande trend fram till och med 2014 för att därefter stiga med 22 % 2015. Mycket markant är den omfattande exporten till Italien, som balanseras av en nästan lika stor import från Österrike, Tyskland och Frankrike. Schweiz fungerar således som transitland för en energimängd som motsvarar c:a hälften av det egna behovet.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Österrikes elmarknad januari – juli 2016. (AT = Austria)

Det lägsta behovet är i april, inte i juni-juli.

Figur 2. Jämförelse av totala produktionen i januari med juli.

Importen är stor på vintern och exporten på sommaren. Vattenkraften ger markant större effekt på sommaren.

Figur 3. Sol- och vindkraft i januari respektive juli.

Vindkraftens effekt flaxar i relationen 1:15. Solpanelerna ger ett obetydligt bidrag på vintern.

Figur 4. Import och export 2015 – juli 2016.

Variationerna med årstiden är mycket stora.

Figur 5. Energimängderna i produktion respektive behov, import och export.

Vindkraften står för 8 % av elbehovet.

Volymerna av import och export ligger mellan en tredjedel och hälften av produktionen. Österrike är således mycket beroende av grannländernas produktionskapacitet.

+ – + – + – +

by

DMI, Danmarks Meteorologiske Institut, rapporterar ett nytt köldrekord på Grönland.

Sedan 1898 har de mätt temperaturen på toppen av landisen. Den övre kurvan visar absolut max.temp för varje månad sedan dess. Den under kurvan absolut min.temp.

För juli månad löd lägsta värdet sedan 1992 på – 27,7 grader C. Den siste juli i år noterades – 30,7 grader, alltså hela TRE grader lägre temperatur.

Det är inte sannolikt att det kan ske under “det varmaste året nånsin”, som åtskilliga spår att 2016 skall bli.

Ännu mer intressant är utvecklingen av den andel av ytan som varje dag nått smältpunkten, se nedan.

Till vänster visar DMI löpande de ytor ovanpå isen, som nått smältpunkten de två senaste dagarna.

Till höger visar den blå kurvan den procentuella andel av arealen det gällt för varje dag på året. Det grå området visar genomsnittet för perioden 1990 – 2013.

Den konklusion man kan dra av kurvan är dramatisk:

I år har avsmältningen varit ovanligt liten.

I landisens massbalans ingår även Glaciärernas “kalvning” då isberg bryts loss ner i havet. DMI beräknar att Grönland tappar c:a 200 Gt, gigaton, per år. Det torde mer vara en effekt av de senate hundra årens uppvärmning än av dagsaktulla temperaturer. Det tar mycket lång tid för temperaturändringar att penetrera de tre kilometer isen mäter över lag.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Frankrikes elproduktion fördelad på energislag, januari – juli 2016.

Kärnkraft är helt dominerande.

Figur 2. Elproduktionen fördelad på energislag, 2015 – juli 2016.

Figur 3. Som ovan, juli 2016.

Figur 4. Vindkraftens levererade effekt 2015 – juli 2016.

Notera svängningarna från 0,3 GW till 7,7 GW.

Figur 5. Import och export av el 2010 – juli 2016.

Figur 6. De viktigaste avnämarländerna, 2010 – juli 2016

+ – + – + – +

by