Snö på grönsakerna i Italien och Spanien har stoppat påfyllning av våra butikshyllor. De gapar tomma.
2017-01-31
En försmak av ett kallare klimat
Nu råder kyla och missväxt i södra och centrala Europa, snö i Nordafrika och Mellanöstern, isande kyla i norra Sibirien och Nordamerika, ganska varm vinter hos oss. Detta är väder, inte klimat.
Klimat är genomsnittligt väder över längre tid och större geografiskt område: varmt eller kallt, torka eller nederbörd, lugnt eller blåsigt. Växlingar i närtid är väder. Men deras genomsnitt över åtminstone 30 år är klimat.
Klimatet växlar sedan årmiljoner mellan karga istider och rikare varma perioder. Landisarna från senaste istid började smälta för cirka 17 000 år sedan.
För 8 – 5 000 år sedan var det flera grader varmare än nu. Varmare var även bronsåldern, romartiden och högmedeltiden. Kallare var tidig antik, tidig medeltid samt Lilla Istiden cirka 1300 – 1850. Denna var periodvis flera grader kallare än nu med missväxt, nöd och död.
Växlingarna samvarierar med växlande solmagnetism och solvind i samspel med inkommande kosmisk strålning, vilket påverkar molnbildning och nederbörd. Mindre solvind ger mer kosmisk instrålning – och kallare klimat.
Under Lilla Istiden var Solen periodvis minimalt aktiv. Sedan blev den ovanligt aktiv med mindre kosmisk instrålning. Atmosfären värmdes en knapp grad. Men nu är Solen åter minimalt aktiv. Frånsett ovanligt varma El Niño-strömmar 1997/98 och 2015/16 har det knappast blivit varmare sedan 1996.
Klimatforskare justerar redan uppmätta temperaturer till rekord. De varnar för hotande värme för att säkra fortsatta anslag. Ursprungliga data visar att 1934 och 1998 var 1900-talets varmaste år. Efter dess uppvärmning är det förstås varmare nu än för 100 år sedan.
Det har gynnat växtlighet och skördar. Sedan 1930 har skördarna ökat fem gånger. Färre lider svält och nöd. Fler har fått det bättre.
Men nu ger sydeuropeisk missväxt och brist på grönsaker i handeln en försmak av hur det kan bli med kallare klimat. Risken är stor med rådande minimala solaktivitet. Hotet mot Jordens liv är kyla snarare än värme!
by 
Utmärkt beskrivet.
Om de tvekar kan man lägga till att +2 grader ger +4.000 kr mer i plånboken och -2 grader ger -10.000 i plånboken. (Obs siffrorna inte vetenskapligt korrekta.)
Är det ingen som gått ut på gator och torg och frågat folk:
”Om du får bestämma, vill du att det blir två grader varmare eller två grader kallare?”
Tänk om folk kunde förstå hur mycket resurser det krävs för att klara sig i ett kallare område på jorden än i ett varmare. Det krävs mycket mer kapital och arbete för att klara av en nedkylning av jorden – att anpassa sig efter det – än vad som krävs för att anpassa sig till ett varmare klimat och lite höjning av havsytan.
Tittar man på Sverige och vi vår ett väder eller klimat som gör att vintrarna blir som för 50 år sedan. Vad pengar det kommer att kosta. Lägger vi sedan på att vi har snö en månad tidigare på hösten och att den ligger kvar en månad längre på våren. Det kommer att kosta väldigt mycket pengar. Många kommuner kommer inte att ha råd med det.