Fig.1. Tysk el januari 2017.

Fig. 2. Nyttjandegraden av sol- och vindkraft. Inte någon gång överskreds 40 % av märkeffekten. Den 8/1 sjönk den samlade effekten till 0,34 % av märkeffekten.

Fig. 3. Sol- och vindkraft från landets alla 26.000 vindkraftverk och solpaneler med 41.000 MW märkeffekt. Notera nio dagar av närmast vindstilla från den 16:e till den 25:e. Mitt i vintern ger solpanelerna bara låg effekt.

Fig.4. Energiproduktionens fördelning på effektnivå. Närmare hälften av energin från sol- och vindkraft har levererats med lägre effekt än 10 % av märkeffekten. Endast 20 % av energin har levererats med mer än 20 % av märkeffekten.

Fig.5. Utvecklingen av grossistpriset på el 2011 – 2016. I den vita cirkeln en förstoring av tiden 2015-06-01 till 2016- 01-21.

Priserna till slutkunderna räknar in skatter, nätkostnader och andra pålagor, vilket gjort dem till de allra högsta i Europa.

Elmarknaden i Tyskland är schizofren på grund av att politiken har skapat en separat marknad för “förnybar” och nyckfull energi med av staten garanterade priser i perioder upp till 20 år, men utan ansvar för säkerhet i leveranserna. Prisgarantin gäller för allt de kan producera, även om det är mer än vad marknaden kan konsumera.

Ansvaret för att säkra leveranserna till kunderna har istället de “konventionella” elverken, som skall konkurrera på en annan marknad, den som blir över sedan de “förnybara” verken levererat all sin produktion. Med ökad överproduktion på marknaden har priserna drivits ner till marginalkostnaderna för dessa verk.

Salt i såren är de negativa priser som uppstår, då de inte hinner reglera ner lika snabbt som de nyckfulla ökar sin effekt. De får BETALA för att bli av med strömmen, samtidigt som de “förnybara” får fullt betalt för deras överskott av ström som inte behövs. För att skydda sin egen elproduktion har Schweiz aviserat att de stoppar möjligheterna att “dumpa” ström där till olönsamma priser.

Vanvettet med negativa priser speglas av exceptionella priser, då det inte blåser. Den aktuella veckan var det kallt i flera länder i södra Europa, med stor konsumtion av el. Dessutom råkade några franska kärnkraftverk vara avställda, vilket gjorde att elpriset i Tyskland åttafaldigades.

Marknaden behöver alltså all den kapacitet de konventionella verken har, men dessa får inte leverera och få betalt i normal utsträckning, och när de får leverera, får de så låga priser att de så småningom tvingas lägga ner. För att de skall överleva behöver de också subventioner, men beslut om generella sådana saknas ännu.

Frågan är om politiken förmår fatta beslut innan en nationell “black-out”. En sådan förefaller nu sannolik inom överskådlig tid.

Energiewende är en nationell katastrof.

+ – + – + – +

by