Figur 1. Kina är ett väldigt landområde med stora ytor, som i väster är glest befolkade och även blåsiga.
Många debattörer framhåller Kina som föregångsland för “förnybar” energi. Landet har installerat mycket sol- och vindkraft mycket snabbt. Vad som inte nämns är att det gäller även kol- och kärnkraft.
Nu har man emellertid stoppat utbyggnaden av vindkraft i sex stora provinser.
Det visar på problem med paralleller i Tyskland, varför förhållandena studerats av dr. Björn Peters i artikeln:
Warum stoppt China den Ausbau von Windkraft?
Här gör jag några utdrag ur artikeln.
I Kinas utbyggnad av elproduktionen gällde det först att snabbt få upp kapaciteten, vilket huvudsakligen skedde med kolkraft. Det ledde till stora problem med luftkvaliteten, varför man i den elfte femårsplanen för åren 2006 till 2010 fokuserade på verkningsgrad och luft-kvalitet. Gamla och små kolkraftverk stängdes medan de stora försågs med avgasrening.
I den tolfte femårsplanen för åren 2011 till 2015 ställde man upp mål för “förnybar” energi. Dessa har överträffats, så att man 2015 hade följande kapacitet:
320 GW vattenkraft
131 GW vindkraft
43 GW solkraft
895 GW kolkraft
66 GW gaskraft
27 GW kärnkraft
Under 2016 adderades 64 GW “förnybar” kraft och 59 GW konventionell kraft.
Trots den höga andelen vattenkraft med hög nyttjandegrad uppgick produktionen av “förnybar” el till endast 25 % av behovet. Vindkraften svarade för 4 %.
Inget annat land har på dessa år byggt ut så stor kapacitet såväl av “förnybar” el som konventionell el. Detsamma gäller längden av högspänningsledningar.
Men nu har något hänt. Utbyggnaden av vindkraft har helt stoppats för sex stora provinser, som tillsammans täcker en tredjedel av landets yta. Där har man inte tillräcklig kapacitet på ledningarna, för att all el skall komma till nytta. Utbytet blev följande:
57 % Gansu
62 % Xinjiang
70 % Jilin
79 % Inner Mongolia
81 % Heilongjiang
Närmare 50 TWh gick till spillo under året. Det fanns inte tillräcklig kapacitet i ledningarna till befolkningscentra och industricentra. Alla sex provinserna ligger långt från dessa.
Dr. Peters tar tyska förhållanden som jämförelse. Där finns för närvarande vindkraft med en märkeffekt av c:a 50 GW installerad. Det blåser mycket ibland och inte alls ibland, se nedan.
Figur 2 Varaktighetskurva för den tyska vindkraftens levererade effekt.
Kurvan visar hur många av årets 8.760 timmar som de nertill visade effekt-nivåerna uppnåddes. Halva märkeffekten, 25 GW, uppnåddes bara under c:a 50 timmar om året. Årets medelvärde är 8 GW. En fjärdedel av energin erhölls under de 700 timmar, då mer än 20 GW uppnåddes. Under årets övriga 8.000 timmar blir effekten mindre än 40 % av märkeffekten.
Om avstånden är långa, är det uppenbarligen orimligt att bygga ledningar för hela märkeffekten. Bygger man för 40 % av märkeffekten, får 25 % av den pro-ducerade energin dumpas. Då blir ledningarnas kapacitet ändå dåligt utnyttjad.
Det kinesiska beslutet förefaller rationellt. Något vi skall tänka på, när vindkraft-parker utanför Piteå byggs för att försörja Bayern. I deras investering måste nöd-vändig utbyggnad av ledningarna räknas in. Det behovet av transmissionskapa-citet skall inte vi vanliga elkunder betala.
Jag undrar om kalkylerna inom Svenska Kraftnät är så beräknade ?
SÅ
+ – + – + – +
by 
Vindkraften är den näst sämsta lösningen för att minska CO2 belastningen. Kärnkraften gen lV avger 14 g CO2/kWh mindre än vindkraften. Vindkraften är den näst sämsta lösningen för att minska CO2 utsläppen, endast fossilkraft är sämre. Dessutom kan kärnkraftens hetvatten gå till fjärrvärme och industrier som ytterligare minskar CO2 belastningen istället för att spola ut hetvattnet i havet.
Det gamla kärnbränslet från gen ll har nyttjat 0,7% av energin. Kvar är 99% energi som måste upparbetas. Det Svenska lagret av “utbränt” kärnbränsle räcker till 10 reaktorer gen lV i 600 år. Slutförvaret minskar från 100 000 år till 1000 år. En 99% kortare tid och kostnadsminskning. Inget nytt kärnbränsle behöver brytas.
Vi får stabil energi tillsammans med vattenkraften. Kärnkraftverken kan placeras optimalt som minskar energiförlusterna i elnätet. Kärnkraften förstör inte våra skogar eller dödar inte våra flygfän och stör inte människor och barn i deras nattsömn.
Enligt klimatgurun James Hansen kan kärnkraft betraktas som grön energi med minimalt Co2 utsläpp. Hans uppfattning krockar med hela den gröna rörelsen.
Här föreligger en kraftig bortträngning om nu jakten på Co2 är så väsentligt.
På Olof Palmes tid nämndes en utbyggnad av kärnkraften med 20 anläggningar för att klara Sveriges energibehov.
I´ll drink some green tea to that 😉
Hur definieras grön energi egentligen? Är kärnkraft grön energi?
Hej Sverige! – I Danmark har vi ca. 5 GW vindkraft. Når det blæser kraftigt, kan vi ikke selv bruge al strømmen, men eksporterer til små priser (eller nul!), og når det ikke blæser, importerer vi 1 – 1,5 GW til den dobbelte pris. – Mest fra svensk kernekraft!
Så det er dyrt og meget lidt effektivt, men det er GRØNT !!!
ja i norrland alltså…..
Joo jag betalar dubbla nätavgiften pga wind så nog har man insett problemen, nödvändigheten, av nätutbyggnad….
Jag kan se att den lilla kärnkraften i Kina ändå producerar mer än vad vindkraften gör.
Intressant artikel som adderar på ytterliga svagheter med vindkraften – överföringen. Eftersom vindraften ligger genomsnittligt på 15-20 % av installerad effekt är frågan hur stora ledningar som ska anslutas. Ska de klara av full installerad effekt eller genomsnittlig effekt och lite till?
Egentligen spelar det ingen roll. Men hur pass bra rimmar det med möljövännernas påstående om att vi måste hushålla med jordens resurser? Hur kan detta gigantiska slöseri helt plötsligt legitimeras?