Peter Singer är professor i bioetik vid universitetet i Princeton i USA.

Han är även hedersprofessor vid universitetet i Melbourne i Australien. Han har bland annat skrivit böckerna “Djurens frigörelse”, “Praktisk etik” och “det liv du kan rädda”.

På Sydsvenskans debattsida får Peter Singer plats för en artikel med rubriken:

“Vad kan andra länder, och människor i USA och utomlands, göra när Trump nu äventyrar allas vår framtid i generationer framöver?”

Syftet med artikeln tycks främst ha varit att mobilisera svenskar mot Trump. Då använder han “klimathotet” som argument och demonstrerar total faktaresistens. Praktiskt taget alla hans argument är direkt felaktiga eller ogrundade spekulationer om framtiden.

Vi sände in nedanstående manus, vilket debattredaktören Eva Rothstein besvarat så här:

Många inlägg konkurrerar om utrymmet och jag måste tyvärr tacka nej till er text.

Peter Singer presenteras utförligt på Wikipedia.

En mer kortfattad presentation finns nedan efter vår huvudartikel.

Sammanfattningsvis kan han betecknas som en riktigt genuin flumprofessor på en nivå ovan naturvetenskap och verklighet. En sådan har Sydsvenskan plats för, men inte för våra synnerligen meriterade professorer.

Vårt refuserade manus:

+ – + – + – +

Faktaresistent professor vill mobilisera svenskar mot Trump

Den 13/4 uppmanade oss bioetikprofessorn Peter Singer att “bojkotta varor från USA” för att få oss att påverka Trumps politik.

Men Singers främsta argument vilar på ett påstått hot från högre halt av koldioxid i atmosfären. En seriös forskare kontrollerar naturligtvis fakta, men Singer tycks bortse från fakta. Många är välkända även bland lekmän och lätta att förstå utan särskild utbildning.

Tydligast är “Fullskaleprovet”. Det är välkänt att trädgårdsmästare värmer växthus och sprutar in koldioxid, CO₂, för att få större skördar. Detsamma gäller för hela planeten. Sedan 50-talet har den globala temperaturen stigit med några tiondels grader och halten koldioxid i luften med 30 procent.

Det har givit följande odiskutabla resultat:

Satellitfoton visar att Jorden blivit mer än 11 procent grönare. Öknarna har dragit sig tillbaka.

1. FAO noterar 40 procent ökade skördar de senaste 20 åren.
2. Världens fattiga har fått mer och billigare mat.
3. Världsbanken beräknar att antalet extremt fattiga minskat med nästan två miljarder sedan 1990.

Bättre utsäde, jordbearbetning och gödning har också bidragit. Men enligt en kinesisk forskargrupp förklarar högre CO₂-halt 70 procent av förbättringarna.

Den ökade halten koldioxid och den lilla uppvärmning vi haft har alltså varit BRA för hela mänskligheten. Efter ett fullskaleprov VET man och behöver inte gissa. Utsläppen har varit nyttiga.

FN:s klimatpanel IPCC har i 28 år försökt bevisa att atmosfärens CO₂-halt har dominerande verkan på klimatet. Men de har inte lyckats. Tvärtom finns många skäl för att denna verkan är försumbar, både teoretiska och praktiska.

Nobelpristagaren i fysik 1965, Richard Feynman, visar på California Institute of Technology att hypotesen om koldioxidens verkan på klimatet är teoretiskt omöjlig.

Hypotesen förutsätter att koldioxid i sitt spektralband hindrar infraröd strålning från att lämna Jorden. Men dess spektralband är mycket smalt, och halten koldioxid i luften är bara 0,4 promille.

Vattenånga däremot har flera breda spektralband, varav ett överlappar koldioxidens. Då det finns 10 – 40 gånger så mycket vattenånga som koldioxid i atmosfären, tar den hand om nästan all energi i spektralbandet med obetydligt kvar till koldioxiden.

Men han tillägger att strålningen kan få en verkan bara om det inte blåser och om man bortser från konvektion (värmetransport), vilket är overkligt. Han refererar sedan till gravitationens “termodynamiska effekt”, se mera om den nedan.

Många mätserier visar att användningen av fossila bränslen inte påverkat klimatet. Gruppen Robinson-Soon har följt upp mätningar dels av ett hundratal glaciärers tillväxt och tillbakadragande och dels av ändringarna i havets nivå med data sedan början av 1700-talet, då Lilla Istiden fortfarande rådde.

Fram till början av 1800-talet växte glaciärerna, och havsnivån sjönk. Därefter krymper glaciärerna, och havet stiger. Takten i dessa processer påverkas inte av att mängden fossila bränslen ökat markant efter 1950 (googla “koldioxidens verkan på klimatet”).

Professor Ole Humlum har jämfört de små variationer, som kunnat mätas i stigningen av dels den globala temperaturen och dels halten koldioxid. De visar att temperaturen kommer före koldioxiden. Det är alltså temperaturen som driver fram ändringar av halten koldioxid.

IPCC har förväxlat orsak och verkan.

Solens verkan på klimatet visades redan 1801 av Wiliam Herschel. Trots det har IPCC negligerat solforskningen ända till 2009. Nu konstaterar solforskare på många håll att Solen gått in i en passiv fas lika den för 200 år sedan. Då var klimatet kallt. Därför blir sannolikt också de närmaste decennierna kalla.

Feynman visar hur Jordens dragningskraft påverkar atmosfärens temperatur. Det bekräftas av Robinson-Catling, som studerat planeternas atmosfärer. De visar att atmosfärens energiutbyte med rymden balanseras på den höjd, där trycket är c:a 0,1 bar. På Jorden är denna höjd 11 km.

Atmosfärens molekyler ilar omkring i ständiga krockar. Temperaturen är ett mått på deras hastighet. De som boxas neråt får högre hastighet av gravitationen. De blir alltså varmare allt eftersom de kommer längre ner i gasmassan. Då stiger även trycket. Detta stämmer helt med allmänna gaslagen, som säger att en gas blir varmare då den komprimeras.

Att det är 33 grader varmare vid marken än det skulle vara utan atmosfär beror alltså på atmosfärens massa – helt oberoende av dennas sammansättning.

Det finns alltså inga “växthusgaser”.

Peter Singer har därför fel om alla katastrofer han försöker skrämmas med. Det blir ingen farlig uppvärmning, polarisarna blir kvar, permafrosten töar inte mer än normalt. De fattiga har blivit färre, torkan mindre, orkanerna färre. Havet översvämmar inga Söderhavsöar.

Alla dessa processer är väl belagda, men Singer är helt resistent mot riktiga fakta.

 

Nätverket KLIMATSANS

 

Wibjörn Karlén, professor em. ledamot KVA

Bertil Larsson, meteorolog och polarforskare

Jan-Olov Liljenzin, professor em. ledamot av IVA och KVVS

Tore Scherstén, professor em. ledamot KVA

Tege Tornvall, författare: “Tänk om det blir kallare”

Sture Åström, civ.ing. nätverkets sekreterare

+ – + – + – +

Utilitarist och relativist med nyttan som riktmärke

“Ändamålet helgar medlen.” Så kan man kort och krasst sammanfatta filosofiprofessorn Peter Singers livssyn. Han läste juridik, historia och filosofi på Melbourne-universitetet i Australien och doktorerade senare i Oxford på ämnet civil olydnad.

70-årige Singer hör till världens mest citerade filosofer och dömer idéer och handlingar efter deras relativa nytta: idéer och handlingar är goda om de gagnar fler än de missgynnar – med vissa etiska och praktiska inskränkningar. Hans professur vid Princeton-universitetet gäller praktisk filosofi.

Liknande tankar hade Uppsalaskolans drivande kraft Axel Hägerström efter en religiös kris. Hans värdenihilism (frånvaro av absoluta värden) lever vidare som utilitarism och relativism, som värderar idéer och handlingar efter deras relativa nytta jämfört med nackdelar. En modern svensk utilitarist är Torbjörn Tännsjö.

Singer har utvecklat detta till vad han kallar biotetik, där han ställer djurs och kännande varelsers lidande i relation till människans nytta. Det har gjort honom till vegan och miljökämpe. På senare tid ställer han även njutning mot lidande och menar att njutning som inte vållar andra lidande inte är någon synd.

Problem uppstår dock då han utan naturvetenskapliga kunskaper lägger etiska aspekter på klimat- och energifrågor. Där saknar han förmåga att jämföra för- och nackdelar med ett något varmare klimat och mer koldioxid i atmosfären.

(Detta bygger på Wikipedia på svenska resp. engelska.)

Tege Tornvall

+ – + – + – +

 

by