Kan Sveriges utsläpp verkligen påverka klimatet?

Ett av Kinas största koleldade kraftverk, Zouxian, 4.540 MW, i provinsen Shandong, norr om Shanghai.

(Detta är en gammal post, som jag råkade lägga under en egen flik, som jag nu raderar.)

2017-02-25

Skribenten Sigvard Eriksson ifrågasätter Mattias Goldmanns och Markus Larssons debattartikel som publicerades den 20 februari.

“Svensk klimatpåverkan ökar” är rubriken på en debattartikel i Eskilstuna-Kuriren den 20 februari.

Författarna, Mattias Goldmann och Markus Larsson är opinionsbildare till ”yrket”, hemmahörande i den gröna tankesmedjan Fores. Den röda tråden i artikeln är en genomgång av statistik över olika branschers så kallade klimatutsläpp.

Vi får bland annat veta att tillverkningsindustrin, transportsektorn och uppvärmning ökat medan hushållen minskat sina utsläpp. Totalt har Sveriges samlade utsläpp ökat med 2,8 procent, vilket författarna menar har ökat Sveriges klimatpåverkan. “Statistiken är en viktig väckarklocka för ett land med högt ställda ambitioner på klimatområdet”, skriver författarna.

Men vänta nu. Alla dessa procent hit och procent dit som sägs vara klimatpåverkande – vad betyder dessa egentligen?

Har skribenterna glömt att de utsläpp som vållar dem så mycket bekymmer måste ses i en global skala om vi skall tala om klimatpåverkan? Jag skulle tro att läsarna av artikeln vore betjänta av att Goldmanns och Larssons procentsiffror ställs i relation till hur stora Sveriges ”klimatutsläpp” är i ett globalt perspektiv.

Sveriges andel av världens samlade utsläpp är 0,16 procent. Efter ökning med 2,8 procent blir det fortfarande 0,16 procent, såvida man inte utökar antalet decimaler.

Världens största utsläppsland Kina släpper på ungefär 50 timmar ut lika mycket som Sverige på ett år. Och det beror inte enbart på att landet är så stort. Kinas utsläpp räknat per capita är dessutom större än Sveriges.

Kina har enligt Parisöverenskommelsen förbehållit sig att öka utsläppen fram till 2030. Indien, som verkar segla upp som näst största utsläppsland före USA, har förbehållit sig att flerdubbla dagens utsläppsnivå innan man kan påbörja en minskning.

Visst är det uppenbart att vad vi i Sverige gör med våra försumbara utsläpp inte kommer att påverka det globala klimatet det minsta. Men för entusiaster som Mattias Goldman och Markus Larsson betyder symbolhandlingar mer än verkligheten.

Sigvard Eriksson

+ – + – + – +

2017-02-25

Kan Sverige påverka klimatet?

+ – + – + – +

 

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

8 thoughts on “Kan Sveriges utsläpp verkligen påverka klimatet?

  1. Det är skälet man lurar i folk. Några saker att att fundera på:

    1. Ovaccinerade barn är friskare än vaccinerade barn.
    2. Om mässlingvaccin fungerar, hur kommer det sig då att barn som inte är vaccinerade mot mässling utgör en fara för barn som är vaccinerade mot mässling.?
    3. Innan massvaccinering i USA fick 1 barn på 10.000 autism. Idag i USA då massvaccinering sker har 1 pojke av 42 autism och 1 flicka av 189 autism.
    4. Att barn får cancer är i stort kopplat till vaccinering eftersom vaccin förstör barnens immunförsvar.
    5. Normalt överför modern antikroppar till sina barn som hjälper barnen att stå emot vissa sjukdomar i de tidiga åren, men det sker inte om modern är vaccinerad. Således kommer allt naturligt skydd för spädbarn att upphöra med tiden.
    6. När mässlingvaccination upphörde i Sverige minskade dödsfallen i mässling.
    7. När mässlingvaccination infördes i Japan ökade dödligheten i mässling.
    8. Vaccin tar bort de naturliga skydden mot sjukdomar. Med tiden har inga människor kvar naturligt skydd. Här är svaret på hur befolkningen ska minska. Vi vaccinerar bort skydd mot sjukdomar som vaccination inte biter på.

    Sist. Det är inte vaccination som har minskat på dödligheten i vissa sjukdomar utan orsaken är bättre hygien och bättre hantering av matvaror.

    Vaccination är bara en kassako och inget annat; i dubbel bemärkelse eftersom vaccination gör folk sjukare och ännu mer medicin får säljas.

  2. Hej Björn! Vi har haft en del skogsbränder en del stora och en del små. Varför är det så lätt antändligt? Jo, enligt alla kemiska lagar tänds det lätt när det är hög syrehalt och inte alls om koldioxidhalten är dominerande. Mitt påstående är syrehalten är för hög och koldioxidhalten för låg. Vi behöver fler köttdjur på våra marker!

  3. Avsikten med vaccinering är väl delvis att öka medellivslängden. Om antalet människor är ett problem så minskar väl inte problemet?

  4. När vi når 10 miljarder människor på jorden dör lika många som det föds. Lite mer koldioxid hjälper till att föda dessa.

    Hur befolkningsproblemet kommer att lösas hör kanske inte till ämnet här, men jag kan ge en liten hint: massvaccineringen av människor och snart tvång för alla kommer att lösa befolkningsproblemet.

  5. Visst har koldioxidhalten i atmosfären ökat, det är något som man kan konstatera med modern mätteknik. Har det påverkat klimatet i Sverige? Det tror jag inte ett ögonblick på. Ibland regnar det mer, ibland mindre. Vissa tider blir det varmt, andra kallt. Det är väl självklart att det är solen som styr såväl väder som klimat.
    Den enda ökningen som man borde ta itu med är att vi blir för många på vårt klot. Under ett dygn blir vi ca 227.000 fler människor när vi räknat bort dem som dött. Hur många vindkraftverk tänker Mattias Goldmanns och Markus Larssons bygga för dem? Miljöalarmisterna vill minska utsläppen av CO2 med 4 Gt fram till 2050. Skulle man uppföra vindkraftverk för att täcka energibehovet för vårt klot, krävs det 3.275.492 stycken. Dessa måste bytas ut efter 25 år på grund av förslitning. Om jag fick styra skulle problemet med befolkningsökningen få prioritet ETT.

Comments are closed.