Mer förnöjsamma varelser finns inte.
Foto: Håkan Stenberg
2017-06-19
Tidningens rubrik:
Till skillnad från oss människor är de inte medvetna om att livet har ett slut
Jag förstår att man kan känna medkänsla med de djur som föds upp för att ätas. Där jag bor vandrar kossorna fritt över marken en stor del av året och föder sina kalvar i det fria. Bonden ser till dem, så att de har det bra. Några mer förnöjsamma varelser finns inte. Till skillnad från oss människor är de inte medvetna om att livet har ett slut. Liknande förhål-landen råder över hela Sverige och i andra länder, där kött är en naturlig del av födan. Att utveckla köttproduktionen parallellt med växtförädling och andra metoder för ökade skördar är det bästa sättet att föda Jordens växande befolkning.
Vad vi äter påverkas av kultur, religion och ideologi – och påverkan från olika opinions-bildare. För många är kött en självklarhet, andra anser att de mår bäst av en vegetarisk diet. Både animaliska och vegetabiliska livsmedel är uppbyggda av kol – som kommer från luftens koldioxid. Animaliska livsmedel som kött och mjölk innehåller mer protein, vitami-ner, mineraler och andra viktiga ämnen per viktenhet än vegetabiliska. Det innebär en god balans mellan den areal som går åt för att producera kött och mjölk och näringsutbytet hos den produkt som produceras.
Baljväxter framhålls ofta som alternativ till kött, men protein från bönor har i jämförelse med kött låga nivåer av vissa livsnödvändiga aminosyror, proteinernas byggstenar. Våra kroppar består ju till stor del av kött och fett. Genom att underhålla kroppen med anima-liska livsmedel kan vi öka vårt välbefinnande och vår livslängd.
Livsmedelsproduktion som bygger på en stor andel animalisk föda har också en viktig betydelse för miljön och klimatet. Betesdjuren håller markerna öppna och fria från buskar och sly, vilket gynnar de pollinerande insekterna, och betningen får gräset att växa ännu bättre. Det är ju gräset, som är den stora hjälten när det gäller att hålla koldioxiden på en optimal nivå. Vart och ett av alla de grässtrån som växer på betade områden, som prärien i Nordamerika, Pampas i Sydamerika, Sibiriens slätter, Australiens vidder och i svenska hagar, är en liten fabrik, där koldioxiden omvandlas till syre för vår förbränning och till kolhydrater som ger näring för betesdjuren.
Kor, får och andra betande djur tar upp näringen hos gräset och gör den tillgänglig för människorna i form av fullvärdiga livsmedel. Djurens spillning återgår till marken och ger näring åt gräset, som kan betas på nytt. Samma sak sker med metangasen, som spjälkas upp i vatten och livgivande koldioxid. Cirkeln sluts, jorden och atmosfären är i balans.
Håkan Stenberg
+ – + – + – +
Följande stycke i manuset utelämnades av HD
Katastrof för Jorden
Att rubba denna balans skulle innebära en stor fara för allt liv. Skulle det vara möjligt att genom politiska beslut, ekonomiska sanktioner, en omfattande förändring av matvanorna och teknisk utveckling minska atmosfärens halt av koldioxid till den nivå som rådde före industrialismens genombrott, skulle det leda till sämre skördar, massvält, krig och social oro. Precis som det var för 3–400 år sedan, då jordens befolkning ändå var mindre än en fjärdedel av vad den är idag. Skulle man råka minska koldioxidhalten ännu mer, skulle det leda till att allt liv på jorden utplånades.
+ – + – + – +
by 
Eftersom
a) påstådd “växthuseffekt” i sig är diskutabel
b) “växthusgaser” i allt väsentligt är lika med vattenånga
c) koldioxid – om alls – har en marginell och logaritmiskt avtagande effekt
d) koldioxid är växternas livsnödvändiga näring
e) koldioxid genom fotosyntes ger atmosfären dess syre
f) ökad CO2-halt sedan Lilla Istiden gynnat växtlighet och skördar
g) fortsatt ökad CO2-halt kommer att ytterligare gynna växtlighet och skördat…
… bör vi generallt undvika att nämna eller räkna på “utsläpp”, i stället använda ordet “tillföra” koldioxid och betona koldioxidens gynnsamma verkan. Även med moderna tiders måttliga ökning är halten fortfarande historiskt låg jämfört med perioder med rikare växt- och djurliv och högre temperatur än nu.
Kjell Andersson! Du har nog uppfattat det hela korrekt. Mer koldioxid är en välsignelse för allt liv på jorden. Men om människan öka det till någon nämnvärd betydelse är tveksamt. Vissa tro att vi måste köra elbilar för att inte öka koldioxidhalten, men utsläppen från bilar är så lite så det är tveksamt om det ens kan mätas utan bara beräknas teoretiskt.
Vad som borde vara fråga för diskussion är vad vi ska göra om det blir kallare? Elda fossila bränslen lär knappast höja jordens temperatur, men vi kan åtminstone slippa frysa och få mat tack vare fossila bränslen.
Klimatpanel ska vara klimatsans.
Läs vad jag har skrivit Torbjörn. Jag har inte skrivit att koldioxidhalten ska minska. Jag skriver att vi ska motverka minskning av koldioxidhalten om det blir kallare genom att öka utsläppen. Koldioxidhalten ökning beror ju till största delen av den uppvärmning som skett och inte på våra utsläpp enligt klimatpanel. Har de fel?
Varför skulle vi vilja ha minskad koldioxidhalt? Det är ju den som växterna lever av, koldioxiden ökar skördarna och kan mätta fler människor.
Att koldioxiden skulle påverka klimatet är fortfarande en TEORI och den mänskliga delen av koldioxiden är bara några procent
Ni i klimatsans hävdar ju att koldioxidhaltens ökning till största delen beror på den temperaturhöjning som har skett av haven och att därmed mer koldioxid frigörs. Om detta är sant så ska vi (mänskligheten) försöka i möjligaste mån begränsa våra utsläpp av koldioxid. Skulle det däremot bli kallare och följden då blir en minskad halt av koldioxid i atmosfären ja då bör vi försöka att begränsa denna minskning genom att öka våra utsläpp av koldioxid.
Större delen av köttproduktionen sker i “fabriker” där kossorna äter föda som inte är naturligt för dem, ger dåligt och näringsfattigt kött. Ut med kossorna på ägarna där de får i sig massor med näring, mineraler, naturlig mediciner som sedan kommer oss människor tillgodo.
I princip kan all veteodling läggas ned. Vete är den enskilt mest skadliga matvaran för oss människor sett till antal sjukdomstillstånd den skapar.