Vindkraften ändrar landskapsbilden, stör människor och djur samt minskar växtlighetens frodighet
Replik. Svar på Charlotte Unger Larsons inlägg om vindkraft (19/6).
(Hennes artikel finns inte på nätet, men dess innehåll framgår av en pressrelease hos Svensk Vindenergi.)
Svensk Vindenergis chef Charlotte Unger Larson kritiserar svenska kommuners vetorätt mot stora byggprojekt. Det är hennes uppdrag som ansvarig för svensk vindkrafts intresseorganisation.
Men hennes partsinlaga tycks se vindkraft som en rättighet och allmänt samhällsnyttig.
Den är varken det ena eller det andra. Stora vindparker är industrilandskap. 600 meters säkerhetsavstånd mellan tornen och flera kilometers ljudskiljande avstånd till bostäder krävs för höga vindmöllor med 120 meters rotordiameter.
Vindparker täcker stora ytor långt ute i skogen. Eftersom det är farligt att vistas nära tornen, kan skogen knappast utnyttjas till annat.
Bygge och underhåll kräver kilometervis med vägar. Producerad elkraft kräver kilometervis med ledningar. Med 25 års beräknad livslängd måste verken med tiden ersättas – eller rivas.
Viktigare är dock vindkraftens begränsade utbyte. Maximal årlig kapacitet är verkens effekt gånger årets timmar, 8 760. För åren 2015–2017 räknar branschens egen statistik med maximalt möjliga 64 TWh elenergi per år. Men samlad produktion beräknas bara bli 16,3 TWh per år. Det är bara 25,5 procent av maximalt utbyte.
När det blåser mycket kan elnätet överbelastas. Om det blåser alltför mycket, måste verken stängas. När det blåser för litet, produceras nästan ingen el. I båda fallen måste vatten- och kärnkraft ersätta bortfallet.
I Tyskland, Polen och många andra länder blir det kolkraft i brist på annat. Australiska delstaten South Australia satsar helt på vind- och solkraft och har inga kolkraftverk kvar. Under en storm i höstas överbelastades dess nät och kollapsade så att nästan hela delstaten blev strömlös.
Viktigast är att svensk vindkraft egentligen inte behövs. Sverige producerar 155-160 TWh elkraft per år men använder bara cirka 140 TWh. Överskottet 15–20 TWh motsvarar den subventionerade vindkraften och måste exporteras. Vi skickar alltså subventionerna utomlands. Vilka väljare röstar för det?
Tege Tornvall
Sture Åström
Nätverket Klimatsans
+ – + – + – +
by 
Finns det någon vindkraftfond som liknar kärnbränslefonden? Är det mindre angeläget att vindkraftverkens nedmontering finansieras av ägarna på samma sätt som hanteringen av använt kärnbränsle?
En möjligen användbar länk: https://www.forbes.com/sites/jamesconca/2015/02/11/eroi-a-tool-to-predict-the-best-energy-mix/#2cd2c38ba027
Vindkraft är och har alltid varit ett “rött skynke” för mig….
Finns det någon uträkning visande hur mkt energi det kostar att PRODUCERA en av de stora vindsnurrorna?
Och hur mkt miljöskadligt material, strömslukande aluminium och giftiga oljor har det gått åt för att bygga en snurra?
Läste i Ny Teknik för ett tag sedan att en snurra dessutom behöver ganska mkt (dyrbar!) underhållsservice med bl.a. oljebyte i växelådan ganska ofta….
Har en känsla av att en 120-meters-snurra under sin livstid inte ens betalar sin egen tillverkning med producerad användbar elektricitet…..
För att inte tala om trafik-kaos-skapande trailertransporter och dyra helikopterinsatser för montering.
Så har vi den låga tillförlitligheten… Passerar dagligen ett par “vindkraftsparker” och kan konstatera att det besvärande ofta är minst en som still, oavsett hur bra det blåser — det är mkt sällan samtliga är igång…
Adderas kan dessutom alla negativa biverkningar på omgivande natur, djurliv och mänskliga livsvillkor hör man bara mer och mer om.
En mindre vindsnurra med en batteribank kan vara ett bra komplement för ett ensligt beläget fritidshus eller en större båt — ngt annat användningsområde är dock svårmotiverat…
Nej, vatten- och kärnkraft är det enda vettiga!
Ett vindkraftverk får bara subventioner i 15 år i Sverige, så den ekonomiska livslängden lär vara så lång. Ingen kommer att ha råd att försöka driva ett vindkraftverk utan subventioner.
Fler än SD -såklart
Lätt att förstå. Särskilt så här beskrivet. Ändå tränger det inte i de politiska församlingarna. Det måste väl finnas några fler SD som inser återvändsgränden. Kan det vara ett skäl till att de nu är näst största parti? När resten vaknar får väl Löfven återigen bekänna sin naivitet. Tillsammans med majoriteten av skrået.