Figur 1. Till vänster den smala halvön, som bildar Västantarktis. Dess östra glaciärer glider ut på havet, där de smälter samman och bildar en “shelf-is”, ett flak som flyter på havet, det ljusgröna området. Detta stora flak har givits namnet Larsen C. Den svart-vita detaljbilden visar hur 12 % av arealen slitit sig loss. Sprickbildningen startade 2010 och har alltså utvecklats långsamt.
På många håll tas detta som en följd av våra utsläpp av koldioxid, fast det är en helt normal, förväntad händelse.
+ – + – + – +
Ett “isflak” stort som två Gotland har lossnat från Västantarktis, den smala halvö som sticker upp mot Sydamerika. Det är 200 – 600 meter tjockt och flyter på vattnet. Därför påverkar det inte havets nivå.
Flera “experter” som rådfrågas i media spekulerar i katastrofala följder. När isen på havet är borta och inte håller emot glaciärernas färd, kan dessa snabbt halka ner i havet och höja dess nivå med 1 meter eller 6 meter.
Men forskargruppen på plats konstaterar att det som lossnat utgör 12 % av den enskilda “shelf-is” som benämns Larsen C, en liten del av isen runt Antarktis.
Det är en process som hänt många gånger förr. År 1927 och 1956 lossnade flak som var fyra gånger respektive var sex gånger så stora.
I Portugal och Spanien brinner skogar, eftersom det är så torrt och hett, upp till 47grader. Då ger man utsläppen av koldioxid och den globala uppvärmningen skulden. Enligt turistguiden Iberia Nature är den officiella rekordtemperaturen i Spanien 47,8 grader, uppmätt i Murcia 29/7 1976. Man noterade 47 grader på olika håll 1946, 1959, 1964 och 1967.
Dagens temperatur ligger således inom klimatets normala variationer.
Rekordvärme i Arktis fick vi höra om i vintras. Men rekordkylan i Sibirien, Moskva och många länder i Östeuropa fick inga rubriker. Nu i juli uppmättes minus 33 grader ovanpå Grönlands landis, ett historiskt rekord.
Våren i Sverige var ovanligt kall. I början på juli sattes flera köldrekord i Australien och Nya Zeeland.
Klimatet håller på att bli kallare.
Sture Åström
Nätverket KLIMATSANS
+ – + – + – +
Figur 2. Den australiska huvudöns sydspets ligger ungefär lika nära Sydpolen som Sevilla i södra Spanien ligger från Nordpolen. Därför är det synnerligen ovanligt med minusgrader där. Kartan visar var sådana förutsågs 3/7.
+ – + – + – +
2017-07-18
Klimatet blir kallare och inte varmare
Trots att forskare säger att vi går mot varmare tider menar insändarskribenten tvärtom att klimatet håller på att bli kallare.
+ – + – + – +
by
Du har missförstått det. Människan orsakar “katastrofal global uppvärmning”, CAGW, som sedan är skyldig till alla “klimatförändringar”, vare sig dessa går upp eller ner.
Klart som korvspad !
Eftersom det inte verkar bli varmare, får du snart höra att “klimatförändringarna” (de otrevliga alltså) beror på människans oförmåga att leva “hållbart”. Så kan klimatprästerna växla över till tron på hållbarhet och behålla lönen.
Martin O’Leary, a glaciologist at Project Midas, said icebergs break away naturally in a process known as calving. “We’re not aware of any link to human-induced climate change” in this case, he said.
http://www.latimes.com/world/la-fg-iceberg-antarctica-20170712-story.html
I Portugal har det planterats en massa Eukalyptusträd de senaste åren. De har två egenheter: Den ena är att de suger upp allt tillgängligt vatten för ha till de långa torrperioder som kan inträffa i Australien, där de naturligt växer. Den andra är att trädtopparna och de yttersta grenarna brinner snabbt och bra, så att skogsbränder kan sprida sig snabbt genom dem. De viktigast delarna av trädet klarar sig däremot och kan fortsätta att växa när branden har dragit förbi. De här två egenheterna är naturligtvis viktiga faktorer för vattenbrist och skogsbränder som sprider sig snabbt. Ändå skylls det på klimatförändringar, minsann.
Rekordkyla i vintras i Östeuropa och medelhavsländer fick viss uppmärksamhet. Speciellt som den ledde till tomma grönsaks- och fruktdiskar i affärerna. Och naturligtvis skylldes den på att utsläppen av växthusgaser har gjort vädret mer instabilt…
Rekordkyla i juli? Tur att det inte rapporteras i pressen, journalisterna skulle bara vinkla nyheten som ett bevis på att den snabba uppvärmningen orsakat obalans i det globala klimatet, Nu för tiden är ju sjunkande temperaturer också ett bevis för att människan orsakar klimatförändringar.
National Geographic (den spanska utgåvan) ägnar senaste numret åt Antarktis och speciellt åt de glaciärer som kan lösgöra sig. Man nämner glaciären Totten som till ytan är lika stor som Spanien. Denna hotar att höja havsnivån fyra meter. Man påpekar att när “glaciärerna kollapsar” är det en irreversibel process.
Jag lägger tidskriften år sida och häller upp en grogg med några isbitar i. Jag tänker studera hur glaset svämmar över när isen skiftar aggregationstillstånd.
Det är frustrerande att hela tiden matas med selektiva data som genomgående tolkas öppet eller underförstått – som “bevis” på global uppvärmning. Observationer i motsatt riktning förtigs. Vidare sätts aldrig observationerna in i ett vidare global-historiskt perspektiv. Om det händer tycks man manipulera historiska data så att nuläget skall te sig unikt och indikera den förestående klimatkatastrofen.
Samtidigt är det fascinerande hur så många – inklusive både vetenskapligt tränade och journalister – går på den ensidiga propagandan och inte stannar upp för att reflektera över de sensationella data och påståenden som sprids.
Det finns ett allmänt talesätt som säger att om något är för bra för att vara sant så är det troligen inte sant.
Analogt därmed är det mycket märkligt att man inte ifrågasätter sanningshalten i det sensationella påståendet att CO2 är så potent att endast 0,04 % av atmosfären och en marginell ökning kan få så katastrofala effekter på klimatet. Det måste vara en enorm upptäckt för energiforskare. Hur kan man utnyttja denna avskärmningseffekt för att spara energi? Här finns en potentiell Nobelprisvinnare!!!
En annan sensationell upptäckt av dessa s.k. klimatforskare är hur man lyckas isolera påverkansfunktionen i ett så komplext system som jordens atmosfär till en faktor, den minimala mängden CO2. Även det borde vara värt ett Nobelpris eller motsvarande!