Malena Ernman anlitas som krönikör av Mittmedia och blir så publicerad i ett flertal lokaltidningar.

En krönika i Nerikes Allehanda 4/8 handlar om klimatet: Bara handling leder till mer handling

2017-08-10

Ernman är ute i ogjort väder

Kommentar till Malena Ernmans krönikor i NA ”Är vi vuxna nog att inse allvaret?” ”Bara förändring kan leda till förändring.” Malena Ernman bedriver en frälsningsrörelse mot klimathotet. Vi måste ändra vår livsstil radikalt inom tre år annars är det kört är budskapet hon förmedlar. Det brukar hävdas att svenska folket lider av klimatångest. Ernman är mer bekymrad för att vi inte verkar bry oss.

Enligt vår uppfattning tycks folk mer insatta och sansade än klimativrarna önskar. Koldioxid har utsetts till den stora boven. Först som orsak till en katastrofal global uppvärmning. Numera sedan uppvärmningen upphört eller tagit en paus är hotet istället klimatförändringarna. Men som professor Lennart Bengtsson brukar säga – om inte larmet i media vore, så skulle ingen ha märkt någon klimatförändring.

Skilj på klimat och väder. Väder växlar från dag till dag och år till år. Globalt sett skriver FN:s klimatpanel IPCC att extrema vädersituationer inte blivit varken värre eller vanligare. Klimat är väder på 30 till 50 års sikt.

Det finns ingen forskning som visar vilken global temperatur som är den ideala för planeten. Medeltiden var en blomstrande tid av välstånd åtminstone i vår del av världen. Då var det varmare än nu. De flesta grandiosa byggnader i Europa kom till på den tiden. Vinodling i England. Ja faktiskt på Grönland! Fossil energi hade ingen ens funderat på.

Det som kallas den lilla istiden var en period med betydande nedkylning av klimatet som inträffade efter den medeltida värmeperioden. Just nu befinner vi oss i en återhämtnings-fas sedan tidigt 1800-tal. Vi har haft en uppvärmning på en dryg grad. Samvariationen mellan koldioxidhalt och temperaturökning är låg. 1930-talets temperatur var högre.

Ökningstakten var lika stor vid under 300 ppm som senare vid 400 ppm. Vid 400 ppm koldioxid under 2000-talet har vi ingen temperaturökning förutom de återkommande El Ninjoåren 1998 och 2015/16. Ett väderfenomen som inte har något med koldioxid att göra. Varningar har utfärdats både för kommande istid på 1970-talet till katastrofal global uppvärmning sedan sent 1980-tal. Allt sägs bero på våra koldioxidutsläpp.

Koldioxid i atmosfären är en förutsättning för allt liv på Jorden. Den har ett oförtjänt dåligt rykte. Det är fantastiskt att IPCC fått ett så enormt genomslag i världspolitiken. Fundera själv på hur rimligt det kan vara att en molekyl per 10 000 kan styra klimatet. Atmosfären innehåller nu 4 molekyler koldioxid per 10 000. Men bara en av dem påstås vi bidra med. Och det är den som ställer till det! Dessutom är vattenångan den helt dominerande och starkaste växthusgasen. Halten i atmosfären är cirka femtio gånger högre än koldioxiden.

Andrew Simms från en brittisk tankesmedja (New Economics Foundation) lanserade ursprungligen konceptet Earth Overshoot Day, som ett sätt att kampanja för Jordens begränsade resurser. Det är inte naturvetenskap utan mer filosofi. Det är heller ingen ny tanke. Prästen med mera Thomas Robert Malthus (1766 – 1834) är upphovsman till malthusianismen. Han såg döden som enda lösningen mot överbefolkningen på Jorden. Vi var knappt en miljard människor år 1800. Planeten troddes inte kunna försörja fler. Den tidens Earth Overshoot Day var nära förestående. Ett argument som fått nytt liv i våra dagar.

Numera vet vi, precis som Hans Rosling visat, att tack vare den utveckling vi sett i allt större delar av världen, så är lösningen på befolkningsökningen välstånd. Välstånd kräver energi till överkomlig kostnad.

Vi tror inte människan kan kontrollera klimatet. De scenarier som IPCC förser oss med är hypoteser baserade på datormodeller. Spådomarna skiljer sig alltmer från observerade fakta.

Förhoppningen att Parisöverenskommelsen är ett koncept för att rädda planeten är en utopi. Världen har redan ett par miljarder människor med rättmätiga anspråk på ett bättre liv. Att vi kan åstadkomma detta genom att ställa om världens energiförsörjning från fossila bränslen, som idag ger oss mer är åttio procent av behovet, med lågproduktiva förnybara energikällor som sol- och vindkraft är en utopi. De utgör idag ett par procent.

Vi tolkar folks påstådda ointresse som att man är mer sansade. Absolut intresserade av en bra hushållning med planetens resurser och måna om att vara rädda om miljön. Det finns gott om reella miljöfrågor, som vi faktiskt kan göra något åt.

Det är sunt att ifrågasätta. Vi bör lära oss skilja på åtgärder som bara känns bra från sådana som också gör skillnad i verkligheten.

Evert Andersson, Mats Kälvemark, Göran Wickström

Fria debattörer

+ – + – + – +

by