Över 3.000 vindkraftverk finns i Sverige. Till 2020 behövs tusen fler.
I en remiss till 35 av Sveriges kommuner föreslår regeringen att kommunal vetorätt slopas. Svar senast 2017-12-04.
Före 2009 gällde dubbelprövning för kärnkraft och vindkraft. ”Vindkraftsprövning” enligt PBL togs bort 2009 och ersattes av ”Bestämmelsen om kommunal tillstyrkan” för att kommunernas inflytande inte skulle minska vid nya projekt. Om ingen tillstyrkan – ingen byggnation.
Energiverket och Naturvårdsverket fick uppdraget att följa upp och analysera tillstånds-processen efter att en kompletterande ”Vägledning” togs fram 2015, och om mer behövs för att underlätta etableringar. I analysen av vägledningen av 2015 konstateras att den hittills har tillämpats i få processer. Istället ändrar utredarna uppdraget och har utvärderat från 2009 då vägledningen inte existerade.
Ett vedertaget förfaringssätt är att man följer upp följderna av tidigare tagna beslut och anvisningar, innan man utreder och föreslår nya beslut. I uppdraget ”Eventuellt fler åtgärder” anser Energiverket att det tar lång tid och blir dyrt att få fram beslut om byggnation.
Naturvårdsverket konstaterar däremot: ”Naturvårdsverket verkar inte se några generella problem med handläggningstiderna för just kommunal tillstyrkan eftersom en miljö-prövningsprocess generellt pågår under en lång tid.” Att projektera miljöfarlig verksamhet kostar mer och är normal verksamhet. Utredarna anser att inflytande genom PBL räcker. Om så vore hade vetorätten aldrig införts 2009. De anser att rättssäkerheten bör öka. För vem ?
I väst förknippas rättssäkerheten med demokrati, här görs inte den kopplingen. Man menar att rättsregler inte skall kunna missförstås. En lag som inte missförstås men berövar de direkt berörda rättigheter minskar rättssäkerheten. Vindindustrin är långt från beprövad och enligt miljöbalken miljöfarlig:
Kraftverk rasar, vingar slits av, skenar, står stilla trots god vind. Av 12 kontrollerade tillverkare har 10 fått försäljningsförbud. Arbetsmiljöverket har med hot om höga viten krävt att återkalla redan monterade. Stora områden inom och utom anläggningarna drabbas:
Biologisk mångfald, landskapsbild, friluftsliv, turism, rennäring, glesbygdsbor, fågelliv, naturvärden i form av flora oh fauna. Kommunikations- och bevakningssystem bl.a. inom försvar och civilflyg påverkas. Utredningar visar att mindre anläggningar blir olönsamma. Några står stilla, andra nedmonteras. Kvar blir de största som drabbar miljön än värre om man med sådana anläggningar strävar mot EU:s miljömål 2040 med helt förnybara kraftkällor. Utredarna anser att vindkraft spelar en avgörande roll.
Idag produceras elen av ca 10 % vindkraft och 50 % vattenkraft. Solceller och andra alternativ, som står för mindre än en procent idag måste enligt min mening vidareutvecklas och ersätta vindkraften. Om alla idag pågående landbaserade vindkraftsprojekt realiseras skulle hela dagens energibehov täckas. Det motsvarar ytterligare mer än tiotusen vindkraftverk av dagens storlek.
Dra tillbaka remissutskicket. Gör en konsekvensutredning av vad som sker. Det är inget riksintresse att kostsamt bygga en produktion som upp till 50 % varierar med vädret.
Tänk om, börja om från början. Sverige behöver stabila, driftsäkra, miljövänliga och ekonomiskt hållbara energikällor.
Remissen finns i sin helhet på regeringens hemsida, sökord remisser.
Övriga källor:
Svensk Energi: Förnybar elproduktion
Energimyndigheten: Elproduktion 2016
IVA-projektet: vägval el
Ny Teknik
Gösta Singstrand, Länghem
+ – + – + – +
2017-10-12
+ – + – + – +
2017-10-16
+ – + – + – +
Förtydligande:
Singstrand tar miste på svängningarna i vindkraftens effekt. De är inte 50 % utan 99,5 % räknat på anläggningarnas märkeffekt.
Nästan lika illa är det om man räknar med hela nio länder.
SÅ
+ – + – + – +
by 