Du finner en nedladdningsbar PDF-fil här.

(Inom parentes: Google-hänvisning för fakta)

Havsytan stiger globalt

Efter senaste istidens topp har haven stigit ca 120 meter. Sedan 300 år har nivån varierat både upp och ner med c:a 1,0 mm/år. De senaste 50 åren har nivån stigit högst 1,2 mm/år enligt de mätstationer där landet varken höjs eller sänks. Någon ökad takt noteras inte. (havets oroar inte). 

Korallöar hotas avstigande hav

Koraller söker ljuset och växer till havsytan och i sidled. Stormvågor smular sönder dem vid ytan och spolar upp deras rester på öarna, så att dessas areal ofta växer. På Maldiverna tror man inte på undergång utan bygger en landningsbana för jätteplan, (maldiverna sjunker inte).

Koraller dör och försvinner

Koraller finns sedan 480 miljoner år. De har överlevt istider och värmeperioder. De saknar färg men får färg av alger. Ibland byts dessa ut så att reven under en tid bleks i en naturlig process, (reef reality stark).

Havsisen i Arktis försvinner

Havsisars utbredning runt Nordpolen och Antarktis styrs av havsströmmar i en 60-årig cykel. I 30 år har varmt vatten gått mot norr, så att isen där krympt som  på 1880-talet. Då minskar varmt vatten mot söder. Isen där har växt. Nu sker det motsatta i 30 år. (havisareal halvkugle).

Isbjörnen utrotas

Isbjörnar har överlevt både istid och varmare klimat i minst 100.000 år. Aktuella mätningar visar 25-30.000 djur,  fem gånger fler än för 40-50 år sedan. Deras största hot var jakt. Värme är inget hot (nunatsiavut manager).

 

Smältande landisar på Grönland och Antarktis höjer världshavens nivå.

Landisen på Antarktis är ett par km tjock med under 50 minusgraders årsmedeltemperatur. Isen tycks nu växa. På Grönland når isen mer än 3 km höjd. Där är det 10-20 grader kallare än vid havet. Om klimatet blir 4 grader varmare, tinar isen bara längs marken i söder, vilket höjer havet med mindre än 1 mm/år. (dmi massebalance).

Fler och värre orkaner

Vindar bildas av temperaturskillnader. Kallare klimat ökar skillnaderna med fler och starkare stormar som följd. Varmare klimat minskar dem. De senaste 15 åren har haft färre orkaner.  (orkansäsongen  2017 maue)

Större och torrare öknar

Satellitfoton visar mer grönska längs Saharas södra gräns (Sahel) och i utkanten av andra öknar. De krymper! Med mer koldioxid i luften behöver växterna andas mindre och förlorar då mindre vatten, (koldioxidens välgörande).

Hotande hungersnöd

En grads uppvärmning och ökande CO2-halt sedan Lilla Istidens slut gynnar växtlighet och skördar. Sedan 1930 har skördarna ökat fem gånger, medan Jordens befolkning bara har ökat 3,5 gånger. De senaste 20 åren har världens jordbruksproduktion enligt FAO ökat med över 40 %. Världsbanken: Färre lider nöd och svält, (ipcc totalt fel).

97-98 procent eniga

IPCC hänvisar till bl.a. tre studier: Illinois-universitet 2009, Anderegg 2010 samt Cook 2013. Av 10.257, 1.372 resp. 11.944 tillfrågade valdes 77, 50 resp. 42 ut, som ansågs direkt forska om mänsklig påverkan. Av dem höll 75, 49 resp. 41 med om hotande påverkan. Det var 97,4 resp. 98 och 97,6 procent av de utvalda – men bara 0,7 resp. 2,3 och 0,3 procent av de först tillfrågade. Tusen-tals klimatforskare lämnades utanför, (ipcc fantasisiffror).

Rekordvärme senaste åren

Efter Lilla Istidens slut för nära 150 år sedan har det blivit en knapp grad varmare. Enligt mätdata var 1934 och 1998 varmast under 1900-talet. Satellitdata visar inte någon nämnvärd  uppvärmning sedan 1997 frånsett tillfälliga varma El Niño-strömmar i Stilla Havet 1997/98 och 2015/16. Men NASA/GISS och NOAA i USA har nu justerat ned 30-talets värden och upp de senaste årens, så att dessa noteras för rekordvärme. (fusk temperaturdata).

Massutrotning

Larmen om massutrotning saknar grund. Tidigare eror med rikare växt- och djurliv var 5-10 grader varmare och hade flerfalt högre CO2-halt. Nu har mer värme och mer koldioxid gynnat Jordens växt- och djurliv, så att nya arter bildas í snabb takt. (biomangfoldet öker overalt).

Nätverket  KLIMATSANS,   Sture Åström,  sekreterare.  www.klimatsans.com

I nätverket ingår 40 professorer och forskare med nära kontakter till c:a 300 av världens ledande klimatforskare, vilket ger oss snabb och kompetent tolkning av forskningens rön.

Fler fakta ger Tege Tornvalls bok ”Tänk om det blir kallare?” Pris: 261 kr. inkl. moms och frakt: tege.tornvall@gmail.com, (recension tänk kallare) och (klimatet för vetgiriga).

+ – + – + – +

Fråga din politiker varför man skall tro på en organisation, som nästan alltid inte bara haft fel, utan som dessutom förutspått en utveckling som varit helt MOTSATT den som verkligheten sedan visat. De kan inte ha mer fel !  !

+ – + – + – +

 

by