Försök med tillväxten av ris och ett ogräs vid olika koncentrationer av koldioxid i luften, se X-axeln.
C3 och C4 indikerar olika kemi, vars betydelse är mycket tydlig vid de lägsta koncentra-tionerna. Gängse arter av spannmål har C3 kemi medan majs är undantaget, som har C4 kemi. I växthus har man ofta halten 800 PPM och ibland så mycket som 1.500 PPM.
+ – + – + – +
Alarmistiska och okunniga “klimatreportern” Jenny Stiernstedt har fått en värdig efterträdare i Peter Alestig, som okritiskt vidarebefordrar rapporter om sådan forskning, som blivit alarmistisk med serier av spekulationer om framtiden. I serien “Klimatkollen” publicerades nyligen en artikel under rubriken:
Klimatförnekarnas toppargument alltmer utspelat
Artikeln erkänner glädjande nog att skördarna ökat dramatiskt med den ökade halten koldioxid i luften. För våra vanligaste sädesslag noterar FAO ökningar i storleksordningen 40 % per 20 år. Detta är helt motsatt larmen från klimatpanelen IPCC, vilka ständigt förklarat att utsläppen skulle orsaka världsomfattande svält, på grund av minskade skördar. Detta har sedan repeterats om och om igen av de patenterade “experter”, som media vanligen anlitat, ex.vis Pär Holmgren.
Men detta glädjande argument måste tillbakavisas, vilket ett par forskare vid Harvard i USA försöker göra i en rapport publicerad i Nature Climate Change. Det är ett ambitiöst arbete på 5 sidor med 13 grafer och 2 tabeller.
Jag har ingen speciell kunskap på området men får några funderingar baserade på sunt förnuft och sinne för proportioner.
Forskarna utgår rån IPCC:s klimatmodeller och väljer den mest extrema med avseende på stigande halt koldioxid. Den pekar på halten 550 PPM år 2050. Analyser av näringsvärdet i växter avser sådana som odlats vid den halten koldioxid. Då har de funnit att i “många sädesslag” har tre viktiga näringsämnen minskat med 3 – 17 %. Det gäller protein, järn och zink. Jag är inte tillräckligt kunnig för att nu ifrågasätta dessa resultat. Jag tror att siffrorna skulle bli ganska olika på olika jordar.
Sedan följer en mycket omfattande diskussion om vad detta kan betyda för världens befolkning. De uppger att i världens matförsörjning svarar växter för 63 % av proteinet, 81 % av järnet och 68 % av zinken. De delar in världen i 9 regioner och datorsimulerar hur många flera människor det skulle bli med otillräckligt intag av dessa tre näringsämnen. För protein och zink varierar uppskattningarna mellan 0,4 och 2,2 %. Det räknar de sedan om till miljoner människor. För järn redovisas inga siffror för ökad andel med järnbrist, men antal kvinnor och barn som lider därav: Indien 512 miljoner, Kina 292 miljoner.
I sin sammanfattning finner de att många fler människor i världen än nu skulle komma att lida av näringsbrist vid ökad halt koldioxid på grund av att växterna blir fattigare på vissa näringsämnen.
Funderingar:
- De gör inte den enkla kalkylen att de människor som idag lever på svältgränsen får mera mat, så att de får i sig mera av de kritiska näringsämnena, även om dessa har lägre halt i ris och vete, etc.
- Rapporten bygger på uppskattningar av dagens förhållanden samt osäkra datorsimuleringar av utvecklingen . Enstaka procent av befolkningen skulle beröras till år 2050. Till dess kommer världen att ändras på så många sätt att flera procent kan försvinna i felmarginalen.
- Om problemen blir noterade, kan de kompenseras med rätt gödning, såvitt jag förstår. Vid högre levnadsstandard kommer kosttillskott att eliminera eventuella kvarstående problem.
- Forskarna utgår från IPCC:s klimatmodeller, som visat sig mycket otillförlitliga. De tar inte med att klimatet mest sannolikt blir kallare, vilket torde betyda att haven absorberar koldioxid, så att halten i luften inte ökar till år 2050, men kanske t.o.m. minskar.
Rapporten är ett led i alarmisternas strävanden att hålla skräcken för utsläppen uppe.
Som vanligt saknar journalisterna den logik som krävs. Rapporten bekräftar att det blir mera mat med mera koldioxid i luften. Det betyder att IPCC:s klimatmodeller är felaktiga. Rapporten säger INGENTING, absolut ingenting, om koldioxidens verkan på klimatet. Alestigs rubrik visar att han inte förstår vad han håller på med.
Sture Åström
Ta även en titt på Lars Berns tankar om artikeln.
Nya Fake News i Svenska Dagbladet
+ – + – + – +
by 
Vete är bättre än barkbröd. Det är en lyx för oss att kunna välja mellan olika livsmedel idag. För hundra år sedan fick vi äta vad som fanns.
Att växter tar upp mindre mängder mineraler om de växer fortare är ingen nyhet. Mycket av grönsaker vi äter i västvärlden har länge varit utsatta för manipulation så att de ska växa fortare. Men inga röster har höjts för att det skulle orsaka näringsbrist i västvärlden.
Jag tycker Sture tar upp ett logiskt konstaterande att det är viktigare att kunna äta sig mätt än att få i sig för lite mat. Dessutom behöver befolkningen i utvecklingsländerna få i sig mycket mer animaliskt protein än att äta skräpmat som såsom vete, som är den enskilt största produkten till dålig hälsa i världen.