Isen i Arktis försvinner inte och isbjörnarna mår bra. De är nu 30.000.
TA DIG TID ATT LÄSA DETTA OM DU VILL BLI AV MED ÅNGESTEN
Vi människor reagerar högst olika på livets olika utmaningar och faror. En del av oss reagerar högst känslomässigt, andra lugnare och låter de känslomässiga reaktionerna bygga på fakta, kunskap, logik och intellekt.
En del tar starkt intryck av andras reaktioner, speciellt auktoriteters. Andra sätter sig själva in i den upplevda utmaningen eller faran och bildar sig en egen uppfattning oavsett hur andra reagerar.
Vilken grupp tillhör du?
Om du känner klimatångest och stor oro för jordens utveckling, tillhör du sannolikt den förstnämnda gruppen, som i första hand reagerar känslomässigt och i stor utsträckning påverkas av andras reaktioner. Det är mycket mänskligt och du delar dina reaktioner med väldigt många människor, inklusive många journalister och politiker. Alla kan vara både kompetenta och intelligenta. Inte desto mindre reagerar de i första hand känslomässigt.
Låt mig ge dig ett alternativt sätt att tänka där du styr dina känslor till att motsvara det som du med ditt intellekt kan bedöma. Därmed inte sagt att känslor inte är viktiga!
Om jag skulle tro på de bilder man visar med ensamma isbjörnar på isflak som förmedlar budskapet att isen håller på att försvinna liksom isbjörnarna, skulle också jag vara orolig.
Jag har i stället tagit reda på hur det verkligen förhåller sig och kan då konstatera att den havsbaserade isen i alla tider har förändrats , bl a beroende på årstider, och att de förändringar vi sett på senare år ligger inom ramen för det normala sett över längre tidsperioder. Sedan flera år ökar istäcket så att fartyg nu kör fast i isen.
Jag har också tagit reda på att antalet isbjörnar är minst dubbelt så många som på 1950-talet och att den tillfälliga minskning som vi haft i första hand berott på tjuvskytte och inte på klimatförändringar.
Om jag hade trott på att den rök man visar på bilder och filmer och som väller ut från skorstenar och kyltorn var farlig, hade jag också blivit orolig. Jag har i stället tagit reda på att den nästan alltid är ofarlig vattenånga och att den livsnyttiga koldioxiden är en osynlig gas.
Om jag hade trott på att jordens temperatur ökar drastiskt hade jag också varit orolig. Men jag har tagit reda på att den ökat med ca en grad sedan 1880-talet och i princip inte alls sedan 1998 med undantag för Itillfälliga väderfenomen som kallas El Nino.
Om jag hade trott på att havsisen påverkar havsnivån hade jag också blivit orolig. Jag har i stället tagit reda på att den inte påverkar havsnivån alls utan kan jämföras med en isbit som smälter i ett glas vatten. Vattennivån i glaset påverkas inte.
Om jag trott på att de glaciärer som smälter i relativt stabil utsträckning sedan tusentals år skulle höja havsnivån med många meter och lägga USA och Europa under vatten, hade jag också blivit orolig.
Jag har i stället tagit reda på att havsnivån stiger lika stabilt som tidigare med ca 2 mm/år och att det som skulle kunna få den att stiga betydligt mer är om den landbaserade isen på polerna (Grönland i Arktis) skulle smälta i orealistisk utsträckning. Jag vet i stället att den är 1-3 km tjock och är oförändrad eller ökar.
Om jag inte tagit reda på att öknarna minskar liksom skogsbränderna och antalet stormar, hade jag också varit orolig. Men jag vet att öknarna minskar på grund av ökad grönska, att skogsbränderna var betydligt fler och större i början av 1900-talet än nu och att antalet stormar minskat men har större följdverkningar eftersom vi är betydligt fler människor på jorden idag än förr. Dessutom matas vi med nyheter om dem dygnet runt som skapar klimatångest helt i onödan hos många.
Om jag inte tagit reda på följande hade jag också varit orolig:
Enligt IPCC är människans bidrag 3,6 procent av koldioxidomsättningen mellan land- och havsytan och atmosfären. Eftersom den mest kraftfulla växthusgasen är vattenånga, som är runt 95 procent, så är mänsklighetens bidrag till växthusgaserna mindre än 0,2 procent. Av världens koldioxidutsläpp utgör Sveriges drygt en promille, dvs en tusendel. Koldioxid är en livsnyttig gas. Klimatet påverkas i första hand av solens aktiviteter, jordens omloppsbana och av havsströmmar.
Om jag inte skulle veta skillnaden på viktiga miljöfrågor, väderfrågor, hushållning av jordens resurser och kretslopp å ena sidan och vad som är klimatfrågor å den andra, skulle jag också varit orolig. Men jag har tagit reda på vad som är skillnaden och blandar inte ihop begreppen.
Om jag inte läst boken boken ”Apokalypsens gosiga mörker” hade jag nog fortfarande haft en tro på att domedagsprofeter förr och nu alltid haft underlag för sina tankar om jordens undergång.
Anders Bolling har i boken betat av olika hot under de senaste decennierna: kärnvapenkriget, det eskalerande våldet, befolkningsexplosionen, massvälten, luftföroreningarna, tungmetallerna, ozonhålet, sopberget, säldöden, havsdöden, skogsdöden, ökenutbredningen, utrotningen av arter, avverkningen av regnskogarna, pandemierna och klimathotet. Han säger: ”Nästan alla de här katastroferna har uteblivit. Många var hjärnspöken. Några kunde undvikas tack vare mänsklig klokhet”.
Det har givit mig perspektiv på tillvaron och de hot som vi alla blivit mer eller mindre berörda utav.
Om jag inte läst boken ”Tänk om det blir kallare” av Tege Tornvall hade jag nog trott att 97 procent av alla forskare var överens om ett klimathot.
I boken har han förtecknat namn på och kvalifikationer för 1.407 kvalificerade IPCC-kritiska personer världen runt. Av dem är (eller har varit) 1.250 forskare inom klimatet för relevanta ämnen. Därav har minst 140 arbetat för IPCC eller NASA, men vänder sig mot IPCC:s arbetssätt och slutsatser.
31.000 vetenskapsmän, varav 9.000 med doktorsgrad, har skrivit under en petition där de uppger att koldioxiden inte påverkar atmosfären eller klimatet i någon utsträckning som nu eller i framtiden kan orsaka katastrofal upphettning.
I en enkät 2009 frågade Illinois-universitet 10.257 forskare om man ansåg att människan i betydande grad bidrar till Jordens temperaturväxlingar. Siffran 97% av forskarna kom från 77 av 79 utvalda av de 3.146 som svarade i undersökningen. Så var det med den myten.
Hade jag inte tagit reda på detta genom att läsa ett tiotal böcker om klimatet och tusentals vetenskapliga rapporter, artiklar och inlägg under flera år, hade jag också varit orolig. Dessutom har jag med mina begränsade kunskaper om något så komplicerat som klimatet hela tiden kunnat luta mig mot nätverk och personliga kontakter inom och utom landet med de mest kvalificerade forskare och utbildade människor inom naturvetenskap och klimatfrågor..
Om jag inte tagit del av nedanstående citat hade jag också varit orolig:
Pär Holmgren, meteorolog: ”Klimatmodellerna är lite otydliga och forskarvärlden är lite osäker. Det är viktigt att ha i åtanke”.
Romklubben, där Anders Wijkman är ordförande, har en viktig roll, citat:
“I sökandet efter en gemensam fiende som skulle kunna förena oss kom vi upp med idén att föroreningar och hotet om global uppvärmning skulle vara en lämplig metod.”
/Alexander King, fd ordförande i Romklubben.
“Om vi inte förebådar katastrofer kommer ingen att lyssna.”
/Sir John Houghton, förste ordförande i IPCC.
“Det spelar ingen roll vad som är sant, endast vad folk tror är sant har betydelse.”
/Paul Watson, en av Greenpeace grundare.
I den stund klimathotarna och domedagsprofeterna kan påvisa fakta och uppmätta värden i stället för datorsimuleringar som hela tiden visar sig slå fel, kommer naturligtvis alla vi som är klimathotsskeptiker att ändra vår inställning och acceptera de fakta man kan påvisa.
Men innan dess tror vi inte på att begränsa uppvärmningen med 0,5 grader utöver 1 grad, som vi redan har ökat sedan 1880. Enligt IPCC kräver det investeringar på
21 600 000 000 000 kronor per år fram till 2050, dvs 21.600 (!) miljarder per år, något som många med ekonomiska kunskaper inser är helt orealistiskt.
De pengarna är mer angelägna att satsa på att utrota fattigdom, se till att alla människor har rent vatten, att få bort plasterna i haven och att minska den farliga koloxiden (ej att förväxla med den nyttiga koldioxiden) och andra utsläpp som bevisligen påverkar människan. Pengarna kan också användas till att hjälpa bl a flyktingar och fattigpensionärer.
Det gäller att ha ett varmt hjärta och en kall hjärna. Sov gott!
Göran Wickström
Örebro
+ – + – + – +
by