När luften innehåller mer koldioxid, behöver den ta in mindre mängd luft och förlorar så en mindre mängd vatten, då luften andas ut. Därför kan växtligheten nu gå längre in i ökenområden.
Nästan alla Jordens växter får sin näring från koldioxid i atmosfären. Genom processen fotosyntes omvandlar de koldioxid, vatten och solenergi till närande druvsocker (glukos) och avger syre till atmosfären. Utan koldioxid och fotosyntes får atmosfären inget syre. Och världen skulle inte ha några djur som andas syre. Alltså heller inga människor.
Tidigare eror med rikare växt- och djurliv än nu var 5-10 grader varmare och hade flera gånger högre CO₂-halt än nu. Varma hav gasar ut och kalla hav löser (tar upp) koldioxid. Våldsamma vulkanutbrott i Jordens ungdom vräkte ut bl.a. metan, koldioxid och kväve, och koldioxid var länge atmosfärens dominerande gas.
Men långa och djupa istiders kalla hav har tagit upp det mesta av koldioxiden, och även sediment från döda växter och djur har bundit koldioxid. Så mycket att dagens CO₂-halt trots sentida ökning fortfarande är klimathistoriskt låg. Under över fyra miljarder år har atmosfärens CO₂-halt minskat från kanske 80-90 procent ned till nutidens 0,04 procent (410 ppm, miljondelar).
Sedan 2,5 miljoner år växlar nedisningar och värmeperioder. Den senaste årmiljonen har vi haft åtta-nio nedisningar med 10-20.000 år långa värmeperioder mellan. Hela tiden med fasta landisar på Antarktis och Grönland. Vi lever troligen i slutet av en sådan värmeperiod. Under nedisningarna har atmosfärens CO2-halt sjunkit under 200 ppm (Beck, Jaworowski, Knouwenberg). Så låg halt klarar bara de härdigaste växtslagen.
Den senaste nedisningen var som djupast för ca 20.000 år sedan. Då började en uppvärm-ning, som har växlat mellan varma och kallare perioder. Varmast var för 9-6.000 år sedan. Minst lika varma som nu var också bronsåldern, romartiden och högmedeltiden. Kallare var antiken, tidig medeltid och Lilla Istiden ca 1300-1870 med periodvis missväxt, nöd svält.
Sedan dess har Jordens medeltemperatur ökat någon grad, mer på våra breddgrader. Varmare hav har gasat ut mer koldioxid. Mer värme och koldioxid har förstärkt växternas fotosyntes och gynnat växtlighet och skördar. Sedan 1930 har skördarna ökat mer än fem gånger. I sen tid har jordbruksproduktionen ökat 40 procent på 20 år (FAO). Färre lider nöd och svält. Fler har fått det bättre (Rosling).
Men FN:s klimatpanel IPCC tror att mer koldioxid farligt höjer temperaturen och vill minska både tillskott och halt av koldioxid. Då minskar också fotosyntesen, växterna får mindre näring, och atmosfären får mindre syre. Det är tvärt emot både mänsklighetens och hela det biologiska livets behov.
Världen behöver mer koldioxid och fotosyntes, inte mindre!
Tege Tornvall
Sture Åström
by 
Kan du utveckla dina tankar? Jag sitter här och andas in 0,04% CO2 och andas ut 4% CO2 och mår alldeles utmärkt bra. Tänka sig att andas ut 40.000 PPM CO2! Kanske finns det en balans, att kolet befinner sig i ständigt naturligt ständigt omlopp och håller oss vid liv?
Petter! Vilken är den bästa koldioxidnivån för allt liv på jorden? Kan du inte svara på den frågan vet du inte om det är sämre eller bättre med mer koldioxid. Vet du inte vart du ska gå så är det bäst att stå still i stället för att irra omkring.
Som så mycket annat är frågan om mängden koldioxid en fråga om balans.
Det finns goda grunder att vara försiktig med jubelropen över ytterligare höjda halter.
När CO2 halten är låg har växterna fler klyvöppningar för att kunna andas in tillräckligt med CO2 och blir därmed känsligare vid torrt väder. Vatten avdunstar genom dessa öppningar. När CO2 halten är högre behövs färre klyvöppningar och avdunstningen minskar. Optimal CO2 halt för risplantan är 1000 ppm för att ge maximal avkastning. Om CO2 halten sjunker under 150 ppm börjar de att dö och vid 130 ppm klarar ingen växtlighet att upprätthålla någon fotosyntes även om alla andra villkor är uppfyllda.
Vid en nivå av 1000 till 1500 ppm skulle vi sannolikt inte ha några ökenområden någonstans och kunde använda stora arealer till bebyggelse och odling, förutom stora skogsområden med allt det vilt som skulle kunna ha sitt hem där.
”Och överallt händer det mirakel som hela livet på jorden är helt beroende av, fotosyntesen…som i vardaglighet omvandlar sol, luft och vatten till syre och socker”
Växterna vet vad som gäller:
https://www.dropbox.com/s/8u7qzx3i6agns04/qq.jpg?dl=0
Sveriges Radio förnekar sig inte. I programmet Naturmorgon lördagen den 3 november 2018 fanns ett inslag, där en av redaktionsmedlemmarna kåserade och lovordade fotosyntesen. För att inte bryta mot SR:s rigida censur vad gäller klimatfrågor vågade hon förmodligen inte tala klarspråk, utan sade att fotosyntesen möjliggörs av sol, vatten och luft.