Data för Tysklands vindkraft på land med en total märkeffekt på 52 GW
Röda staplar: Antalet timmar i drift per år för varje steg om en GW, gigawatt.
Blå staplar: I varje steg producerad energi i GWh, gigawatt-timmar
Detta är en bearbetning av data från en artikel med rubriken:
Als würde die Sonne 24 Stunden am Tag scheinen.
(Man får scrolla ner ganska långt)
Minsta effekt är 0,2 GW d.v.s. 4 promille av märkeffekten.
Vanligaste effekt är 2,5 GW, d.v.s. knappt 5 % av märkeffekten under 690 timmar.
Genomsnittlig effekt är 10,5 GW, 20 % av märkeffekten.
Maximal effekt är 41,5 GW, 80 % av märkeffekten.
+ – + – + – +
Rubrikens fråga beror på de stora höjningar vi fått av nätavgifterna. Eftersom nätbolagen har monopol är vi prisgivna till höjningarna. Men är de verkligen motiverade ?
Rimligen måste man väga samman investeringarna för själva vindkraftverken och för de kraftledningar som krävs, för att leverera kraften till brukarna. Grafen ovan visar att vindkraftverken levererar små effekter under de flesta timmarna och sina största effekter under mycket få timmar.
Bygger man ut näten för den maximala kapaciteten, finner man att investeringen utnyttjas till fullo mycket få timmar. För en avlägsen provins i Kina beslöt man att inte investera i större ledningskapacitet än att den skulle utnyttjas åtminstone 10 % av tiden. Det betydde att 25 % av verkens energiproduktion inte kunde ledas till brukare. Vindkraftens ekonomi kollapsade. Därmed stoppade all vidare utbyggnad där.
Vi har ett liknande problem här, när staden München bygger vindkraft i Markbygden utanför Piteå. Därifrån är det långt till Bayern. Ledningarnas kostnad blir en betydande del av den totala kostnaden.
Jag är orolig för att man bygger ledningar för så stora effekter att de kan utnyttjas till full kapacitet, och att kostnaderna för ledningarna belastar oss svenska abonnenter istället för dem som orsakar så olika belastning.
Finns någon läsare, som kan förklara hur det ligger till i Sverige ?
Betalar vi först subventioner för den vind-el som går till Tyskland och dessutom även ledningar för större kapacitet än vi själva behöver ? Hur mycket ström producerar Markbygdens vindparker, då de är utbyggda, som mest och som minst. Hur är ledningarna beräknade ?
Kan någon utreda detta ?
+ – + – + – +
by 
Vi kan inte vara utan elkraftnäten lika lite som vi kan vara utan bilvägar, cykelvägar, gångvägar, hamnar, järnväg, vatten, avlopp mm. Allt är infrastruktur som ska ägas och betalas av alla medborgare via skattsedeln. Elöverföringen ska inte stå i en särställning för att vara en separat mjölkkossa för olika företag. Jämför med om vi skulle installera trottoaravgifter med betalspärrar á la tunnelbanan. Vi förutsätter idag att infrastrukturen är betald via skatten och inga ytterligare avgifter tillkommer, men vi har vant oss vid att elöverföringen ska betalas extra. Detta är enligt min mening fel. Elöverföring är lika mycket infrastruktur somgångvägar, trottoarer, broar, bilvägar, hamnar etc.
När Sverige byggde kärnkraftverk skulle de placeras i södra Sverige från Barsebäck i söder till Forsmark i norr för att minska kraftöverföringen från norr till söder. När Barsebäck lades ner för snart 20 år sedan så beslöt man så småningom att bygga SydVästlänken som sträcker sig från Hallsberg i Närke till Hörby i Skåne. Den planerade drifttagningen av SydVästlänkens södra likströmsdel (2 x 600 MW), mellan Barkeryd och Hurva, skjuts fram ytterligare. Enligt vår senaste uppskattning ska båda länkarna vara i drift 31 juli 2019. Se
https://www.svk.se/natutveckling/stamnatsprojekt/sydvastlanken/
Man har lagt ner elproduktion i söder och bygger vindkraft i norr vilket innebär att stamnätet behöver förstärkas och priserna höjas. När man inser att vind och sol inte kan ersätta kärnkraften hoppas jag att gaskraftverken byggs i söder.
Mycket bra frågor som vi vill ha svar på. Att vi subventionerat ett elöverskott i stort sett under hela eran med elcertifikat och som vi exporterat eftersom vindkraftens bidrag i elproduktionen nästan alltid varit i samma storleksordning som överskottet. För det behövs inget snille för att begripa. Frågan om nätkostnaderna är knepigare men högst berättigad att ställa. Under Olofsson och Hatts regim skapades regler för hur nätavgifterna för konsument fick beräknas. De var helt fel utformade i lag och har prövats i domstol. Som naturligtvis dömer efter lagen. Så Baylans löfte klingar falskt. Om inte lagen ändras kan bara politiken påverka vilken vinstmarginal som är rimlig.
Den tekniska påverkan som artikeln pekar på är säkert inte oväsentlig.