Figur 1. Från Himalaja flyter de stora floderna Ganges och Brahmaputra ihop med lokala Meghna och bildar världens största delta med uppslammade massor som sjunker ihop
Det gäller många floders deltan med tätbefolkade områden och stora städer, ex.vis: Mekong med Saigon (HoChiMinh City), Nilen med Alexandria, Po med Venedig och Mississippi med New Orleans.
På många håll förvärras landets sänkning genom tanklöst agerande från “människan”. Det sker genom att grundvatten pumpas upp, Mekong, eller att floden regleras så att översvämningar förhindras, vilka tidigare avsatt sediment, som kompenserat sjunkningen, Nilen och Mississipi.
+ – + – + – +
Återigen har TT spritt Fake News i ett par dussin tidningar med rubriken:
Ön som försvinner i havet
Havet stiger inte vid Bangladesh, men landet sjunker
2020-01-17 Svar på TT:s artikel om ön som håller på att försvinna, 11 januari.
Havets nivå är en av de mest kritiska faktorerna på många håll i världen. TT rapporterar hur en ö i södra Bangladesh, Gabura, håller på att försvinna i havet. Det är en gripande och tragisk berättelse, men flera påståenden och slutsatser är felaktiga. De måste korrigeras. Ont blir bara värre om man utgår från en felaktig bild av verkligheten.
Bangladesh anses vara världens största delta, bildat av de stora floderna Ganges och Brahmaputra från Himalaya och den mer lokala Meghna. Landet består således av uppslammade massor, som långsamt sjunker ihop. Normalt kompenseras det av årliga översvämningar, som avsätter sediment.
Dessa massor flyttas lätt av cykloner och skyfall. År 1970 drev den extrema cyklonen Bhola ihop massor till en ny ö utanför kusten. Den försvann 2007.
Ön Gabura, som håller på att försvinna, ligger intill världens största mangroveträsk. Det är tätt beväxt med träd och buskar, som tål salt och bräckt vatten. Deras rötter har en fundamental stabiliserande verkan i strandzonen. Sveriges Nestor bland klimatforskare, Nils-Axel Mörner, undersökte 2010 en kust där en dramatisk höjning av havet rapporterats.
Han konstaterade att man hade röjt bort mangroveträden, för att ge plats åt odling av räkor. Inget hindrade längre stormvågor att skölja upp på marken och ta med sig jord ut i havet. Kvar stod träd med rötter som pekade ut horisontellt 60 och 80 cm över marken, googla ”villfarelser träskmarker”. Så mycket jord hade förlorats. Havet hade inte stigit.
Figur 2. Här syns hur gamla träds rötter sticker ut 60 – 80 cm ovan marken. Det betyder att så mycket jord sköljts bort av vågorna i cyklonen Sidar 2007
Och havet har inte stigit oroande sedan heller, bara 1 à 2 millimeter per år. Men officiella vädertjänster och FN:s klimatpanel IPCC annonserar ständigt alarmerande siffror. De hänvisar till mätningar från satelliter, som flyger på höjden 130 svenska mil och ska mäta nivån på ett hav med meterhöga vågor.
Istället finns tidvattenloggar, tide guages, i tusentals hamnar, på många ställen sedan 1700-talet, med flottörer som man kan se och ta på. Den 11 januari beskrev Howard Thomas Brady i Australien hur IPCC och många av dess forskare använder satellitdata, som visar snabbare stigning, utan att verifiera dem mot hamnarnas loggar, googla ”god tide guages”.
Artikelns påstående att havet stiger med 5 mm om året är alltså helt fel. Meteorologiska världsorganisationen WMO är en del av FN och har fått de felaktiga data från de okunniga ”klimatforskare ” som IPCC anlitar.
Sture Åström
Nätverket KLIMATSANS
+ – + – + – +
by 
Nytt land som Bangladesh får ger hopp skriver en tidning i detta land. 2008 till 2016 växte Bangladesh med i genomsnitt nästan 700 km2 per år. Se http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2019/vecka49/db19dec05.htm
Aftonbladet hade tidigare en artikel där man i bästa domedagsstämning skrev hur hemskt det är i Bangladesh. Inte mycket stämde och man undvek det största problemet, den väldiga folkökningen men tros detta får folk det bättre. Under de sista 10 åren har befolkningen vuxit med 20 miljoner på en yta ungefär stor som Götaland och Svealand. Sehttp://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2018/vecka51/db18dec18.htm
Det är mycket erosion på vissa platser men desto mer av det motsatta på andra platser så om en ö försvinner är det givetvis katastrof för de som bor där men en vinst för folk på andra platser.
Se
Tack vare allt slam som Ganges och Brahmaputra för med sig, växer faktiskt deltat. Därmed växer Bangladesh också, eftersom det landet utgör ungefär 60 % av deltat. Det är ingen fara att Bangladesh ska slukas av stigande hav. I varje fall inte så länge Ganges och Brahmaputra får flöda fritt och slipper uppdämningar. Enstaka instabila formationer vid kusten kan ändå försvinna. Vi kan utgå från att klimataktivisterna kommer att använda varje sådan händelse till att sprida falska påståenden om att större delen av Bangladesh är på väg att försvinna under havsytan.