Vårsångerna efter kylan och vintermörkret

Den blomstertid nu kommer . . . krokus i mars ?

Den blomstertid. Den blida vår. Vintern rasat. Sköna maj. Många psalmer och sånger hyllar vårens ankomst. Dem tolkar vi i dag närmast symboliskt.

Maten kommer ju på bordet i alla fall.

Annat var det förr. Ungefär åren 1300-1870 rådde i långa perioder Lilla Istiden med kyla, missväxt, nöd och svält. Vårens psalmer och sånger var på fullt allvar. Ingen visste hur det nya årets skördar skulle bli. Alla mindes tidigare oår.

Himlaspelets Marit blev syndabock för missväxt i Dalarna och dömdes till döden för häxeri.

Under historisk tid har mänskligheten upplevt flera både varma och kalla perioder. Varmast sedan senaste istid var för ca 8-5.000 år sedan. Minst lika varma som nu var också bronsåldern, romartiden och högmedeltiden.

Kallare var den tidiga antiken, tidig medeltid samt Lilla Istiden.

Detta nämns knappast i rådande klimatdebatt. Där påstås välkommen uppvärmning (återhämtning) sedan Lilla Istiden vara katastrofal och hota Jordens fortsatta liv – inklusive människan.

Men flera graders uppvärmning på våra breddgrader sedan Lilla Istidens kallaste period har värmt haven, som gasat ut mer koldioxid i atmosfären.

Mer värme och koldioxid har gynnat växtlighet och skördar. Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger. Under de senaste 20 åren har världens jordbruksproduktion ökat mer än 40 procent (FAO).

Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält. Men FN:s klimatpanel IPCC varnar för varmare klimat.

Hur hänger det ihop?