Figur 1. Officiella årsmedeltemperaturer från SMHI

Dessa data är grunden för SVT:s larm om “snabbare” uppvärmning den 7/4, som behandlades i posten: “SVT – SMHI skräms med snabbare uppvärmning”.

Lars Kamél påpekar att större delen av uppvärmningen skedde fram till 30-talet, då användningen av kol och olja var obetydlig. Efter kriget ökade användningen dramatiskt bl.a. med bilismens expansion, men då följde tre decennier med avkylning.

Det finns inget i dessa data som ens antyder att det skulle finnas någon mätbar verkan av koldioxid på klimatet.

+ – + – + – +

Omkring 1 april, basunerade flera svenska medier ut att Sverige värms upp dubbelt så snabbt som resten av världen, eller snarare än det globala genomsnittet. Bland annat på SVT:s hemsida, i Aftonbladet och i Expressen.

Något aprilskämt var det inte, utan något som SMHI har kommit fram till.

Det ligger i linje med vad vi har hört och sett tidigare, om att Arktis värms upp dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. Norra Sverige hör till Arktis, och resten av landet ligger i alla fall i närheten av Arktis.

Om delar av världen värms upp snabbare än genomsnittet, måste det också finnas delar som värms upp långsammare. Det är fullständigt självklart för den som har åtminstone minimala kunskaper om statistik, och speciellt hur medelvärden fungerar. De delarna som värms upp långsammare än det globala genomsnittet ligger främst nära ekvatorn. Händelsevis bor också en stor del av världens fattigaste nära ekvatorn.

När du hör eller ser påståendet att världens fattigaste drabbas värst av klimatförändringarna, vet du nu att det är ett falskt påstående. Världens fattigaste drabbas i stället minst av klimatförändringar. Däremot är de värst drabbade av just fattigdom, vilket i sig innebär att de är sämre rustade när naturkatastrofer, krig, pandemier och annat elände slår till.

Titta närmare på diagrammet i SMHI:s presentation, figur 1.

Vi ser att Sveriges medeltemperatur omkring 1870 var en aning kallare än 4,0 °C. I mitten av 1930-talet hade den stigit till nästan 5,5 °C. Nu är den omkring 6,0 °C. Under drygt 60 års tid, blev Sverige alltså över en grad varmare. Under drygt 80 år därefter, har Sverige blivit drygt en halv grad varmare.

Sverige har till och med blivit två grader varmare, men SMHI räknar väl från slutet av 1800-talet i stället för från 1870. Då hade Sverige hunnit bli en halv grad varmare. Två tredjedelar av den där uppvärmningen av Sverige inträffade före andra världskriget, en tredjedel efter.

För att orsaken till uppvärmningen ska kunna vara koldioxidutsläpp, måste då större delen av utsläppen ha skett före det kriget. Så är det inte. Mänsklighetens totala utsläpp före 1940-talet var i det närmaste försumbara. Det är efter andra världskriget som industrialismen, transporterna och koldioxidutsläppen tog fart.

Detta är inte det enda exemplet på att SMHI:s egna data motbevisar påståenden om att uppvärmningen till stora delar skulle bero på utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.

SMHI har nämligen också data för den mängd solstrålning som når markytan i Sverige. Den har ökat med 8 % sedan 80-talet, vilket visas i figur 2, hämtad från SMHI.

Figur 2. Solens instrålning, kWh/m², SMHI

Ökningen av solstrålningens energi med 8 % innebär naturligtvis att marken värms upp. Men detta faktum nämner SMHI inte. Det passar ju inte in i Den Stora Berättelse som svenska politiker, myndigheter och aktivister vill måla upp. Alltså Den Stora Berättelsen om att mänskligheten håller på att förstöra klimatet med sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.

SMHI nämner att inkommande solstrålning,  kallad globalstrålning, beror på solhöjden och molnigheten. Solhöjden varierar under året, men det finns då ingen trend de senaste årtiondena mot att solen i genomsnitt skulle komma allt högre på himlen för varje år. Däremot kan molnigheten ha ändrats.

Moln påverkar temperaturen på två sätt. Dels skymmer de solstrålningen, vilket leder till mindre instrålning under dagarna, och därmed också lägre temperaturer. Dels reflekterar de en del av värmestrålningen från markytan, vilket leder till högre temperaturer, framför allt på nätterna. Med mera moln, skulle vi förvänta oss lägre dagstemperaturer och högre temperaturer på nätterna.

På somrarna är nätterna korta och dagarna långa. På vintern är nätterna långa och dagarna korta. Diagrammen på SMHI:s hemsida visar att inkommande solstrålning har ökat mest på somrarna och inte alls på vintrarna. Klarare väder på somrarna men lika mycket moln som tidigare på vintrarna leder till att årsmedeltemperaturen ökar. Ett faktum som SMHI alltså ignorerar.

Det finns ingen känd mekanism för att utsläpp av växthusgaser ska kunna leda till minskad molnighet. Det är knappast koldioxidutsläppen som har gjort att inkommande solstrålning ökar.

Fast kanske är orsaken ändå mänskliga aktiviteter, fast annat än växthusgasutsläpp? Vad SMHI inte nämner, är luftföroreningar. De kan blockera en del av solstrålningen. Minskar sådana luftföroreningar, når mer solstrålning markytan, som då blir varmare. Luftföroreningarna har minskat, på grund av politiska beslut och bättre teknik.

Jag vet inte vad som har betytt mest, minskad molnighet eller minskande luftföroreningar. Jag vet däremot att koldioxidutsläpp har haft väldigt lite, och kanske ingenting alls, att göra med uppvärmningen av Sverige.

Lars Kamél

+ – + – + – +

by