Figur 1. Forshuvuds kraftstation i Borlänge vid Österdalälven
Dess fallhöjd är c:a 10 meter. Den ingår i ett system av flera stationer med sammanlagd fallhöjd 42 meter, vilka reglerar Siljans nivå.
+ – + – + – +
Den opålitliga vindkraften sliter hårt på vattenkraftens turbiner
Det finns i Sverige ca 2100 vattenkraftverk och 1670 separata regleringsdammar. De 255 viktigaste vattenkraftverken svarar för ca 98 % av den installerade effekten.
Ljungan som är den 8:e största av vattenkraftsproducenterna har totalt 15 större vatten-kraftverk med en sammanlagd effekt på 610 MW och en årsproduktion på ca 2300 GWh.
Detta kan jämföras med Ringhals 1+2 som hade effekten 865 + 900 MW (1.765 MW) och en produktion på 6600 + 6700 (13.300 GWh) för år 2018.
Elsystemet måste hela tiden vara i balans, d.v.s. producera lika mycket som det konsumeras. Detta kräver reglering och följsamhet på millisekunder.
Som bakgrund får man titta på hur Sveriges elproduktion har sett ut och de olika kraftslagens andelar.
Siffrorna baserar sig på SCB statistik. För Ringhals 1+2 baseras beräkningen på Vattenfalls redovisningar.
* Vattenfall har inte officiellt redovisat några siffror för 2019. Produktionen har under lång tid legat på ungefär samma nivå. Deras andel har därför beräknats utifrån detta.
Mer vind i elsystemet gör att vattenkraftsturbinerna får jobba hårdare, för att hela tiden anpassa frekvensen (Hz). Flera starter, stopp och snabba regleringar, för att kompensera den oberäkneliga vindkraften, ger ett större mekaniskt slitage på turbinerna och dessas ledskovlar, vilket även IVA (Kungl. Ingenjörsvetenskaps Akademien) rapporterat om.
För att minska detta slitage testas ett hybridsystem med batteri-back-up.
Figur 2. Fortums batterilager vid vattenkraftverket i Forshuvud
Fortum har vid vattenkraftverket i Forshuvud i Dalälven installerat ett batterilager våren 2019, till en kostnad av ca 31 miljoner kronor. Det har enligt uppgift en lagringskapacitet på 6,2 MWh och maximal effekt på 5 MW.
Forshuvud har en effekt på 44 MW och en produktion på ca 200 GWh. Det består av 2 st kaplanturbiner, som påminner om båtpropellrar med ställbara skovelblad.
Tanken är att batterierna skall lösa frekvensproblemet de första 60 sekunderna så att turbinernas mekanik hinner ikapp med frekvensregleringen utan att pressas.
Fler energibolag planerar, enligt uppgift, för liknande åtgärder.
Ingvar Åkesson
+ – + – + – +
Vindkraftens oförutsedda problem drabbar vattenkraften !
Detta är bara ett exempel på de extra kostnader som vindkraften orsakar på andra håll i elnätet. Kostnaderna skulle i rättvisans namn bäras av ägarna till vindkraften, men torde istället drabba vattenkraften, så att vi kunder får betala.
+ – + – + – +
by 
Nu har det varit negativ elpris i Sverige
Svenska kraftnät kan inte styra elproduktionen ifrån vindkraftverken som de kan ifrån andra elproducenter. När Svenska kraftnät styr elproduktionen påverkar Svenska kraftnät priset på elen. Är det marknadsmanipulation?
“Under natten till måndagen, mellan klockan 01.00 och 05.00, var elpriserna negativa över hela landet. Det betyder att elanvändarna i princip fick betalt för att använda el under nämnda period.”
”Det var andra gången någonsin som samtliga elområden i Sverige hade negativa priser på el”, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia, i ett pressmeddelande.
“När elpriset var som lägst kostade det minus 1,7 öre per kilowattimme.”
https://www.di.se/nyheter/natt-med-negativa-elpriser-andra-gangen-nagonsin/
Lyssna på detta vansinnet så inser vi vilken kris landet befinner sig i.
Mvh
Vindkraften har prioritet för leveranser ut på nätet.
Det betyder att varje kWh den får betalt för, blir en kWh mindre till vattenkraft och kärnkraft, eftersom dessa hade tillräcklig kapacitet för marknaden innan vindkraftens intåg.
Vindkraften lever således som parasit på den sunda elmarknaden ! ! Det är svårt att hitta på något mer galet.
Varför är det vattenkraftverken som måste reglera sin elproduktion vid elöverskott?
Om vattenkraftverken kör på oreglerat med samma elproduktion dygnet runt får andra elproducenter reglera elproduktionen.
Eller priset som vid elöverskott blir negativt.
Det är Svenska kraftnät som utnyttjar vattenkraftverken för att balansera elproduktionen i stamnäten.
Varje elproducent bör ha samma ansvar för elöverskott, alternativt att elöverskotten regleras med negativt elpris vilket får elproducenterna att automatiskt minska elproduktionen på grund av olönsamhet.
Ekonomiskt bör elproducenter som får bidrag för produktionen minska sin produktion först för att minska kostnaderna för bidragen.
Lägger man ner kärnkraft i söder och bygger vindkraft i norr så behöver man bygga ut ledningsnätet för att transportera elen söderut. Men detta är för komplicerat att förstå av våra politiker och gröna energiförespråkare.
Ytterligare problem och kostnader som vindkraften genererar och som vältras över på andra energislag. Sveriges elproduktion är även utan vindkraft varit i stort sett Co2 fri. Vi har med lätthet kunnat producera el utan utsläpp av vare sig Co2, sot eller toxiska avgaser genom just vattenkraft och kärnkraft. Påståendet att vi för klimatets skull måste införa s.k. förnybart är rent trams.
Kostnaderna ökar, tillförlitligheten minskar, obalanser mellan produktion och konsumtion ökar, nuvarande överföringskapacitet är otillräcklig. Införandet av vindkraft fordrar subventioner vilket är helstolligt, det blir dyrare för oss konsumenter utan att vi får något positivt tillbaka.