Figur 1. Förbindelsen “Slusan” mellan Flommens laguner och Sundet har stängts av en sandrevel
Sveriges äldsta naturvårdsförening är “Måkläppsföreningen”, som bildades 1899. Från dess Årsskrift har vi fått tillstånd att återge en artikel om Näset av Bertil Ringberg, professor em. i kvartärgeologi, med åtföljande bilder.
Men först en karta som visar var Måkläppen finns:
Figur 2. Skanör-Falsterbo med Måkläppen längst i söder.
“Flommen” löper längs den västra stranden och utgörs av “laguner” innanför sandrevlar. Både Flommen och Måkläppen klassas som naturskyddsområde.
Figur 3. Måkläppen i bild bildar huvudet på föreningens webbsida
Där förklarar man: “Föreningen till skyddande av Måkläppens Fauna och Flora”
+ – + – + – +
Falsterbonäset växer fortfarande
Text och foto Bertil Ringberg
Näsets tillväxt
Falsterbonäset har ständigt vuxit sedan det bildades för ca. 4000 år sedan. I historisk tid har tillväxten dokumenterats med kartor från 1600-talet till idag. På 1950-talet började Måkläppen växa genom att dess västra skänkel sköt fart mot norr. I mitten på 1990-talet gick ön i land vid Nabben sydväst om Falsterbo fyr och blev därmed en del av Falsterbo-näset (fig. 2 och 3). Något tidigare riskerade fyren att falla i vattnet på grund av erosion men räddades av den tillväxande stranden.
Idag har denna snabba tillväxt av stranden nått upp till Skanörs hamn. Därmed har sanden med nordgående ström tidvis stängt till Slusan, kanalen in till Flommen (fig.1) Samtidigt som detta skett har Badreveln (N.Haken) vuxit norr om Skanör
Om Slusan stängs, genom den pågående tillväxten utmed Öresund, krävs en ny förbindel-se mellan havet och Flommens vattensystem. En sådan förbindelse är möjlig att bygga under Hamnvägen in mot Landgrens holme. Denna åtgärd föreslogs redan när Flommen-reservatet bildades 1981 och diskuteras nu åter mellan länsstyrelsen och kommunen.
Översvämningar på Näset
Under hela Falsterbonäsets historia har tillfälliga översvämningar stört dess tillväxt. Sådana översvämningar har sannolikt förekommit sedan Näset bildades. Redan under sin skånska resa 1749 beskrev Linné hur man skulle resa över Skanörs Ljung för att undvika översvämningar. När dessa äger rum försvinner flygsanddyner och stränder tillfälligt genom erosion. Oftast varar översvämningarna högst ett dygn.
Men norr om Skanörs hamn är erosionen av mer långtgående natur. Det beror på att hamnen och pirarna utgör hinder för en kraftig nordgående ström. Då lagras det sand söder om hamnen, som vid restaurant Badhytten, samtidigt som bukten norr om hamnen eroderas och sanden vid badhytterna försvinner.
Den mest kända tillfälliga översvämningen ägde rum 1872 och drabbade främst Skanör och andra lågt liggande områden. Den nådde 2.4 meter över havet och orsakades av att kraftig nordlig vind under en tid pressade Östersjöns vatten in i de danska Bälten och Öresund. Därefter skedde en snabb vindkantring och det blev storm från söder. Vattnet pressades tillbaka mot norr varvid översvämningen och katastrofen var ett faktum.
I januari 2017 ägde en annan stor tillfällig översvämning rum, då vattnet vid kraftig nordlig vind steg till 1.5meter över medelvattenytan. Främst drabbades Skanörs hamn och Falsterbokanalen . Havet steg under dagen 12 timmar för att därefter sakta sjunka.
Världshavets rörelser
Figur 4. Vattenståndet på Falsterbonäset
Östersjön och Öresund är en del av världshavet. Dess rörelser framgår av kurvorna som visar strandförskjutningen på Falsterbonäset (fig. 4). Kurvorna visar hur vattenståndet vid stränderna under olika tider förskjutits i förhållande till den nuvarande nivån. Diagram-men grundar sig på den föränderliga geologin och på arkeologiska undersökningar på Falsterbonäset. Det övre diagrammet (A) visar strandförskjutningen från 0 till 7000 år före nutid. Det undre diagrammet (B) visar strandförskjutningen 800 – 2000 e.Kr.
Av det senare framgår, att Vikingatiden inföll under en värmeperiod med högt vatten-stånd, ca en meter högre än för närvarande. Tiden därefter kallas Lilla Istiden 1300 -1850. Då var det kallare i Europa med växande glaciärer och lägre vattenstånd, ca en meter lägre än för närvarande. Den varma perioden berodde på hög solaktivitet med stort antal solfläckar medan den kallare Lilla Istiden kännetecknades av låg solaktivitet med litet antal solfläckar. Även den nuvarande varma perioden kännetecknas av hög solaktivitet. FN:s klimatpanel anser att denna varmare period är en följd av växthuseffekten orsakad av den globala förbränningen av kol, olja och gas.
Men enligt vissa solforskare är vi inom ett tiotal år på väg in i en period med mycket låg solaktivitet och få solfläckar och det skulle då bli kallare oavsett förbränningen av fossila bränslen.
Vad händer i framtiden ?
De senaste 80 åren har världshavets yta inte rört sig nämnvärt. På diagrammet (fig. 4, B) ser man hur kurvan planar ut mot nutid. Det Innebär att Per Albin-linjens alla fort i Skanör, Höllviken (fig. 5) och Kämpinge fortfarande ligger på samma höjd över havet, som då de byggdes på 1940-talet.
Figur 5. En väl skyddad bunker i “Per Albin-linjen”
Världshavets obetydliga rörelser de senaste 100 åren framgår även av vattenstånds-mätningar på stationer världen runt. Dessa mätningar visar att havet stiger maximalt 3-4 mm/år. De närmaste av stationerna är Klagshamn, norr om Falsterbo och Köpenhamn.
Vid Klagshamn har havet stigit 0,33 mm/år under perioden 1930-2017 och vid Köpenhamn 0,58 mm/år under perioden 1890-2017. Båda dessa stationers mätningar visar således att havet varken steg eller sjönk nämnvärt under de olika perioderna
Falsterbonäsets utveckling i framtiden kan visa oss om världshavets yta stiger eller sjunker. Det beror bl.a. på att halvön ingår i det enda område i Sverige där landhöjningen är så låg som 0,5 mm/år. Landhöjningen påverkar således inte strandförskjutningen. Denna påver-kas i så fall främst av om inlandsisarna på Grönland och framför allt i Antarktis minskar eller ökar i omfång.
Om någon förändring där inte sker kommer vattenståndet vid Falsterbonäset inte att påverkas särskilt mycket. Därför kan man förvänta sig att Näset fortsätter att växa åtminstone i den närmaste framtiden.
Bertil Ringberg
Litteratur:
Bertil Ringberg: Falsterbonäset – hur blev det till ? Kulturföreningen Calluna, 2017
+ – + – + – +
by 
Christian H
Tack för en mycket läsvärd kommentar. Petter Wulff står för motsatsen.
Det var intressant att ta del av att Falsterbonäset har växt i 4.000 år och fortsätter så. Diagrammen visar tydligt att havsnivån varit såväl högre som lägre än idag. Sydsvenskans Julia Moegelin hävdar dock att Skåne är extra utsatt och hon hänvisar förstås till SMHI och IPCC och deras olika scenarier.
Så här skriver Heidi Avellan i Sydsvenskan idag: “Budskapet från IPCC är lika iskallt som klimatet är varmt. Mardrömslikt. Klimatkrisen är på riktigt. Fast skeptikerna ger sig inte.” Se: https://www.sydsvenskan.se/2021-08-13/klimatforandringar-asch
Hon fortsätter med att citera sin husgud IPCC: “IPCC konstaterar på knastertorr vetenskapsprosa att det inte varit så varmt på jorden på 100000 år, att havsnivåerna stiger snabbare än för 50 år sedan, att värmeböljorna blir extremare och ovädren mer intensiva. Och att människan odiskutabelt förorsakar förändringarna.”
Inte ens IPCC påstod att det inte varit så varmt på 100000 år, utan att den varmaste perioden enligt dem inträffade för 6500 år sedan. Här ser man hur en lögn i media snabbt sprider sig till andra media så snart den passar medias dramaturgi. Vi vet sedan länge att det var varmare här under bl.a. minoisk tid, romaretiden och vikingatiden. Uppgifter som IPCC väljer att ljuga om, då det äventyrar deras agenda.
Hedi Avellan påstår vidare att Klimatsans vårdar sin konspirationsteori om att IPCC drivs av politiskt manövrerande med det överordnande målet att I-länderna skall subventionera U-ländernas diktatorer och till slut inlemmas i en global planekonomi, kommunisternas drömrike. Detta att beskriva all kritik mot IPCC som konspirationsteorier är ett infamt och lögnaktigt grepp som media hänger sig åt. Det kan knappast vara en konspirationsteori när makthavare genomför vad de tidigare sagt att de vill göra. Christiana Figueres, Karl Schwab, Rockefellerstiftelserna och andra inflytelserika organisationer har sedan länge förespråkat en nedmontering av demokratin och införandet av en global planekonomi. Mycket om detta finns att läsa i docent Jacob Nordangårds angelägna bok “Den globala statskuppen”. Mer om detta finns på: http://pharos.stiftelsen-pharos.org/
Landet journalister borde sluta med sitt klimatdravel och i stället börja granska de som verkligen behöver granskas, nämligen FN och deras underställda organ som WMO, IPCC, WHO m.f. l. och de stora mediehusen, samt de verkliga makthavarna som Big Tech, Big Pharma, bankerna, G20, G7, EU och de absolut rikaste familjerna som Rockefellers, Gates, Jeff Bezos, Mark Zuckerberg m.fl. Man bör undersöka hur de placerar sina pengar och vilka politiska krafter och organisationer de stödjer. När det blir klarlagt och uppmärksammas av många kan vi börja återgå till ett förnuftdrivet och demokratiskt samhälle.
Professor Ringberg låter det vara en öppen fråga om inlandsisarna i Antarktis och på Grönland ökar eller minskar i omfång. De två senaste decenniernas satellitmätningar visar en stadig minskning.
Medierna sysslar med desinformation, typ Aftonbladet idag med rubriken: ”Delar av Skåne kan hamna under vatten”.
– Stora delar av Skåne kan hamna under vatten, andra delar kommer inte att göra det, säger Magnus Hiernymus, oceanograf och forskningsledare för havsklimat på SMHI.
– Det kan bli så om allt går så illa man kan tänka sig. Om vi eldar ofantligt mycket kol. Risken ska inte skojas bort. Vi kan få stora problem, även om vattnet inte stiger så mycket som 10 meter.
Enligt IPCC:s senaste klimatrapport stiger havsnivåerna just nu rekordsnabbt – tre gånger så snabbt som de gjorde för 50 år sedan.
Vill man vara petig så stiger havet inte i en och samma takt hela tiden.
Det finns en periodicitet som tydlig kan skönjas i denna graf från Wismar:
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=120-022
Liknande kurvor finns över hela världen .
Det är inget vi får läsa om i medias rapporter om stigande havsnivåer.