Trädplanteringar bildar the Great Green Wall mellan Sahel och Sahara

En grupp forskare vid Columbia University ledd av Weston Anderson har studerat hur “hunger” utvecklats 2009 – 2018. De har analyserat data från USAID, som följer tillgången på livsmedel i ett flertal länder i Afrika. Deras rapport finns i tidskriften Nature Food.

Under en lång följd av år har “extrem fattigdom” med hunger, svält och misär minskat, men sedan 2014 har en viss ökning inträtt. FN beräknar att 700 miljoner människor lider av hunger. Vanemässigt har detta skyllts på “klimatförändringarna” med torka, men studien visar att den huvudsakliga orsaken till ökningen är långvariga krig med fördrivna flyktingar, som lett till stigande livsmedelspriser och blockerad U-hjälp.

Nödhjälp av livsmedel

Data från USAID visar att antalet människor som behövde nödhjälp av livsmedel ökade från 48 miljoner år 2015 till 113 miljoner år 2020. Dessa data visar inte orsakerna till nöden, men gruppen kunde lura ut orsakerna för 14 av Afrikas värst drabbade länder. Dessa ligger i ett band från Mauritania, Mali och Nigeria i väster via Chad och Sudan till Etiopien, Kenya och Somalien i öster. Några länder i söder inkluderades, bl.a. Mozambique och Zimbabwe.

Inte överraskande fann forskarna att periodiska, väldokumenterade perioder av torka har legat bakom matkriser över stora områden. De totala effekterna av torka ökade dock inte under studieperioden: istället gick de ner i vissa områden. När torkan slog till, brukade bönderna återhämta sig under nästa säsong, inom ett år eller så. Herdar behövde dubbelt så lång tid för att återhämta sig, eftersom deras områden var mer utsatta. Det tog dem tid att bygga upp sina hårt decimerade boskapsbesättningar.

Våld ökade hungern

Mitt i de vanliga upp- och nedgångarna av nederbörd har våld ansvarat för den successiva ökningen av hunger. Långsiktiga konflikter som sträcker sig från upprepade terrorattacker till fältslag mellan arméer har orsakat brister som varar år efter år, utan slut i sikte.

Detta har särskilt varit fallet i nordöstra Nigeria, där Boko Haram-gerillan har fört en obe-veklig hit-and-run-kampanj mot regeringen och befolkningen under det senaste decenniet. Det gäller även i södra Sudan, där ett rörigt, flersidigt inbördeskrig sedan 2013 fortsätter att puttra.

Sudan och Somalia har också sett hur krigen ökat hungern, men i dessa länder har torka varit mer dominerande. I de flesta fall är herdefolk återigen mer drabbade av våld än av torka, eftersom de finns i de mest våldsutsatta områdena.

Etiopien

Det senaste offret är Etiopien, där hungern har spritt sig över landet de senaste åren, främst på grund av minskad nederbörd. Men i fjol utbröt inbördeskrig i landets Tigray -region i norr, vilket i hög grad ökade eländet. I studien undersöktes inte denna nya konflikt, men en ny rapport från FN säger att mer än 5 miljoner människor i regionen akut behöver hjälp i ren hungersnöd.

En högt uppsatt funktionär i FN förklarar: “Denna allvarliga kris beror på de samverkande effekterna av konflikter, inklusive fördrivning av befolkningen, inskränkt rörelsefrihet, begränsning av humanitär hjälp, förlust av skördar och egendom samt dysfunktionella eller obefintliga marknader”. Utöver det beräknas torkan i Etiopien fortsätta under detta år.

Gräshoppor

Forskarna undersökte en tredje möjlig orsak till hunger: gräshoppor. Återigen, inte överras-kande, påverkar gräshoppor livsmedelsförsörjningen under vissa år genom att beta av foder och grödor – men inte i en skala som är tillräckligt stor för att påverka ökningen av hunger under studieperioden.

(Studien tittade inte på de ovanligt stora gräshoppsvågorna som svepte över mycket av Östafrika 2019 – 2020; dessa kan ha fått mer drastiska resultat.)

Utlöser torkan våld?

Forskarna tittade på ytterligare en faktor : Huruvida torkan initierar uppflammande våld och därmed mer hunger. En av rapportens medförfattare, klimatologen Richard Seager från Columbia’s Lamont-Doherty Earth Observatory, kopplade ihop prickarna i detta avseende i en mycket citerad studie från 2015, som hävdade att en gnista för det pågående syriska inbördeskriget var en flerårig torka som drev många människor från deras land in till städerna. Detta verkar inte vara fallet för de afrikanska länderna, förklarade han. Författarna skriver:

”Vi hittade inget systematiskt samband mellan torka och konfliktfrekvens eller dödsfall relaterade till konflikter. En sådan kan påverkas av miljöstress i vissa fall, men förhållandet i Afrika under de senaste decennierna är komplext och kontextspecifikt. ”

Mali, Burkina Faso

Medan krigföring har varit den dominerande orsaken till hunger i vissa länder, betyder det inte att andra helt har undgått våld som kan störa livsmedelsförsörjningen. Till exempel, under det senaste decenniet har en stor del av Mali utsatts för kortvariga attacker av separatistiska och islamistiska uppror, som ibland har intagit hela städer. Sedan 2015 har den en gång i stort sett fredliga nationen Burkina Faso utstått hundratals attacker från rebeller och jihadister, inklusive en räd på en by i början av juni i år som dödade mer än 100 människor.

Weston Anderson sammanfattar:

Det övergripande budskapet är att om vi ska förutse och hantera matkriser måste vi vara uppmärksamma på konflikter, som kan vara riktigt komplicerade – inte bara på de lättare identifierade sakerna som torka. Torka har en tydlig start och ett tydligt slut. Men det finns alla slags våld. Och ofta finns det ingen tydlig start eller slut på det. Som sagt, krigföring ligger säkert bakom vågor av hunger i andra delar av världen, mest uppenbart under det inbördeskrig som nu härjar i Jemen.

+ – + – + – +

by