Vattenfall är en av de största investerarna på Nordsjön
Vi har ständigt fått höra att kostnaderna för vindkraft nu fallit så mycket, att den är långt billigare än kolkraft och kärnkraft. Samtidigt har vi noterat hur elpriserna blivit allra högst i de länder, där man satsat mest på vindkraft: Danmark och Tyskland. I en tidigare post har professor Gordon Hughes granskat resultaten för 6.400 danska möllor.
Nu har en större studie publicerats med författarna:
- Gordon Hughes, Professor of Economics at the University of Edinburgh,
- Dr John Constable, Director of the Renewable Energy Foundation, REF.
The Costs of Offshore Wind Power: Blindness and Insight
(Kostnaderna för offshore vindkraft: Blindhet och insikt)
Hughes har studerat de reviderade boksluten för 350 vindkraft-farmer. I UK bildar möl-lorna “farmer” istället för “parker”. Man skall förstå att bönderna odlar el förutom vete och havre. Detta jämförs med kalkyler för elproduktionens kostnader från BEIS, regeringens departement för Business, Energy and Industrial Strategy.
Här några klipp ur rapportens presentation:
Den utbredda uppfattningen att förnybar energi blivit billigare är fel. Regeringens officiella kalkyler för framtida energikostnader och därmed priserna är skamligt felaktiga.
De dramatiskt sjunkande kostnaderna för förnybara energikällor är nu en politisk och en medial klyscha. Påståendet är bevisligen falskt.
Reviderade räkenskaper visar att vindkraften långt ifrån blir billigare, men faktiskt blir dyrare. Den offentliga administrationens misslyckande med att upptäcka detta faktum och därmed skydda konsumenten och skattebetalaren från konsekvenserna av det hotande misslyckandet inom sektorn för förnybar energi, väcker viktiga frågor om Whitehalls analytiska kompetens.
Folk har fått uppfattningen att vindkraft och särskilt offshore vindkraft har blivit billigare och nu är det billigaste kraftslaget. Nästan varje rapport eller lång artikel om den framtida rollen för havsbaserad vindkraft åtföljs av ett diagram som påstår sig visa den snabba minskningen av kostnaderna under de senaste par decennierna, kanske med prognoser fram till 2030 eller 2040.
Så otroligt som det kan verka är inget av detta sant. Varken offshore eller onshore vindkraft har blivit billigare. Båda har faktiskt blivit dyrare under de senaste två decennierna.
Hur vet vi detta? Därför att Gordon Hughes har sammanställt data från reviderade räken-skaper över kapital- och driftskostnader för 350 land- och havsbaserade vindkraftparker i Storbritannien. Rapporten omfattar majoriteten av de större vindkraftparker (> 10 MW kapacitet) som byggts och beställts mellan 2002 och 2019. Det är den största studien i sitt slag hittills.
Analysen avslöjar entydiga slutsatser:
- De faktiska kostnaderna för vindkraft på land och till havs har inte sjunkit nämnvärt under de senaste två decennierna och det finns inga förutsättningar att de kommer att sjunka de närmaste fem eller tio åren.
- Medan några av komponenterna har blivit billigare, har de totala kostnaderna inte minskat. Till exempel har den vägda avkastningen för investerare och långivare minskat kraftigt, särskilt för offshore, på grund av en minskad risk. Dessutom kan den genomsnittliga produktionen per MW ny kapacitet ha ökat, särskilt för offshore -turbiner. Dessa vinster har dock uppvägts av högre drifts- och underhållskostnader.
- De faktiska kapitalkostnaderna per MW kapacitet ökade. De var långt ifrån att falla från 2002 till cirka 2015 och har i bästa fall varit konstanta sedan dess. Rapporter om kostnaderna för att bygga nya vindkraftparker till havs i början av 2020 -talet antyder att deras kostnader kan sjunka fram till 2025, men sådana rapporter är genomgående opålitliga och ofullständiga. Slutliga kostnader tenderar att vara betydligt högre, så liten vikt kan läggas på prognoser för framtida kostnader.
- Driftskostnaderna per MW ny kapacitet har långt ifrån sjunkit både på land och till havs under de senaste två decennierna. Dessutom tenderar driftskostnaderna för befintliga vindkraftsparker att växa ännu snabbare när de åldras. Ökningen för ny kapacitet verkar bero på övergången till platser som är mer avlägsna eller svåra att serva. Mycket av ökningen med åldern beror på frekvensen av konstruk-tionsfel och behovet av förebyggande underhåll, som båda är starkt förknippade med övergång-en till nya generationer av större turbiner – både på land och till havs.
- Turbintillverkare och elföretag verkar förlita sig på en ökning av effektfaktorn (ett mått på möllans produktivitet) via (i) större navhöjder, för att dra nytta av högre vindhastigheter, och (ii) förändringar i balansen mellan vingarnas area och genera-torns kapacitet. Emellertid leder den sämre tillförlitligheten hos turbinernas nya generationer till en snabbare minskning av prestanda med åldern, så att den ultima-ta effekten på genomsnittsprestanda under nya turbiners livslängd inte är klar. Kom-binationen av ökande drifts- och underhållskostnader med minskad avkastning på grund av åldrande innebär att vid nuvarande marknadspriser kommer de förväntade intäkterna från elproduktion att bli lägre än förväntade driftskostnader efter utgång-en av gällande kontrakt som garanterar priser högre än marknadens. Längden på dessa kontrakt har förkortats, vilket innebär ett behov av att återvinna kapitalet under en kortare ekonomisk livslängd, vilket ökar den effektiva kapitalkostnaden.
Vad styr företagen ?
När så klara resultat föreligger, varför satsar stora företag enorma summor på mycket stora projekt, som nästan säkert kommer att göra förlust under marknadsförhållanden, som liknar de nuvarande ? Det finns tre faktorer som kan förklara detta beteende:
Offshore vindkraft domineras av stora företag, ofta statskontrollerade, som kan dispo-nera stora kassaflöden från befintlig verksamhet. De har liten press att sänka kostnaderna för sina kunder eller, om statliga företag, att leverera kontanter till sina aktieägare. Tre skandinaviska statliga företag ‒ Equinor (tidigare Statoil), Ørsted och Vattenfall ‒ ansvarar för mer än hälften av de nuvarande brittiska offshore farmerna och har ambitiösa planer för nya projekt.
Operatörerna räknar med att kunna sälja av en stor del av aktierna i sina projekt till överoptimistiska investerare med liten förståelse för riskerna. Dessutom är projekten starkt beroende av skulder som tillhandahålls av lika naiva långivare.
Operatörer och finansiella investerare är medvetna om risken, men räknar med att bli utlösta med skattepengar.
+ – + – + – +
Politisk fanatism
För de statliga företagen gäller politisk fanatism, för vilken pengar inte räknas.
Vem sänder rapportens länk till Anna Borg på Vattenfall ?
+ – + – + – +
by 
@peter
LKAB borde vara glada för högre priser på stål. På kort sikt betyder det att priset på deras malm kommer att öka. På längre sikt, med Hybrit i produktion, bör det bli lättare för det dyrare stålet som är framställt m h a vätgas att konkurrera. Undrar om du blandat ihop två olika nyheter?
Eftersom vindkraft kräver minst 90% av sin märkeffekt som ballans- och reservkraft för ett stabilt elnät kommer vindkraft aldrig att bli lönsam för konsumenter. Endera betalar de ett högre pris för elen eller en högre skatt för att subventionera producenten.
Skall man förklara vilken energiförsörjning som behövs för politiker som ofta intet förstår av naturvetenskapliga resonemang är det lätt instämma i Ingemar Stenmarks bevingade ord: “Dä ä int lätt å förklar för en som int begrip”! Begriper man inget så återstår det bara att fråga andra och då blir det oftast de åsnor som skriar högst som blir den auktoritet som den dumme tyr sig till. Därför har vi den energipolitik vi har.
Nu skall Frankrike satsa på kärnkraft. Det kan bli räddningen för Europa. Det gäller bara att omvända Tyskland.
Slutsats 2:
Blanda inte ihop Kostnader och Lönsamhet
Lars K
Det enklaste sättet att öka kapacitetfaktorn är att välja mindre generator men att behålla rotordiametern. Ger vindkraftverket märkeffekt vid vindstyrkan 8 m/s i stället för vid 10 m/s så ökar kapacitetsfaktorn. Men med stor sannolikhet fås mer energi med större generator men den större generatorn är betydligt dyrare. Vilket som är lönsammast beror på totala energins värde i förhållande till generatorstorlekens kostnad.
OT
nu stiger priset på stål…
och direkt börjar man att gnälla från LKABs håll.
Hur ska det bli när stålet ska göras med vätgas?
Idioter…
Hur skulle vindkraftselen kunna bli billigare? Verken byggs allt högre för att kunna utnyttja att det blåser mer högre upp i atmosfären. Men det kan bara ge några få procents ökning + att produktionen ökar med kvadraten på rotordiametern. Materialåtgången borde mer eller mindre öka med höjden upphöjt i tre. Så kostnaderna för elen ökar ju större verken görs. Det är i själva verket obegripligt att verken hela tiden görs högre och större. I alla fall ur ekonomisk synvinkel. Men vindkraftsexploatörerna kan strunta i kostnaderna, för de är garanterade subventioner. Då kan de bara bry sig om att kapacitetsfaktorn ökar lite när verken blir större och högre.
Du bekräftar din oförmåga att se skillnad på åsikter och fakta, ovedersägliga fakta.
Åsikter om författarna har inget om helst värde. Dessa presenterar fakta, reviderade räkenskaper för ett mycket stort antal installationer. Det är ovedersägliga fakta,
Ett enda faktum, riktigt redovisat faktum, vederlägger 10 kalkyler, 100 “beräkningar” och 1.000 antaganden, d.v.s. gissningar.
Det är kvaliteten, inte mängden, som betyder något.
# Sven Olof Andersson Hederoth
Tack för den artikeln.
Så lätt att förstå så att en vanlig “icke-ekonom” inte borde ha några problem att förstå innehållet.
Om nu vind-el vore så billig att producera, hur kan det då komma sig att branschen subventioneras med CO2-skattefrihet t.ex.?
Varför skulle en enskild studie omintetgöra tidigare undersökningsresultat? Finns inte snarare anledning att undra över professor Hughes och Renewable Energy Foundation?
Jo, det gör det, Professor Hughesskrev för 10 år sedan för Global Warming Policy Foundation, om vilken man kan läsa: “The GWPF as well as some of its prominent members have been characterized as promoting climate change denial” (https://en.wikipedia.org/wiki/Global_Wa rming_Policy_Foundation ).
Professorn verkar nu mer kopplad till Renewable Energy Foundation, som sagts “undermine the case for wind energy all the time” (https://en.wikipedia.org/wiki/Renewable_Energy_Foundation )
Så ta inte de nämnda resultaten för allvarligt.
Jag har själv gjort en investeringskalkyl som visar att vindkraft är dubbelt så dyr som kärnkraft, i alla fall om man inte tar hänsyn till skatter, elcertifikat och annan politiska styrning. Läs detta. https://www.energinyheter.se/index.php/en/node/22687
Någon som vet vad som händer med x tusen vindkraftverk när det inte längre är möjligt eller ekonomiskt försvarbart att underhålla dem, d.v.s. när de efter 15-20 år är uttjänta?
Vad är kostnaden för nedmontering? Gissningsvis är den högre till havs än på land.
Vad sker med betongfundament, vingar och generatorer?
Jag förmodar att marken de står på ånyo måste bearbetas alternativt återställas, oavsett om uttjänta vindkraftverk ska ersättas med nya eller ej.
Göran
Du blandar ihop vad elproduktionen kostar och priset som köparen betalar. 3 kr/kWh är vad köparen betalar medan elen kostar kanske 50 öre/kWh att producera.
Göran J : Du skriver att pension dräneras mm. Det är inget mot vad som kommer att bli följden om Europa avindustrialiseras eller tvingar fram “grön” industri av typ Hybris. Fö kräver denna omställning någon form av diktatur, vilket ju antyds av vissa miljöpartister.
Svårt att bedöma om uppgifterna från våra myndigheter angående kostnaden för vår framtida el är medvetet lögn eller om det är total okunnighet. I varje fall kostar idag en kWh upp till 3 kr!
Kollade lite också hur elpriset för min personliga del har ökat med en faktor 3 för september 2021 jämfört med september 2020.
Ygeman, Bolund och deras kompisar “såg det inte komma”.
Men nu har vi fakta som visar vad som kommer dränera vår pension och minska vår levnadsstandard.