Tempen och fuktigheten

BW

Figur 1. Relativa fuktigheten sjunker då temperaturen stiger

Det vet alla som hänger tvätt då vädret är “torrt”.

Björn visar tiden för mätpunkterna med skärmdumpar från hans väderstation.

Det gäller med kort tidshorisont. Då luften är varm kan den hålla mera vattenånga, vilket gör att flera dagar med varmt väder höjer fuktigheten. Det ser man i ett “mollier-diagram:

D&F

Figur 2. MOLLIER diagram: Relativ fukt vid olika temp och absolut fukt

Förklaring får man på Wikipedia eller annan källa. Detta diagram innehåller oerhört mycken information, som man måste ta sig tid att studera för att helt förstå.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

4 thoughts on “Tempen och fuktigheten

  1. Tack Erik för ditt försök att förklara vissa grundprinciper. Hur kroppen reagerar kan jag nog ta in men gymnasiets kemi-fysikkunskaper finns inte ens längre vilket gör att övr mekanismer som du beskrivit här och tidigare kräver lite mer än vanlig logisk tankemöda. Men mycket tack för ditt besvär😀

    Jag förstår dock att fuktmättad ger kondens som är avhängigt temp och tryck, t.ex vid molnbildning och nederbörd.

    Fuktvandring t.ex via den s.k kapilläreffekten ser man i verkliga livet men kan inte ännu logiskt beskriva i fysik-termer. Jag inser lite av samma principer om värme o kyla, om hög-och lågtryck, dvs naturlig utjämning och balans enl fysikaliska regler osv.

    Betr att fuktinnehållet under disiga vinterdgr med plusgrader är lägre än under en vanlig sommardag är t.ex något jag inte riktigt fattat. “Stora” vattendroppar(känns) i luften (ej regn) torde ha hög fuktighet (rel) upplevs det som! Men tydligen inte rent fysikaliskt.

  2. Bäste svettige broder!
    Naturlagen säger att om luften redan är fuktig så vill den inte ha mer fukt.
    En varm sommarkropp har därför svårt att bli kyld genom avdunstning.
    Vintertid när luften innehåller mindre fukt(vatten) kyler luften därför mer.
    Långärmad skjorta på vintern kort ärm på sommaren.
    Det finns 2 spöken i bilden 1/ temperaturen 2/ mängden fukt i kg per kg luft.
    Högre vattenhalt kg/kg ger högre ångtryck dvs högre tryck går alltid mot lägre.
    Om luften då inte kan bära mer luft dvs RF 100% så kan den pga mindre vatteninnehåll
    ta emot fukt. Överskottet blir då kondensvatten. Avfuktarens princip!!!
    För den som sysslar med energi är det viktigt att kunna sin “fuktlära”

  3. Vi “okunniga” har svårt att fatta det du beskriver ovan. Naturlagar är inte alltid logiska för diletanter!

    Vädret vi delges refererar alltid till relativ fuktighet. På vintern känns det alltid fuktigare vid jordytan relativt högre upp. Säg vid typiskt fuktigt vinterväder med mycket vattendroppar i luften (t.ex +5gr). Ändå säger man att den relativa fuktigheten är lägre än under normalt sommarväder vid t.ex + 20gr. Den relativt höga fuktigheten på sensommaren med typ 80% känns verkligen fuktig både på kropp (svett t.ex) och i näsan medan ex på vintern mest känns i näsan (huden blir torrare på vintern trots slaskväder etc).

  4. hej ! Torkvädret kan ersättas med en avfuktare! Den bygger på en annan del av Mollier-diagrammet som visar absolut fukthalt. Här kan vi tala om torkning genom fuktvandring.

    Fukt vandrar från område med stort vatteninnehåll till område med litet vatten innehåll.
    Luft med 100% vatten vid 0 grader innehåller ca 0,45 g vatten/kg luft. Antag att detta råder i avfuktaren. Balans kommer då att råda med ca 30% RF vid 20 grader C.

    Är det fuktigare så torkar det.

    Häng ut varm våt tvätt 25 grader varm 0 grader ute. Intill tvätten råder 100% RF ca 20 gram vatten per kg luft – m a o det torkar ganska snabbt.

    Kunskapen om fuktvandring kan förenkla uttorkningen av många fuktiga husgrunder

Comments are closed.