Figur 1. Resultatet av det tyska valet till dem Bundestag
Tre partier har gått framåt: SPD, Socialdemokraterna, FDP, liberala Fria Demokraterna och de “Gröna”. Procentuellt har de Gröna vunnit mest, 76 %. Alla övriga partier har backat, mest CDU, Kristdemokraterna och die Linke, ett vänsterparti med kopplingar till DDR.
De tre vinnande partierna har bildat vad som kallas die Ampel-Koalition och bildat regering.
Figur 2. Tyska “Ampel” betyder trafikljus, d.v.s. med rött, gult och grönt sken.
Partierna ges färgerna rött för SPD, gult för FDP och grönt för de Gröna, samma färger som trafikljusen har. Därför “Ampel-Koalition” för samarbetet.
Partierna har träffat ett avtal för de mål som skall styra politiken under den kommande mandatperioden. Det analyseras utförligt av EIKE i en lång artikel. Här tar jag med vad som sägs under punkten 3. Energieversorgung, energiförsörjning.
De Gröna och SPD har satsat mycken prestige på Energiewende med en total omställning av samhället. Många har hoppats att liberala FDP skulle ha ett modererande inflytande, men det verkar inte troligt:
Figur 3. Uttalande i TV av partiledaren för FDP, Christian Lindner
(Vi sätter en gräns för mängden CO2 som vi fortfarande kan använda. Och alla som vill ha del i den, för flygning, förbränningsmotorer, energi, kött, måste köpa sin del av denna budget.)
+ – + – + – +
Det viktigaste om energiförsörjning i koalitionsavtalet
Avvecklingen av kolkraft skall “helst” tidigareläggas från det tidigare planerade år 2038 till år 2030. Alla sektorer kommer att behöva bidra: transporter, byggande och bostäder, elförsörjning, industri och jordbruk.
Utbyggnaden av förnybar energi inriktas på en elproduktion av brutto 680-750 TWh år 2030. Därav bör 80 % komma från förnybar energi.
Alla lämpliga tak ska användas för solenergi i framtiden. Målet är att bygga ut solceller till en kapacitet av cirka 200 GW år 2030.
Av landytan ska 2 % avsättas för landbaserad vindenergi.
Kapaciteten för havsbaserad vindkraft skall ökas till minst 30 GW år 2030, 40 GW år 2035 och 70 GW år 2045. Bioenergi bör få en ny framtid i Tyskland. Geotermisk energis potential för energiförsörjning ska utnyttjas mer intensivt.
Uppvärmning skall ske med en mycket hög andel förnybar energi: 50 % till 2030.
Tills försörjningstryggheten med förnybar energi är säkrad behövs gaseldade kraftverk. Dessa ska byggas vid befintlig infrastruktur och även vid tidigare kolkraftverk. De ska kunna konverteras för drift med klimatneutrala gaser (väte, H2). En energiinfrastruktur för förnybar el och H2 är en förutsättning för Europas handlingsfrihet och konkurrenskraft under 2000-talet.
Tills billigt “grönt” väte finns, används en teknologiöppen design av H2-produktionen. Utvecklingen av en effektiv H2-ekonomi med nödvändig infrastruktur för import- och transport bör drivas framåt så snabbt som möjligt. En elektrolyskapacitet på 10 GW ska uppnås 2030, bland annat genom byggande av havsbaserade vindkraftverk.
Kärnkraft är vidare uteslutet.
Planering och genomförande av el- och H2-nät ska påskyndas.
Energilagring bör definieras juridiskt som en självständig funktion i energisystemet . Ramvillkor och finansiering skall inriktas på att säkerställa att Tyskland blir den ledande marknaden för e-mobilitet med minst 15 miljoner elbilar år 2030.
Från 2035 tillåts endast CO2-fria fordon enligt EU:s förslag .
Stödet till marknadens utveckling av syntetiska bränslen skall fortsätta.
Efter 2045 skall energiförsörjningen endast ske med icke-fossila bränslen.
+ – + – + – +
Drömlik verklighetsflykt
Den tyska valmanskåren har röstat fram ekonomisk ruin för nationen. Ovanstående program innebär nedmontering av hela industribranscher, ex.vis bilindustrin, med åtföljande arbetslöshet av hundratusentals anställda. Dessutom slösas gigantiska belopp på olönsam verksamhet som väteproduktion. Och det skall inte vara någon överraskning, eftersom de Gröna sagt att detta skall de göra. Det är vad väljarna röstat för. . .
Nationens enda hopp är att de närmaste månaderna blir så kalla, att utbredda Black-Outs inträffar samtidigt som energipriserna blivit oöverstigliga för “vanligt folk”, de som röstade fram eländet. Detta kan möjligen ge så stora förskjutningar i de politiska opinionsundersökningarna att dagens ministrar drar i handbromsen.
Men jag tror att det behövs minst TVÅ sådana vintrar för att ministrar med fyra års mandat skall ändra sig under mandatens löptid.
+ – + – + – +
by 
FDP har även sansade och kunniga politiker, bl. a. Bundestags tidigare vice talman Hermann-Otto Solms, som tidigare var påtänkt som finansminister med vettigt program. Han är djupt oroad över energipolitiken men nu dessvärre pensionerad. Precis som i Sverige förhindrar det parlamentariska läget vettig politik.
Hej,
Jag tror inte det var Churchill som kom med denna ide. Det var amerikanske utrikesministern Morgenthau. Churchill var ju emot Versaillefördraget 1919 eftersom han insåg att det skulle skapa en revanschlust och det trodde han säkert en avindustrialisering av Tyskland skulle göra också. Churchill var en av de första som förslog ett Europas Förenta stater men han ville inte Storbritannien skulle vara med.
Tyskland industrialiserades tidigt och har länge varit ett av världens rikaste länder. Sedan flera år tillbaka, satsar politikerna där på att föröda landets ekonomi och göra Tyskland till ett fattigt land. Den nya regeringen tänker öka takten i den omställningen. Det är det värsta vansinnet i det landet sedan åren 1933-45. Och den här gången är regeringen dessutom demokratiskt vald.
Det som oroar är att vi hänger ihop med deras elnät men saknar gasen.
Vi får betala för deras elbrister.
Tyskarna har åter växlat in på ett extremt spår. Det som kommer ut av det blir mer extremism, annan extremism. Ingenting gott i varje fall och Europa har verkligen orsak att oroa sig. Åter igen.
En ödets ironi att tyskarna själva röstar för att avskaffa sig själva som industriland! Detta var ju vad Churchill ville genomdriva efter andra världskriget för att undvika att Tyskland återigen blev en stark industrination. Churchill vill att Tyskland skulle vara ett bondeland utan tillverkningsindustri för att förhindra nya krig startade av Tyskland. Han fick senare ge upp denna plan då Sovjet seglade upp som ett nytt hot och tysk industri plötsligt behövdes för att motverka Sovjets ökade inflytande.