Figur 1. Skogar ökar molnbildningen, som kyler klimatet och ökar nederbörden
Jag skummar en rapport i tidskriften SciTechDaily. Den är från 2021, men fortfarande aktuell:
Satellites Reveal How Forests Increase Clouds and Cool the Climate
(Satelliter avslöjar hur skogar ökar molnen och kyler klimatet)
En första global utvärdering av satellitobservationer visar att i två tredjedelar av värl-den ökar beskogning molntäcket på låg höjd, med tydligast effekt över barrskog. Eftersom träd binder koldioxid från atmosfären och omvandlar den till biomassa, är skogar högt värderade för sin mildrande verkan på klimatförändringarna. Men skogar erbjuder också klimatfördelar med lokal kylning genom att öka molntäcket och generera nederbörd.
Det som varit mindre tydligt är hur skog påverkar klimatet på andra sätt ex.vis för vattnets kretslopp och markens energibalans. Rapporten som nyligen publicerades i Nature Com-munications, använder den globala databas avseende molntäckning som producerats av ESA:s Climate Change Initiative för att undersöka effekten av plantering av lövskog res-pektive barrskog. Effekten visar sig starkast över barrskog.
“Jordobservationer visar allt mer att träd och skogar påverkar klimatet via markens biofysiska egenskaper”, säger en av medförfattarna till studien, Alessandro Cescatti.
Rapporten beskriver hur moln generellt ökade under hela året i skogbevuxna områden i tempererade, tropiska och torra områden, ibland med så mycket som 15 %. Men under den boreala vintern och våren över Nordamerika, Ryssland och Östeuropa, när dessa regioner har långvarigt snötäcke, fann författarna en minskning av molntäcket över skogar jämfört med öppet land. Den boreala sommaren har å andra sidan kraftiga och konsekventa ökningar av molntäcket med cirka 5 %.
“Utan globala observationer från satelliter avseende molntäcket, hade denna studie inte varit möjlig på global skala”, säger Martin Stengel, som inte deltog i studien men leder projektet Climate Change Initiative Cloud.
“Författarna till denna studie uppskattade den höga rumsliga upplösningen av initiativets data”, tillade dr. Cescatti .
“Studier som denna, baserade på robusta satellitobservationer, är grundläggande för att karakterisera klimatsystemets komplexitet och ge riktmärken för utvecklingen av klimatmodeller.”
Teamet betonar att påverkan av klimatet genom skogsplantering, skogsrestaurering och undviken avverkning inte bör diskuteras enbart i termer av kolsänken. Istället bör politiken inkludera de bredare klimatfördelarna som skogarna erbjuder, inklusive ökat molntäcke för lokal avkylning och generering av regn, vilket ger skogarna ytterligare hydrologiskt värde.
+ – + – + – +
Avverkning för vindkraftverk och deras vägar ?
I våra stora vindkraftparker sker en betydande “avskogning” för deras uppställningsplatser och de vägar som behövs för att transportera deras 100 meter långa vingar. Det påverkar rimligen “klimatnyttan” av vindkraften, men jag har inte sett någon beräkning av dess effekt på vindkraftens “klimatnytta” (om man nu tror på IPCC).
Utvecklingen av klimatmodeller ?
Klimatet är så komplext och så ofullständigt känt att “klimatforskarna” inser att de inte kan “förstå” hur det fungerar. Då tror de att de kan nå bättre förståelse genom att “studera klimatmodeller”, se stycket efter rubriken: Kan SMHI förklara. . . i det svar vi fått från SMHI:s förre GD.
Jag betraktar det som uteslutet, eftersom de räknar på det minst viktiga av de tre stora processerna som påverkar klimatförändringarna.
- Processerna i atmosfären över land och hav.
- Processerna i haven, som har mer än 99,9 % av värmekapaciteten ovan jordskorpan.
- Processerna i Solen och solsystemet, varav Jordens massa utgör 3 miljondelar.
All energi på Jorden kommer från Solen. Därmed är det helt uppenbart att den viktigaste punkten ovan är nr 3 ! Och den näst viktigaste är nr 2.
IPCC och större delen av “klimatforskningen” räknar på FEL PROBLEM.
+ – + – + – +
by 
Göran
Skogsplantering kanske inte kompenserar för de bränder som skapas.
Men träd har en positiv inverkan på vattenbalansen.
Att klimatkompensera genom att plantera träd i Afrika är rena larvet. Varje år bränner bönder i Afrika av sin odlingsmark för att bereda för nästa säsongs odling. Utsläppen från dessa bränder per år motsvarar utsläppen under ett år från 6 triljoner petroleumbilar. Det är runt 500.000 gånger mer än det finns bilar hela världen.
Lycka till med bidrag till cyklar och batteribilar. Å glöm inte att äta några köttbullar mindre så att ni minskar på ert klimatavtryck.
Skogar binder koldioxid? Nja, riktigt så är det inte för skogar släpper ut koldioxid. I princip finns det tre sorters skogar.
1. De som binder mer koldioxid än de släpper ut.
2. De som binder lika mycket koldioxid som de släpper ut.
3. De som binder mindre koldioxid än de släpper ut.
Hur de är fördelade och vad den totala summan blir av dem är det ingen som vet. Om vi skulle vilja veta det i Sverige, då får vi sätta igång och göra mätningar på tusentals ställen.
Månne avverkningar borde då förbjudas, undrar hur vi klarat oss i tusentals år, utan EU och ippc, det är frågan. För mig är det solen som ger klimat, flyttar man sig närmare ekvatorn, får man mer värme, inget konstigt med det.
Långsiktiga förändringar av molnighet innebär en verklig klimatförändring. Till skillnad mot den spekulativa och (ännu så länge) obevisade klimatpåverkan från växthusgasutsläpp.
Denna studie är tydligen ännu ett bevis för att det är en lögn att vindkraft minskar mänsklighetens klimatpåverkan. Hugga ned skog, vare sig för att sätta upp vindkraftverk eller av någon annan orsak, innebär att öka mänsklighetens klimatpåverkan. Huggs den ned för vindkraftverk, är sannolikheten stor att det kommer att dröja väldigt länge innan det växer skog där igen.
Vilken sågning av IPCCs klimatmodeller.
“Studier som denna, baserade på robusta satellitobservationer, är grundläggande för att karakterisera klimatsystemets komplexitet och ge riktmärken för utvecklingen av klimatmodeller.”