Massafabriken i Östrand, där SCA kanske investerar en miljard för produktion av biobränslen
Chalmers publicerade ett pressmeddelande 2022-06-16:
Elektrifiering av bioraffinaderier ger flerfaldig produktionsökning
Jag klipper de första raderna:
+ – + – + – +
Produktionen av biodrivmedel kan öka två till tre gånger om el tillförs produktions-processen. Metoden har potential att göra Sverige självförsörjande på biodrivmedel till transportsektorn.
I dagens produktion av biodrivmedel hamnar endast 25-50 procent av de förnybara kol-atomerna från exempelvis bark och sågspån i det färdiga biodrivmedlet.
Nu visar forskning att en teknik där el integreras i produktionsprocesserna kan ge två till tre gånger så mycket biodrivmedel ur vår begränsade biomassaresurs. Resultatet blir bio-elektrobränslen – hybridbränslen med avsevärt förbättrad resurseffektivitet.
Analysen visar också att det inte kostar något extra att producera effektivare. Hybridbräns-lena får ungefär samma produktionskostnad som vanliga biodrivmedel. Men processen kräver förnybar el i betydande mängder.
+ – + – + – +
Ett stolleprojekt bland de andra
Observera slutraden:
Men processen kräver förnybar el i betydande mängder.
Jag får intrycket att man räknar med att få gratis överskottsel från vindkraft, när det blåser bra. Det är ju förutsättningen för väteproduktionen till det fossilfria stålet.
Men glädjekalkylerna bortser från några verkliga förhållanden:
- Produktionen kräver miljardinvesteringar. Kapitalkostnaderna rullar på vare sig man producerar något eller inte. En sådan anläggning kan inte köras bara då det blåser tillräckligt. Den måste garanteras ständig tillgång till all el den behöver. Då kostar elen det marknadsmässiga priset. Inte på långa vägar gratis alltså.
- El är den värdefullaste formen av energi. Den kan omvandlas till arbete med verk-ningsgrader om 90 – 95 %. För biodiesel gäller 30 – 40 %, d.v.s. mindre än hälften. Det förefaller svårt att nå lönsamhet på att mata in högvärdig energi, el, i en process som ger en produkt, där energins värde bara är en tredjedel eller fjärdedel därav.
- Idén med biodiesel vilar på en bluff. Utsläpp av koldioxid påverkar inte klimatet mätbart. De bidrar till ökade skördar och gör mänskligheten rikare. Biodiesel behövs överhuvudtaget inte.
När man skyller på Jordens undergång blir ekonomin helt oväsentlig.
+ – + – + – +
by 
Umeå och Wasa investerade en miljard i en färja som skall rädda miljön och klimatet den kan köras på el flytande gas naturgas och diesel när gasen blev för dyr börja man köra på diesel så går det med alla fagra löften om klimatet
Projektet får stöd från SVT förvånar ingen. SVT är alarmist och applåderar alla stolliga projekt. Chalmers är inte bättre.
22-06-16 Priset per liter för diesel är med senaste höjningen uppe i 27,36 kronor per liter hos ledande kedjor. En liter 95-oktanig bensin kostar 23,33 kronor per liter efter sänkningen.
Även förnybara bränslet HVO 100 höjs med 40 öre per liter i dag och kostar nu 33,42 kronor. Priset på E85 höjs med 70 öre till 21,72 kronor per liter.
HVO har ingen energiskatt och är betydligt dyrare än dieseln trots reduktionsplikten.
Projektet får stöd från SVT.
Hela inblandningen är viktig för satsningarna säger en reporter.
Om vi inte behåller den aggressiva ökningen av inblandningen kommer utsläppen öka enligt SVT. Propagandan är på full fart framåt och priserna lär öka i takt med bioinblandningen.
I Afrika vill de ha majs till mat vi får det vare sig vi vill eller ej i våra tankar!
Den “förnybara” vindkraften står för 10% (1650 MW) av vår elproduktion och kan inte ens ersätta de 6 nedlagda kärnkraftverkens effekt (4000 MW). 220 öre per kWh i söder och 39 öre i norr visar på ett av våra problem med elförsörjningen.
Argument från miljömupparna är att vi inte kan producera nya varor hela tiden, men de förespråkar ett enorm slöseri så fort ordet hållbart nämns: mer materialåtgång och mer energiåtgång.
Här har vi de vanliga buzz-orden. Ett ord jag skulle vilja förbjuda är “förnybar el”. Vi använder el för att gå från ett tillstånd till ett annat och generellt utvecklas värme och / eller rörelse i varje processteg men när elen är använd är den förbrukad.
Behöver vi mer el producerar vi den på något sätt, där inget känt sätt använder använd el som på något mirakulöst sätt blir användbar el igen.
Det är välkänt att ju fler vindkraftverk som kommer upp, desto högre är sannolikheten att producerad el överstiger konsumerad el och därmed att kostnaden blir noll eller negativ i konsumentledet. Det är också välkänt att om det inte blåser är risken hög för höga priser på el, vilket gynnar andra producenter. Rent ekonomiskt kan det inte vara bra för vindkraft med kraftig överproduktion, då det leder till många timmar med väldigt låga priser.
Om många parter fokuserar på att använda överproducerad el leder det ofrånkomligt till att mängden överproducerad el minskar och därmed ökar priserna på detta. Hur fungerar då de olika affärsmodellerna?
Det rimliga är att ha en kontinuerlig produktion som även kräver kontinuerlig tillförsel av el, ergo, använd el från kärnkraftverk. Men det verkar inte vara i fokus hos de som behöver elen. Dock, se följande debattartikel som bland annat LKAB står bakom. Kan det vara en förändring på gång?
https://via.tt.se/pressmeddelande/wsp-strategisk-radgivare-nar-karnfull-next-forbereder-for-smr-i-sverige?publisherId=3235605&releaseId=3323051