Drömmen om elflyg i Gbg !

Figur 1. SVT rapporterar om elflygplanet ES-30 som “Heart Aerospace” bygger i Göteborg

Där är man redan igång med en prototyp och räknar med att anställa 500 personer för den framtida serietillverkningen.

Specifikation

företagets hemsida finns följande data för modellen ES-30:

  • 30 passagerare
  • 200 km räckvidd med batteridrift
  • 400 km med batteri plus hybrid turbogenerator på biobränsle
  • 800 km med 25 passagerare och batteri plus hybrid
  • 30 minuter snabbladdning

Man har uppgett att United Airlines i USA och Air Canada har lagt preliminära beställningar på 230 plan. -Svenska Dagbladet har en artikel med rubriken:

Nytt svenskt elflygplan – i luften om sex år

Jag undrar om man klarar 800 km med 30 passagerare, ifall man lyfter ut batterierna.

Regional trafik

Planet kan vara ett alternativ på rutten Visby-Sthlm, där man inte kan köra bil, eller på rutten Oskarshamn-Byxelkrok på Öland, där omvägen över bron tar en hel timme att köra. Men där lär inte passagerarunderlaget vara tillräckligt och de som reser där vill ha med sina bilar. Lämpliga förhållanden med större passagerarunderlag finns i USA och Kanada.

Där alternativet är bil, ex.vis Helsingborg-Göteborg, ser jag inte att man kan vinna någon tid med flyg.

Potentialen för elflyg

Mats Kälvemark har tagit ett större grepp på frågan om motiven för elflyg:

Figur 2. De globala utsläppen av “växthusgaser” enligt “Our World in Data”

Utsläppen från flyget utgör bara 1,6 % av världens utsläpp. Det mesta därav torde komma från trafik med stora plan på långa sträckor. Det gör andelen för regional trafik närmast försumbar. “Samhället” lär inte ens idag vara berett att subventionera sådan trafik. Helt meningslöst blir det om något år, då bluffen med “klimatkrisen” imploderat.

En nisch på marknaden kan bli tysta avgångar och landningar. Med batteridrift några minuter vid start och landning skulle klagomålen på buller vid Bromma upphöra. Det är ju viktigt för hela landet att en så centralt belägen flygplats kan bli kvar.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

18 thoughts on “Drömmen om elflyg i Gbg !

  1. Lars Kamél
    Jag tror att det kan finnas en höghöjdseffekt, liten men ändå en effekt. Det som jag tror har effekten är inte CO2 som alla klimathetsare tror, utan vattenångan som flygmotorerna släpper ut som dessutom visa verkar förväxla med chemtrail. Vattenånga är betydligt mer potent växthusgas och hur den påverkar atmosfären på både kort som lång sikt samt på låg som hög höjd har vad jag vet inte utforskats ordentligt.
    Ironi
    Det är ju som “alla” vet CO2 som är boven och alla pengar går till sådan forskning.
    /ironi

  2. Att det skulle finnas en höghöjdseffekt för flyg är helt enkelt en obevisad spekulation!
    Vilket för övrigt också gäller för påståendet att koldioxidutsläpp orsakar katastrofala klimatförändringar.

  3. Det är inte många platser man kan klara med 20 mil. Du ska åka från hem till flygplatsen, sen flyga och därefter åka till slutdestinationen. Då går det säkert fortare att ta bilen direkt till målet.
    Lägg märke till att det inte handlar om rent eldrift. Flygplanet går inte att använda utan flytande bränsle. Säkerheten kräver alternativflygplatser, om dimman ligger lågt

  4. #P.W.
    När du säger att flyg på hög höjd har förstärkt växthuseffekt så måste du ta hänsyn till vad det beror på.
    Skälet till att man anser att flyg på hög höjd har förstärkt växthuseffekt är att de släpper ut vattenånga och vi vet att vattenånga är en betydligt kraftfullare växthusgas än koldioxid någonsin kommer att bli.
    Vattenångan har emellertid helt andra egenskaper på så sätt att den ganska snabbt återgår till det naturliga kretsloppet i form av regn.

  5. #P.W.
    Du har rätt i att tåg har lägre utsläpp per tonkilometer och personkilometer än flyg – när du räknar färdvägens längd. Däremot så kan flyg oftast gå absolut närmaste vägen, varför flyget ofta har lägre värden än tåg per ton/person för en resa mellan två destinationer … framförallt när det är hav i vägen 🤔 … dessutom svårt att ta tåget mellan Göteborg och New York …
    Dessutom beror siffror baserade på person- eller tonkilometer på ”fyllnadsgraden” – jag ser ofta tåg och fartyg som går med väldigt få passagerare – exempelvis på sena timmar eller under lågsäsong – medan flyget är betydligt bättre på att anpassa så att man har god fyllnadsgrad, både genom att anpassa biljettpriser och genom att matcha flygplansmodell mot behovet.

  6. #P.W.
    Det är till och med så att i utsläppen från flyget ingår en hel del utsläpp från bil, buss och liknande eftersom flyget av något märkligt skäl även belastas med samtliga anslutnings resor och de anställdas jobbresor.
    Jag har själv i ett tidigare jobb fått sitta och uppskatta (mer eller mindre att gissa) på dessa resor för en av våra svenska flygplatser. Dessutom tror jag inte att de andra transportslagens utsläpp reducerades med motsvarande mängder – alltså dubbel bokföring.
    Jag reagerade redan då på att det var ett märkligt sätt att räkna då jag uttryckte att det kunde vara ok att räkna så om man pratade lika sorters resor, men inte när man pratar transportmedel – men fick besked om att så var bestämt.
    När vi pratar svenskt inrikesflyg vill jag minnas att det för några år sedan stod för ca 0,5 procent av Sveriges utsläpp.

  7. Energidensitet,
    Ett intressant ämne.
    Ett vanligt blybatteri väger ca 20 kg och kan leverera kanske 1000 Wh vilket ger 50 Wh/kg
    Teslas batterier ger ungefär 120 Wh/kg

    Bensin har energitäthet på ca 10000 wh/ liter vilket ger ca 13000 wh/kg.(bensin 0,75kg/l)
    Detta ger ungefär en faktor 100 mellan ett flytande fossilt bränsle och ett elbatteri.
    Ok, då kanske en tredjedel av energin utnyttjas i det fossila bränslet och verkningsgraden för elmotorn är mycket hög så kan vi tänka oss att det sjunker till en faktor 30 istället viktmässigt.

    Då batterier börjar nå sitt teoretiska maximum någonstans vid kanske 150 Wh/kg så kanske faktor 30 kan bli 20-25 men på bekostnad av uppladdningscykler och kostnader. Vidare är detta endast batteriets vikt, det måste även vara kablage, förpackning och elektronik som tar plats och vikt.

    Volym, batterier kan antas ha specifik vikt på ungefär 2, dubbelt så tungt som vatten varför bara sett ur volym och inte vikt så blir faktorn halverad, dvs kanske 15.
    Intressant för andra farkoster än flygplan kanske.
    Klart ör dock att batterier inte kan ersätta flytande fossilt bränsle med dagens teknik.

    Som kuriosa kan anges att Uran är energidensiteten 22.000.000 kWh/kg eller ungefär 2 miljoner ggr högre energitäthet än bensin.

  8. Blacken: Ja, tåg kanske drar lika lite koldioxid som flyg trots ett mycket större transportarbete i personkilometer (eller tonkilometer). Så tåg är mycket miljösmartare.

    Ivar A: Du har inte riktigt rätt. Utsläpp från flyg på hög höjd ger förstärkt växthuseffekt.

  9. El-flyg är ytterligare ett projekt i klimatets namn som nu läggs till den digra listan av stolleprojekt t.ex. koldioxidlagring i bergrum, vätgaslagring i bergrum, elektriska tunga lastbilar och eldrivna tunga jord- och skogsbruksmaskiner. Som #Peter skev ovan krävs det en tjugofaldig ökning av batteriernas kapacitet i förhållande till vikt för att uppnå samma prestanda som med traditionellt flygbränsle, medan den teoretiska maxgränsen kanske är 20%. Orealistiska drömmar och avsaknad av sinne för proportioner är vad som styr dessa stolleprojekt. Trots detta tror jag det kan bli möjligt med el-flyg. Man skulle kunna ta fram flyg där drivkällan var Small Modular Reactors (SMR), se:
    https://www.karnteknik.se/aktiviteter/sks-forklarar/small-modular-reactors-smr
    Det finns ju redan u-båtar och isbrytare som drivs med kärnkraft och det borde därför vara möjligt att designa dessa för flygplan. Emellertid skulle det bli ett ramaskri bland alla som lider av kärnkraftsfobi, så det lär nog dröja.

  10. De flesta som har någon slutledningsförmåga inser att CO2 utsläpp kommer att öka i världen de kommande 30-50 åren, alldeles oavsett vad vi gör i Sverige och västvärlden, en eloge till Jimmie Åkesson som har modet att säga det!!!

    Troligtvis kommer den energibrist som nu drabbar Europa att få de flesta på andra tankar än att “rädda världen” som ett gäng religiösa fanatiker ständigt matar befolkningen med. Man spelar på en “skuld” för västvärlden, och har satt som mål att bevisa att antropogent skapad CO2 ändrar den naturliga klimatvariationen, för att kunna motivera västmedborgare att betala med minskad energianvändning.

  11. jag läser på deras hemsida att planet ska klara 200 km in the late 2020s
    300 km in the mid 2030s and 400 km in the late 2030s.
    Det finns inte ens teoretisk möjlighet att öka batteriers densitet med mer än 20%, kanske mindre än så.
    undrar vilken teknik dessa flygplan ska använda om 15 år?
    Dock bör sägas att för att nå vanligt flygbränsles densitet krävs en 20 faldig förbättring ungefär…

  12. elflyg kan bara vara intressant för kortareflygningar då batteriteknik, etc. ej medger längre flygningar. Det stora problemet är dock energi. En kortare transport på säg 250 km med buss, bil, båt eller tåg är avsevärtmycket mer energisnål samt mer praktisk. Buss och bil kräver heller inga dyra flygplatser.
    Ok, det kan finnas kortare sträckor med ett elflyg som blir bättre tidsmässigt för att vägen runt är för lång eller om det är på en ö och båten tar för lång tid, MEN energi åtgången är fortfarande enormt stor jämförtde andra trafikslagen vilket det talas väldigt lite om bara för att det är förnyelsebar el…som idag till 85% tillverkas med fossila bränslen…

  13. Varför plocka äpplena från högsta grenarna först?
    Använd fossil energi där det är svårast/dyrast att ersätta dem!

    Annars riskerar vi få elflygplan som laddas med kolkraft!

  14. Petter W
    Du borde inse att utsläppen beräknas från mängden bränsle som tankas. Inte var bränslet förbrukas.
    Med ditt tankesätt så släpper min bil inte ut koldioxid utanför städerna utan bara inom städernas gränser. Kul idé. Hur kom du på den?

  15. @Petter Wulff.
    Skillnaden mellan 2016 och idag är mindre än marginell, samt det är enbart en mindre del av flyget som är i luften samtidigt.
    Flyget släpper ut ungefär lika mycket som tåg, (glutta i diagrammet). Så flyg är en jättemycket mindre påverkans aktör än dom övriga, ska vi skaffa batteridrift till industrin och hushållen också? eller batteridrift till precis allt som rör sig?
    Och vars har du bevisningen som du utger dig ha för att våra utsläpp av CO2, är det som höjer temperaturen på Jorden? Väntar ivrigt på det.

  16. Flygets 1,9% (enligt figuren) gäller 2016. Andelen torde vara högre idag. Det framgår inte om höghöjdsutsläppen räknats in.

  17. En flygresa till Visby från Arlanda tar 50 minuter, från Bromma 40 minuter.
    Vad händer med planet när det landat? Kan man ladda batterierna lika fort som man laddar ur dem – utan att kapaciteten minskar?
    Dala Airport har redan beviljats ekonomiskt stöd från Naturvårdsverket för tre laddningsstolpar för elflyg.

Comments are closed.