Faktiska kostnaden i UK är fyra gånger de svenska kalkylerna
Jag minns inte att jag tidigare citerat något ur DN med gillande. Därför finns inte DN:s logga i arkivet, men nu har jag fått en anledning. DN Debatt hr tagit in en text som är kritisk till vindkraft på haven. Här några korta citat:
2022-10-05, DN Debatt, Blomgren, Henrekson, Sandström:
”Havsbaserad vindkraft ett svart hål för skattepengarna”
Storbritannien investerade tidigt i havsbaserad vindkraft. Baserat på erfarenheter därifrån kan en bedömning av dess kostnader göras. Livslängden har visat sig betydligt kortare än vad regeringen räknat med, snarare 15 än antagna 30 år.
Anslutningsledningarna långt ute till havs för att samla ihop och leda in den utspridda elproduktionen till stamnätet har visat sig kosta minst lika mycket som själva kraftverken. De stränga förhållandena sliter också hårdare på verken, vilket kräver mer underhåll.
Sammantaget innebär detta att kostnaden för havsbaserad vindkraft i Storbritannien landar på över 2 kronor per kWh, vilket är fyra gånger högre än de svenska kalkylerna.
Väderberoende kraftslag kan heller inte garantera effekt- och leveranssäkerhet. En korrekt kostnadskalkyl behöver därför inkludera en del av kapitalkostnaden för de planerbara kraftslagen.
. . .
Om det inte är från kärnkraft, återstår bara naturgas, kol och olja eller att, vilket många förespråkar, använda gaskraftverk som drivs med vätgas producerad med vindkraft när det blåser mycket.
. . .
Tekniken för att omvandla elektricitet till vätgas är ännu under utveckling. Vätgas är svår att lagra, exceptionellt reaktiv och svår att hantera på ett miljövänligt sätt. Vi vet heller inte om tekniken fungerar i stor skala.
. . .
Så även när det blåser för fullt måste huvuddelen av den el vindkraftverken produ-cerar avledas till att framställa vätgas som kan användas för att producera el när det inte blåser.
Jan Blomgren, f d professor i tillämpad kärnfysik, egen företagare inom rådgivning och utbildning på kärnkraftsområdet
Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, Institutet för näringslivsforskning
Christian Sandström, biträdande professor i företagsekonomi, Jönköping international business school och vid forskningsinstitutet Ratio
+ – + – + – +
by 
Det verkliga problemet som Sverige står inför är när den ekonomiska livslängden för nuvarande kärnkraftverk sammanfaller med den ekonomiska livslängden för nu existerande vindkraft. Om myndigheterna lyckas förlänga livslängden på kärnkraften, 15-20 år, då kommer även nuvarande vindkraftverk ha nått sin slutdatum. Vad gör vi då ?
Tillsyn och utbyte av rotorblad till vindkraftverk tycker jag går att jämföra med rotor till helikoptrar när det gäller exponering och säkerhet. Båda är egentligen inget annat än en propeller med stor diameter.
Service intervallet för en helikopter rotor räknas ofta i drifttimmar med man talar om år när det gäller vindkrafts rotor.
Vindkraftsrotorn exponeras 8760 timmar varje år i allt från -20 grader till kanske +35 grader Celsius.
För havsbaserade vindkraftverk i Sverige är miljön regn och dimma i saltmättad luft och det finns en uppenbar risk för isbildning på rotorbladen vilket kan ge obalans och vibrationer. Och i sämsta fall totalhaveri.
En helikopter flyger inte när det finns risk för isbildning på rotorn medan Vindkraftverket har inget val det står där det står med allt vad det innebär.
Slitaget på de havsbaserade elindustrierna är enormt.
Efter endast fem år var det dags att byta eller reparera vingar på två olika anläggningar i Nordsjön.
Hur mycket Epoxiplast har hamnat i havet??
Ett klipp från forskningsrapporten:
“Dessutom har det nyligen förekommit flera uppmärksammade fall av erosion i framkanten. I mars 2018 var Siemens Gamesa tvungen att utföra “nödreparation” av 140 av de 175 turbinerna i vindkraftparken London Array på 630 MW på grund av tidigare än väntad erosion i framkant [15]. Detta kom en månad efter att Siemens Gamesa tvingades ta bort 87 av 111 turbiner i en 400 MW-gård i Anholt, Danmark [16]. I båda fallen var turbinerna 3,6 MW med en rotordiameter på 120 m och installerade 2013. Det faktum att vad som nu är relativt små turbiner drabbades av erosion i denna skala efter bara fem år belyser allvaret i det problem som havsbaserad vindkraftindustri står inför.”
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364032119305908?fbclid=IwAR0QMFQSl9-A89P0q5KZVi8S9nClrYw1J2zd5gJQJW9Gh1Muk3MEL5fGHtk
Trovärdig är den som rakt av skildrar verkilgheten. Men då blir man i Sverige utstött!
Det finns en fantasi om att “billig” el ska kunna användas för att skapa vätgas. Problemet är att denna finns max 20 % av tiden och på grund av att den inte är konstant kan max 10 % användas för produktion av vätgas. Elekrolysörer behöver minst 40 % belastning för att vara ekonomiska (höga kapitalkostnader)
Vilken oerhört förledande rubrik!
Inte minst för alla de som skummar igenom tidningsrubriker utan analys osv.
Ja, kärnkraftens betydelse i t.ex Europa/väst har minskat SETT till MW.
Är det bra eller dåligt? Rubriken menar ju implicit förledande att det är bra!
Det är de som gjort studien. MEN har DN verkligen skrivit en opartisk rubrik? Naturligtvis inte tycker jag! Eftersom en aningslös läsare i värsta fall tror att kärnkraft är dålig kraft då den minskat sin andel på vetenskaplig eller ekonomisk grund.
Kärnkraften allt mindre viktig för världens elproduktion lyder rubriken på en artikel i DN idag. “Kartläggningen” har finansierats av den gröna gruppen i EU-parlamentet, samt en rad organisationer och stiftelser med fokus på miljö- och klimatfrågor. ”Inget av världens kärnkraftverk är rustade för att fungera i krigstid”, skriver författarna. Någon har kommenterat artikeln “Inte så konstigt, när stora industriländer lägger ner kärnkraft för att satsa på rysk gas.”
Jag har mycket stort förtroende sedan länge gällande Magnus Henrekson. Särskilt när det gäller hans syn på utbildning och skola.
‘En korrekt kostnadskalkyl behöver därför inkludera en del av kapitalkostnaden gör de planerbara kraftslagen’
En korrekt kostnadskalkyl måste därutöver inkludera
• alternativkostnaden för havsbaserad vindfläktskraft, vilket bl.a. inräknar långsiktiga miljöeffekter genom nedfall av nanopartiklar i havet, påverkan på fiskregenerering och fiskerinäringen
• förslitning och förstorade underhållskostnader på de planerbara kraftslagen bl.a på de stora och tunga generatorerna, som genom ‘måsteregleringen’ av vindfläktskraften slits ut förtida.
• vid utökad vindfläktskraft, en motsvarande totalinvestering i reglerbara kraftkällor räknat MW för MW.
M.h.t ovanstående har jag tidigare hävdat att mer vindfläkts/solkraft har noll värde samhällsekonomiskt, vilket den skrivande professorn i nationalekonomi borde ha uppmärksammat.
Som båtägare och fritidsseglare i mera än 60 år VET jag att ha flytande farkoster på och i saltvatten är nog den tuffaste miljö man kan tänka sig på jordens yta. alla material som används till sjöss korroderar och ställer till elände.
Saltvatten, vind, sol, nederbörd i form av snö regn och temperaturvariationer är den absolut tuffaste omgivning för maskiner som skall snurra eller röra på sig.
Inte ens koppar klara miljön utan att skyddas. Många fritidsseglare har säkert upplevt hur en kopparledning plötsligt bara korroderar bort och strömmen bryts för kablar som går utanför själva skrovet.
Varför skulle Vindkraftverk vara annorlunda än andra maskiner som är placerade i havsmiljö.
# Björn : Så är det och låt oss ej håna dem. Det avskräcker andra avhopparkandidater. Just dessa män har väl inte varit miljötalibaner, väl?!
Jag upplever att det är en massa kappor som vänder sig efter vinden just nu. Friska vindar!
Mycket trovärdiga skribenter!