Anomalin i årens medeltemperatur för markstationerna i USA respektive globalt
Den tydliga skillnaden kan hänföras till stationernas placering. I USA har man aktivt strä-vat att flytta dem ut från bebyggelse allt eftersom denna krupit ut från tätorterna. Detta har inte skötts lika sorgfälligt runt om i världen, varför temperaturerna där påverkats av den ökade bebyggelsen.
Ute i det fria utanför tätorterna absorberas en stor del av solvärmen av avdunstning från växtligheten. Där finns de temperaturer, som bör räknas in i den globala medeltemperatu-ren. Tätortens ytor är däremot torra: betong och tegel liksom asfalt och takpapp. De senare är dessutom svarta eller mörka, så att de absorberar mer värme än grönt gräs. Dessutom eldar “människan” både bränslen och el, som värmer omgivningen, särskilt accentuerat i varmt väder, då luftkonditionering allmänt hålls i drift.
Allt detta bildar “värmeöar”, UHI, Urban Heat Islands. Våra norska vänner har beskrivit en tur med en bil, som hade en termometer för yttertemperaturen. Turen gick från en glest bebyggd förort väster om Oslo, genom staden och ut från den på östra sidan. Det var nära vindstilla, så att stadens värme inte blåst bort. Inne i city var temperaturen 7 grader högre än utanför.
Nätternas temperatur påverkas mest
De tunga materialen i tegel- och betongväggar samt asfalterade ytor magasinerar stora mängder värme under dagarna, som sedan avges under nätterna. Dessas temperaturer blir så betydligt mer påverkade av UHI-effekten än dagstemperaturerna. NASA har konstaterat att en varm byggnad värmer luften på långt håll i vindriktningen vid svaga vindar. Om jag minns rätt var avståndet 300 fot, d.v.s. 100 meter.
Professor Mike van Biezen, Los Angeles, konstaterade följande redan 2015:
När man betraktar enbart dagtemperaturerna från större tätorter, finner man inte längre någon ”drastisk global uppvärmning”. Detsamma ser man på stationer utanför tätorterna.
Det anmärkningsvärda, men inte märkliga, är att “klimatforskningen” verkar ha negligerat detta ända sedan dess, ytterligare ett tecken på dess djupa förljugenhet.
(Oj, vad tiden går fort ! ! )
+ – + – + – +
by 
JonasW. Vore inte det vetenskapligt mest sunda att “homogenisera” data som med >50% sannolikhet avviker från omkringliggande stationers värden?
Tycker att artikeln pekar på en central fråga. Det är ingen tvekan om att “urbana värmeöar” (= bebyggelse intill mätstationen) har en stor påverkan på temperaturdata.
När man analyserar temperaturdata så gör man något som kallas “homogenisering”.
Två grejor som händer:
– man korrigerar för att mätstationer flyttats
– man gör trendkorrigeringar
Det senare är att man märker att en mätstation driftar iväg från stationerna runt ikring. Det är så man ska upptäcka “urbana värmeöar”.
Problemet (numera borde man nog skriva Utmaningen) är att man bara gör trendkorrigering om man är mer än 95% säker på att det faktiskt finns en trend. Effekten är att man inte trendkorrigerar för att det t.ex. bara är 85% säkert. Principen blir att hellre fria än fälla.
Bottom line blir att det dräller av mätstationer där det är högst troligt att de påverkats av bebyggelse, men eftersom man inte är 95% säker så låter man mätvärdena vara.
Om man är alarmist så kan man då konstatera att mätvärdena är vetenskapligt granskade.
PW. Du säger emot Dig själv. Med samma skala för US som Global skulle US se ut som en rak linje.
Hade man enbart varit ute efter ett klargörande, hade man inte ändrat skalan, så att USA-data blivit hoptryckta i förhållande till globaldata.