Luleå Tekniska Universitets drömmar om nya industrier i norr
De skall bindas samman med en ledning för vätgas runt Bottniska Viken, 100 mil lång. Den skall grävas ner för att inte störa utsikten. Nu aktualiseras projektet enligt samtidiga artiklar i Norran, Piteå-Tidningen, NSD och Kuriren:
+ – + – + – +
Intensivt arbete i kulisserna för viktiga satsningen
2023-02-18
Planerna på en vätgaspipeline i norra Sverige har långt till målgång. Men i kulisserna pågår ett intensivt arbete – och projektören Nordion energi anser att bygget är av största vikt. Jag skulle säga att det är helt avgörande för att lyckas med den gröna omställning-en i norra Sverige. En vätgasinfrastruktur innebär ett komplement till elnätet och kan skapa en större stabilitet i energisystemet, säger Björn Santana Arvidsson, vice vd för vätgas-delen i Nordion energi.
I början av februari träffade representanter för Nordion energi en rad lokala aktörer i Boden och Luleå, bland andra kommunerna, näringslivsbolagen, Invest in Norrbotten, Piteå Science Park, Region Norrbotten och möjliga samarbetspartners bland företag.
En fördel är att pipelinen är nedgrävd. Den syns inte och påverkar därmed inte marken efter att bygget är klart, vilket förenklar tillståndsprocessen. Ytan som tas i anspråk är en bråkdel av elledningar. Rören kan vara en meter eller lite drygt i diameter. Det kan handla om en bredd på 8-10 meter totalt.
Visionen är ett sammanhållet system av vindkraftsparker, rörledningar, vätgasfabriker och tankstationer. Kostnaden beräknas till 3,3 miljarder euro (drygt 35 miljarder kronor). Källa LTU och Nordion energi.
Vi tror att kombinationen av vindkraft, vätgas och kärnkraft är den bästa lösningen för att bygga ut ny elproduktion, säger Niklas Johansson, LKAB:s kommunikationsdirektör.
Fullt utbyggt år 2050 räknar LKAB med att behöva 70 terawattimmar (TWh) per år, vilket nästan motsvarar hälften av Sveriges elförbrukning idag. Vi vill ställa om vår verksamhet successivt, vilket innebär att vi behöver mer och mer el. Men allt bygger på att man kan säkra att elen i norra Sverige är billig.
+ – + – + – +
Drömmar om ett nytt KLONDYKE
Här inbillar man politiker och chefer inom myndigheter och företag att ett nytt Klondyke väntar i norr. Där man inte hittar rent guld men gratis el.
Och elen från blåsten är verkligen gratis, sedan man betalat investeringen i de gigantiska möllorna. Men man måste betala ränta på kapitalet. En fråga jag inte sett diskuterad är betydelsen av räntans nivå. För en dyr maskin som står still och producerar el, består drifts-kostnaden till stor del av räntorna på kapitalet.
I den osunda ekonomi vi haft med räntor lägre än inflationen har inte bara blåsten utan även räntorna varit “gratis”. Nu höjs räntenivåerna och torde behöva nå 3 % högre än inflationen. Det ändrar radikalt på kalkylerna för vindkraft. Liksom för andra kapitalkrävande delar av infrastrukturen: Kraftledningar, pipelines, vätgasproduktion, etc.
Lägg till att de stora tillverkarna av möllor, Vestas och Siemens-Gamesa, har problem med lönsamheten på grund av stigande priser på ingående, nödvändiga, jordartsmetaller.
Det gör stolleprojekten mer uppenbart orimliga. Jag kan bara hoppas att “beslutsfattarna” inser det, innan de sänt ännu mer av mina pengar ut i sjön. . .
Sammantaget kan detta betyda att epoken med vindkraft snart är slut.
+ – + – + – +
by 
Först påstods att sol och vind kunde lösa alla energiproblem. När det blev uppenbart även för alarmisterna att det är intermittenta energikällor så blev hux flux vätgas (lagring) lösningen på alla problem.
Svårt att frigöra sig från känslan av att det är ett gäng okunniga personer (i maktställning) som kommer på “smarta” lösningar, trots att de egentligen inte har en susning om vad de pratar om.
Påminner om när Mao “löste” problem i Kina. Utrota sparvar, masugnar i varje by, plantera växter tätare o.s.v.. Resultatet av Maos “problemlösning” i Kina var ca 50 miljoner döda. Så illa går det nog inte i Europa, men 50 miljoner utfattiga är nog inte en omöjlighet.
Det som förr hette “rödvinsvänstern” heter numera “miljörörelsen”.
Är man snabb att bygga vindkraftverk, så kan man göra det till en hyfsad peng innan bristen på råvaror slår in. Men, vindkraftverken ska bytas efter runt 15 år och då blir de betydligt dyrare eftersom bristen på råvaror har ökat. Är det detta som kallas för hållbar utveckling?
Allting förutsätter billig vindkraft. Var ska den komma ifrån och vad får den kosta?
Just nu kostar elen 102 euro per MWh (112 öre per kWh). Är det billigt?
Lägg märke till att det är offentliga pengar som ska stå för kostnaderna. Några privata investerare av dignitet saknas – givetvis
Hur ser lönsamhetskalkylerna ut?