Porjus kraftverk var Vattenfalls första stora station klar 1915
Det dämmer upp Stora Luleälv och är nu landets tredje största vattenkraftverk med en årsproduktion på 1,23 TWh. LKAB annonserar nu:
+ – + – + – +
LKAB ansöker om markköp i Porjus
16 februari 2023
LKAB har lämnat in en ansökan till Statens fastighetsverk om att köpa mark i närheten av Porjus. Markköpet sker i ett mycket tidigt skede i studierna för eventuell framtida produktion av vätgas till LKAB:s produktion av koldioxidfri järnsvamp.
– Det handlar om ett område som vi på sikt eventuellt kan se som lämpligt för vätgaspro-duktion, men till att börja med behöver vi utreda vilka förutsättningar som finns, säger Mats Ylipää, tf sektionschef transformation LKAB Malmberget.
+ – + – + – +
Något utförligare information finns i Norrbottens Kuriren, men bakom betalvägg:
LKAB vill köpa mark i Porjus – ska producera vätgas
Den gröna industrivågen på vägen mot fossilfri stålproduktion fortsätter skölja in över Norrbotten. Nu har LKAB lämnat in en ansökan till Statens fastighetsverk om att köpa mark i utkanten av Porjus. Området i fråga är 250 hektar stort och ses som en lämplig plats för en produktionsanläggning av vätgas.
– Vi ansöker om markköp även fast vi inte har några färdiga planer, ritningar eller investe-ringsbeslut. Man kan få vänta i flera år på besked från Statens fastighetsverk så vi vill vinna tid genom att ansöka så här tidigt, säger Anders Lindberg, presschef LKAB.
+ – + – + – +
Stolleprojekten tas på reserverat allvar
Man tar projekten på sådant allvar att man gör förberedelser. Men osäkerheten gör att inga beslut om verkställighet ännu tagits. . .
På många håll skapas stora förhoppningar.
+ – + – + – +
by 
Ivar.
Den är inte elektrifierad och det finns inte någon plan för det heller. Idéer finns, bl a i samband med en eventuell start av Kallak-gruvan. Då är elektrifiering av en del av banan en ide. Men högst osäkert om det blir verklighet. Själva banan måste uppgraderas om den ska tåla mer än nuvarande trafik med rälsbussar på sommaren.
Ett mera rimligt alternativ är nog batteridrivna lastbilar. Sträckan mellan Porjus och Vitåfors är ca 5 mil så med laddstationer i båda ändar är det kanske möjligt.
Rättelse av mig själv:
“Jag tror att eventuell vätgasproduktion i Porjus är på längre sikt, då LKAB tänker sig 6-10 st reduktionstorn i Malmfälten som enligt LKAB inte ryms på befintliga industriområden.”
Ska vara:
Jag tror att eventuell vätgasproduktion i Porjus är på längre sikt, då LKAB tänker sig 6-10 st reduktionstorn i Malmfälten. Enligt LKAB ser man problem med att rymma även vätgasproduktionen på befintliga industriområden.
Karl-Erik R,
Tanken är nog ändå att Hybrit-Demo i Vitåfors ska producera vätgas on-site. I Hybrits ansökan om 4,9 miljarder i stöd har de angivit 500 MW elektrolysör i Vitåfors. SVK har varit ut med samrådshandling för en ny 400 kV ledning från Porjus till Vitåfors.
https://www.svk.se/utveckling-av-kraftsystemet/transmissionsnatet/transmissionsnatsprojekt/vitafors-porjusberget/
Jag tror att eventuell vätgasproduktion i Porjus är på längre sikt, då LKAB tänker sig 6-10 st reduktionstorn i Malmfälten som enligt LKAB inte ryms på befintliga industriområden.
Hybrit-demo kommer inte att ha något vätgaslager. Så med 500-600 MW konstant effektbehov kommer de helt klart att lägga beslag på en stor del av vattenkraften. Hela Luleälvens medeleffekt-produktion är cirka 1600 MW (14 TWh/8760 timmar)…
Karl Erik
Ska inlandsbanan elektrfieras eller går det bra med dieseldrift?
Jag tror att följande ligger bakom denna idé.
LKAB har insett att det blir varken några större mängder vindkraft eller någon kärnkraft i Norrbotten under ett antal år framåt. Den mängd el som krävs, även för den första anläggningen i Vitåfors industriområde kan inte komma via befintliga ledningar. Det tar lång tid att bygga tillräcklig överföringskapacitet. Vad gör man då?
Jo, man producerar vätgasen där elen finns, d v s i Porjus. Därefter kan den transporteras per väg till Vitåfors, alternativt även via Inlandsbanan som passerar Porjus och har förbindelse med Vitåfors. Det ger också en mera kontinuerlig produktion. Man behöver inte vänta på att det ska börja blåsa. El finns ju alltid i Porjus. Därmed behöver lagret av vätgas inte heller vara lika stort.
Vi andra får hålla tillgodo med den nyckfulla vindkraften.
@Mikael Karlsson.
Ja, det är förstås vansinne att använda dessa gigantiska mängder el för att producera vätgas till malmreduktion, och inte gör det någon mätbar påverkan på CO2-utsläpp.
Dock påstår LKAB att deras omställning till järnsvamp ska minska de globala CO2-utsläppen med 35 Mton/år. Det räknar nämligen in att deras kunder världen runt ska lägga ned masugnar, dvs byta till elektriska ljusbågsugnar…
Läs här på sidan 4:
https://prod.lkab.com/sv/SysSiteAssets/documents/blandat/fragor-och-svar_lkab-strategi_201123.pdf
LKAB har väl då förutsatt att även deras kunder utomlands ska använda “grön el” till ljusbågsugnarna…
Den svenska stålproduktionen är på 4,4 Mton per år, 0,2% av den globala produktionen. Så ur ett globalt perspektiv så är både produktion och CO2 utsläpp försumbara men om man tar svenska vattenel i anspråk för att göra vätgas för produktion av grönt stål kommer det att få återverkningar på hela det svenska energisystemet. Vindkraft ger mellan 3 och 65% av installerad effekt och när det inte blåser är vattenkraft reglerkraft, så används då vattenkraft för vätgasproduktion så minskar såklart den totala elproduktionen vid lågt utnyttjande av vindkraften(vindstilla). Det kommer som Cleas säger bli ännu en katastrof för det svenska elsystemet med skenande elpriser som följd. Regeringen har nu bildat en styrgrupp för Vattenfall som förhoppningsvis ger Vattenfall en ny inriktning och ny ledning som kan styra upp dessa frågor.
Tanken tycks vara att det finns gott om stabil reglerbar vattenkraft-el i Porjus som kan säkra tillgången för vätkraftstål?
Att Sveriges elförsörjning i så fall skulle utsättas för ännu en ny katastrof, likt nedlagda kärnkraftreaktorer 4 + 2 stycken, struntar kanske de extremt välavlönade direktörerna i?
Lämplig plats för en eller flera SMR’er?
Gröna investeringar betyder att förstöra gröna områden, eller?
Tack Mikael för denna kalkyl som visar vad man kan ana, nyttan blir noll.
Då är hela satsningen på Hybrit vara ännu ett klimatslag i luften.
Eller är det ett prestigeprojekt som kommer att äventyra vårt framtida välstånd och genomföras utan nytta.
Svensk stålproduktion producerar 5,5 Mton CO2 per år. För att ersätta med “grönt” stål krävs vindproducerad el på 70 Twh. Vindproducerad el genererar enligt Vattenfall 12 gram CO2 per producerad kwh(livscykel beräkning). Det innebär att de 70 Twh som åtgår för den “gröna” stålproduktionen producerar 0,85 Mton CO2, det “gröna” stålet blir alltså inte CO2 fritt även om det innebär en minskning med 4,7 Mton CO2 per år. Om 70 Twh vindel istället använts till att ersätta kolbaserad elproduktion som producerar 820 gram CO2 per kwh så hade reduktionen av CO2 blivit 58 Mton. Exemplet visar att produktion av “grönt” stål inte ska prioriteras ur ett CO2 perspektiv.
Den “Gröna industrivågen” kallas så för att den gör sig av med det som gör livet grönt! Är det inte märkligt?
Och hållbart har ju fått en nästan religiös innebörd och det utan att fokusera på en mängd områden i vår industrialiserade värld som kännetecknas av mycket tveksam hållbarhet. Kemiindustrin t.ex (inte ens 100 år gammal) som är så extremt produktutvecklad att myndigheterna saknar gedigna miljökonsekvensutredningar i flera sammanhang. Branschen har vuxit så kraftigt att produktberoendet blivit svårt att stoppa (revolving doors!).
Samma sak gäller läkemedel och dess spridning i dricksvatten-täkter osv.