En rapport av Yitao Li el al. i Nature visar att ökad grönska verkar kylande på planeten
Jørgen i Rødovre tipsar om en intressant forskningsrapport:
Figuren visar den årliga biofysiska känsligheten av den marknära temperaturen LST, Land Surface Temperature, för LAI, Leaf Aea Index, under studieperioden 2001–2018. Relationen representerar den potentiella årliga sänkningen av medeltemperaturen vid en ökning av en LAI-enhet. Enligt tidigare rapporter om grönskans kylande effekt finner vi att cirka 71 % av den vegeterade ytan uppvisar negativ känslighet.
Det globala medelvärdet är −0,46 ± 1,68 K. Ökad grönska i torra och varma områden kyler markytan avsevärt. Denna avkylning minskar och går över till en värmande effekt vid gradvis lägre temperatur respektive ökad nederbörd.
I likhet med den tidigare studien av den biofysiska påverkan av skogsplantering, kan denna klimatvariation ytterligare översättas till det latitudinella beroendet av en värmande effekt på nordliga höga breddgrader och kylande effekter på andra breddgrader, med övergång vid en latitud nära 50°N.
+ – + – + – +
Således en stabiliserande effekt
Mera värme och mera CO₂ stimulerar växtligheten, som därmed gör planeten grönare. Men grönskan har en kylande effekt, viket verkar stabiliserande på klimatet.
+ – + – + – +
by 
JonasW, det är klart det finns stabiliserande faktorer. det som fascinerar mig är hur folk här istället för att skaffa sig kunskap i ämnet sätter igång och “gissar”.
Ser vi till oorganiska processer är den viktigaste att högre temperatur snabbar upp hydrologiska cykeln. Regn innehåller alltid lite kolsyra som i kontakt med berg skapar vittring och omvandlar koldioxiden till karbonater, kalksten. Mindre CO2 sänker temperaturen. Temperaturen stabiliseras vid en punkt där CO2 förbrukas i samma takt som den fylls på av vulkaner.
Som du kanske kan “gissa” är denna process för långsam för att hjälpa oss i dagsläget.
JonasW
Jag antar att du med växtlighet mest syftade på alger och inte plankton?
Det mest förvånande med jordens temperatur är att den är så stabil som den är. Det finns egentligen ingen anledning till att jordens temperatur varierar så lite, om det inte finns stabiliserende faktorer.
Min gissning på stabiliserende faktorer:
– världshaven
– moln
– växtligheten inklusive plankton
Vilka stabiliserande faktorer finns med i IPCC´s modeller. Svar – inga.
Med IPCC tänk så kan man inte cykla. En cykel är instabil, och kommer nå en “tipping point” (Rockström). i den verkliga världen går det alldeles utmärkt att cykla. I den verkliga världen kommer det inte hända något speciellt med jordens temperature.
I alarmistvärlden kommer temperaturen stiga med 3-4 grader. Då smälter alla isar (i deras fatasi), elände uppstår, hålögda människor irrar runt på flykt, ingen har någon mat och alla vadar runt i knädjupt havsvatten. Nån lös skruv är det. Kanske flera?
Refererade forskningsrapport är intressant och generellt bra. De sammanfattande slutsatserna, som inlägget beskriver, är egentligen nog. Tyvärr villar skribenterna bort sig när de försöker förklara data/observationer. Skälet är att de är invaggade i den felaktiga föreställningen att ökande koldioxidhalt medverkar till ökad LST. Det skapar förvillning och oklarheter i de systematiska slutsatserna och efterföljande diskussion.
Således: gröntillväxten skapar generellt en avkylande verkan, som i den norra tillväxtzonen vintertid ger en omvänd verkan. Det hänger, enligt min egen förståelse bakgrundsmässigt samman med två faktorer/orsakskomplex, som inte finns beaktade i den föreliggande forskningsrapporten:
1. Ökad temperatur och efterföljande ökande koldioxidhalt ger generellt en ökande fotosynteshastighet. Denna gröntillväxt ger hos växterna upphov till en ökande avgiven mängd reaktiva organiska spårgasämnen, vanligen benämnda BVOC. Sådana är t.ex. kväveoxid, kolmonoxid och icke-metan kolhydrater. Det är mycket stora mängder som växter avger. De senare är viktiga och innefattar isoprener, monoterpener m.fl, som utgör ca hälften av de atmosfäriskt verksamma BVOC- enheterna. De bildar aerosoler, vilka ger en dels avkylande verkan direkt genom minskad atmosfärisk albedo, dels genom sin funktion som CCN(cloud condensation nuclei) medverkande till molnformation och ökande regnmängder. De förra t.ex. kvävemonoxid ger genom sin absorption av SW från solen en värmeavledande effekt. Andra atmosfäriska effekter av BVOC är ökande troposfäriskt ozon som också tas om hand av SW.
Naturligt utvecklade effekter ger därför en generell temperaturavkylning parallellt med ökande temperatur och koldioxidinducerad gröntillväxt.
BVOC har under senare årtionden också rönt ökande uppmärksamhet inom atmosfärforskning. Tyvärr är denna forskning också influerad av samma förvillning kring koldioxidens icke-temperaturdrivande effekt, vilket lett till oklarheter och brydsamhet kring BVOCs verkan.
2. Skillnaden på högre breddgrader, dvs. avläst värmande verkan under vintertid kan sammanhänga med den refererade forskningsrapporter beskrivning kring snötäcke kontra gröntäcke hos aktuell växtlighet. Själv tror jag emellertid att effekten kan sammanhänga med den arktiska temperaturanomali, som den ‘klimatvetenskap’ som sammanhänger med IPCC, ännu inte förmått förklara. Sett över året sker regelmässigt en ökande temperaturanomali under vinterhalvåret i Arktis. I själva verket är denna temperaturanomali den absolut största i det globala perspektivet. Anomalin sammanhängande inte alls med någon koldioxidhaltsökning och inte heller med ‘polar amplification’. Den senare är en indirekt ‘global warming-effekt’ som skulle sammanhängande med minskad istäckning och därmed minska albedo/ökad havsuppvärmning. Beskrivningen håller inte eftersom temperaturanomalin avser vintertid med ökande istäcke och dessutom är oförenligmed faktiska data och observationer avseende avsmältningsfördelning under sommarhalvåret.
Vad är då den sannolika orsaken till den arktiska anomalin? Nyare astrofysisk forskning pekar på den komplicerade verkan av solvinden relativt jordens magnetiska fält och jordens egenuppvällande värmeproduktion underifrån havet, som en integrerad följdverkan därav.