Vindkraft kontra isbrytare

Uncategorized

Figur 1. Isbrytaren Oden och dess kollegor håller sjöfarten igång genom vintern

Sjöfartsverket konstaterar i en pressrelease 2023.03-31 att: Sjöfarten står för cirka 90 procent av alla godstransporter till och från Sverige. Sjötrafikstråk i svenska farvatten består framförallt av internationell trafik.

Planerna på vindkraft till havs måste ta hänsyn till sjöfartens villkor. Detta är särskilt viktigt i Östersjön och Bottenviken där is ligger på vintrarna. Trafiken kan ändå hållas igång med hjälp av våra fem isbrytare.

Figur 2. Sjökort över norra Bottenviken med farleder i blått

Gröna fält visar områden föreslagna för etablering av vindkraft. Jag antar att det är förslag från Energimyndigheten i sin rapport: Förslag på lämpliga energiutvinningsområden för havsplanerna. Den är på 277 sidor, så jag har inte lusläst den. Den innehåller detaljerade kartor över områden längs hela kusten, så du kan kanske hitta något som är intressant just för dig.

Figur 3. Samma sjökort, där grönt visar isbrytarnas faktiska rutter de senaste åren

När havet är täckt av is och vindarna blåst upp vallar av is på somliga ställen, måste isläget få avgöra var isbrytarna kör, för att hålla en ränna öppen. Isbrytarna kan inte förvisas till enbart de farleder man använder på sommaren.

Ett problem jag inte sett diskuterat är tornens stabilitet vis-à-vis isens tryck vid storm. Det kan bli mycket stort.

Problem med vindkraft till havs

Förutom de högre kostnaderna för att bygga och underhålla vindkraftverk på havet jämfört med att ha dem på land, finns följande problem:

  1. Bullret sprids längre i vatten än i luft.
  2. Det skrämmer bort fisk enligt fiskares vittnesmål.
  3. Fisken skräms bort från områden, där den leker, vilket påverkar återväxten, så att beståndet kan minska eller kollapsa.
  4. Många arter, särskilt valar, orienterar sig med hörselns hjälp. Det kan vara förklaringen till att så många strandat vid Englands kust och vid USA:s östkust.
  5. Vindarna innehåller vassa saltkristaller, som eroderar vingarna snabbare än på landbaserade VKV.
  6. Strukturen under vatten måste skyddas för korrosion med offeranoder av zink eller aluminium. Enligt der Spiegel kan det betyda att tiotusentals ton av dessa metaller sprids i Nordsjön och Östersjön. Hur det påverkar de organismer som nu lever i havet tycks inte vara studerat.

Vi får hoppas att inga planer på VKV till havs förverkligas.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

14 thoughts on “Vindkraft kontra isbrytare”

  1. Kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen finns bara i kärnkraftshatarnas fantasi. Det finns länder som har kärnvapen men inte kärnkraft. Det finns länder som har kärnkraft men inte kärnvapen.
    Kärnkraftens avfallsproblem kan lösas genom att gömma avfallet långt under jord. Det kan mildras genom att använda avfallet som bränsle i kärnreaktorer GenIV. Som visserligen inte finns än, men som har större sannolikhet att bli verklighet än sannolikheten att vindkraft någonsin ska kunna bli lönsam.

  2. Lars K: Om vi glömmer kärnkraftens avfallsproblem och struntar i kopplingen till kärnvapen, så är det väl bara att köra.

  3. Packisen i Bottenviken kan bli upp till åtminstone 12 m tjock. Sådana vallar tar sig inga fartyg genom utan måste gå omvägar. Hur fundament till VKV står emot istryck från massiv packis har nog inte provats någonstans ännu. Det kan bli dyrt att vara först ut.

  4. På nyheterna i Norrbotten har de meddelat att sjöfartsrepresentanterna är inte positiva eftersom de konstant får justera sina rutter pga isläget.
    Vi som bor vid Norrbottens kusten rör oss en del i skärgården speciellt vintertid på isarna. Luleå kommun plogar isbanor runt centrala stan och det går bilvägar på isarna bland annat ut till Hindersön. Kolla gärna på https://bottenviken.se/vintertid så kan ni se vinterbilder.
    Vad jag vet har inget vindkraftbolag byggt där det bildas packis eller ens havet isbeläggs som i Bottenviken.
    Måste dock tillägga att jag inte är helt rabies mot vindkraft för det kan mycket väl vara något som kan fungera helt ok i närheten av användare exempelvis på vissa industriområden.

  5. VKV är ”at best” ett high school science project.
    Inget företag inom VKV branchen tjänar riktiga pengar. Samtliga är beroende av bidrag, antingen direkta eller indirekta. Det finns ingen beräkning på systemnivå som kan slå kol, vatten eller kärnkraft sett under kriterium som ROI.
    Eftersom kraften är intermittent behövs precis lika mycket kraft i beredskap av annan sort som är planerbar varför det räcker med den och VKV är med andra ord obsolete.
    Det enda den kan bidra med är att öka prisvolatiliteten i marknaden, i.e. göra priset för billigt eller för dyrt.

  7. Jag känner mig trygg med att någon vindkraft i Bottenviken aldrig kommer att förverkligas. Vindkraftverk i pack-is finns mig veterligt ingenstans i världen.

    För övrigt kommer det inte att finnas något behov av mer elkraft i norra Sverige, för Hybrit, H2GS med flera stolle-projekt kommer aldrig att bli verklighet.

    Vad gäller Northvolt får vi se om det alls kommer igång någon kommersiell produktion av batterier. Den alternativa användningen som padel-hallar tycks numera inaktuell. Spannmålsmagasin som beredskapslager kanske?

  8. De klimathotsreligiösa, vindkraftskramarna och kärnkraftshatarna, som vanligen är samma personer, brukar hävda att kärnkraft tar för lång tid (och att klimatet inte kan vänta). I verkligheten går det mycket snabbare att få klar en ny kärnreaktor än att få klar ny havsbaserad vindkraft. Då är kärnkraften dessutom billigare, miljövänligare och något säkrare för människors hälsa.

  10. Jag vill bara påminna om att strömmen ska komma från vindkraftverken in till land.

    TenneT, Nederländska SvK, har gjort ett anbudsförfarande för 11 enheter (off-shore transformatorstation (AC -> DC), HVDC kabel, on-shore transformatorstation (DC -> AC) om vardera 2 MW, totalt 22 MW, kostnad 23 miljarder EUR eller 250 miljarder SEK.

    Tanken är att auktionera ut parker som får koppla på sig på dessa off-shore transformatorstationer, som sedan tar strömmen i land. Notera att inga kostnader för kraftnätet på land presenteras. I verkligheten motsvarar detta ett vanligt kraftverk på 12 MW (med 90 % kapacitetsfaktor för det vanliga kraftverket och 48 % för havsparkerna). Då behövs bara utbyggnad av kraftnätet för 12 MW och inte 22 MW, vilket minskar kostnaderna ytterligare.

    Efter 25 år startar arbetet om, för då skrotas havsvindsparkerna…

    https://www.tennet.eu/news/transmission-capacity-range-22-power-plants-north-sea-tennet-awards-and-offshore-converter

  11. Vindkraftverk är en förorening i naturen som omhuldas av de gröna dagdrömmarna.

  12. Man blir orolig för framtiden eftersom det planeras enorma vindkraftparker i hela Bottenviken från svenska och finska sidan.

    Enligt chatGPT

    — När det gäller spridning av ljud från vindkraftverk över is, kan isen fungera som en reflektor som leder ljudet i olika riktningar och kan också förstärka ljudet genom resonans. Isen kan också absorbera ljudet och dämpa det. Hur ljudet påverkas av isen beror på isens tjocklek, densitet och andra faktorer. Generellt sett kan ljud som skapas på isen spridas längre och höras tydligare över isen än över öppet vatten. —

  13. Det stora problemet med vindkraft är dess intermittenta leveransförmåga.
    Danska elkunder har fått se kostnaden för el öka 6 ggr på ett år.
    De får låna av staten för att täcka denna kostnadsökning.
    Därtill så får de lägre energiskatter.
    När det blåser blir elen billig men i överflöd.
    När det inte blåser saknas elen och får importeras till höga priser.
    https://www.tn.se/naringsliv/21322/darfor-slar-elkrisen-extra-hart-mot-danmark-sverige-kan-sta-pa-tur/

  14. Det stora problemet är att de styrande politikerna har en ytterst begränsad förmåga att ta till sig denna typ av info. Vad värre är- de visar heller inget intresse för att förkovra sig, inte heller engagerar de kunniga personer som rådgivare utan nöjer sig med charlataner som Greta o Rockström

Comments are closed.