Svensk el i oktober 2023

Uncategorized

Figur 1. Totalt levererad energi sedan nyår, TWh

Under månaden producerades:

  • Totalt 13,7 TWh.
  • Vindkraften 3,3 TWh = 24 %.
  • Vattenkraften 5,9 TWh = 43 %.
  • Kärnkraften 4,0 TWh = 29 %.

Vindkraften har minskat från 29 % i september och vattenkraften ökat från 41 %.

Figur 2. Totalt levererad effekt under månaden med import och export

Effektbehovet har tydligt stigit under månaden

Figur 3. Vindkraftens effekt under månaden

Att jämföra med installerad kapacitet c:a 14.700 MW.

Figur 4. Månadens spotpris i el-område SE 01 och SE 04

Under månaden var spotpriset NEGATIVT vid flera tillfällen !

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

13 thoughts on “Svensk el i oktober 2023”

  2. forts Del 2 SvK (nedan):

    Man särredovisar kostnader för Transmissionsnäts-tariff resp Transitering el (överföring till utlandet). Nettot mellan dessas intäkter och kostnader var 2022 + 2Mdr och +4 Mdr 2021.

    Den s.k Balansansvarsavgiften (intäkt) som uttas av kunderna löpande ligger kring 2,7 Mdr båda åren. Intäkter från Balansavräkning är mest såld s.k balanskraft. Nettot av den handeln var 2022 ./. 2 Mdr och 2021 ./. 1 Mdr (minus 3 Mdr på 2 år mao).

    2022 tog man kostnader motsv stöd till hushållen med 17 Mdr.

    Rörelseresultat 2022 0,14 Mdr, 2021 0,6 Mdr.

  3. #Karl Erik R

    Ang SvK

    Tack för den uppgiften. Personalkostnaderna procentuellt låga (1,1 Mdr) jmf med rörelsen totala kostnader 50 Mdr (2022) resp 19 Mdr 2021. Man ökade dock antalet heltidsanställda med 130-140 st resp år. Gott om större poster som tycks omfördelas en hel del mellan intäkter och kostnader mellan åren då rörelseresultatet inte skiljer sig åt i motsvarande mån. Svårt att förstå vilket utrymme man har för resultatreglering men det tycks vara stort?

    Kassan 2022-12-31 på 80 Mdr motsvarar i stort en lika stor långfristig skuld (83 Mdr) pga höga uttag av s.k kapacitetsavgifter av kunderna (förutbetalda intäkter). Dessa avräknas/fördelas periodmässigt och avser att täcka t.ex mothandel och omdirigeringar och regleras av EU då deras ursprung rör prisskillnader mellan elområden och med utlandet. De redovisas som Övr Externa intäkter och kostnader och var 2022 netto + 24 Mdr och 2021 +1,1 Mdr. Kassan ökade pga detta med 59 Mdr mellan 2021 och 2022.

    Verksamheten uppdelad på främst Transmission av el och det s.k Systemansvar.
    Vad som i princip utgör inköp av material- resp externa personalkostnader är svårt att utröna ur Resultaträkning och Noter men Drift- och Underhåll och Övr Externa (inhyrd/konsulter) kostnader var 2022 2,5 Mdr. Kostnader för Stödtjänster, Avhjälpande av åtgärder, Störnings- och Effektreserv var totalt 7,4 Mdr 2022.

    forts följer

  4. SVK hade 2022 drygt 1000 anställda och en lönekostnad på 775 Mkr.

  5. ThorbjörnR

    Anm ovan: Jag syftar mao på hur SvK redovisar sina totala kostnader för åtgärder kring balansering utöver vad som var normalt före avregleringen på 90-talet (EU). Ingår verkligen också “alla” administrativa kostnader (löner etc) i de 20 miljarderna du nämnde nedan?

  6. TorbjörnR

    SvK sitter på en enorm nettokassa tack vare flaskhalsarna mellan el-områdena, dvs de tar ut avgifter av elhandeln för att täcka egna utgifter (bl.a balanseringskostnader som du nämner) samt sannolikt om jag fattat det rätt kommande investeringar i stamnäten för modernisering och kapacitets-utbyggnad.

    I balanseringskostnader ingår naturligtvis köpt-och såld el pga obalanserna men jag tänkte främst på nedlagda man-timmar på detta ständiga merarbete pga av ett dåligt elsystem. Med deras transfer-inkomster kan de utan att eska mer statliga budgetmedel anställa en massa människor som lägger ner otaliga timmar varje dag att stävja riskerna med frekvens-haveri i vilket det måste ingå kontakter inom elhandels- och produktionsbolag inkl elbörs osv. Allt detta arbete är väl inte automatiserat eller är det? Frågan utmynnar i tankar om hur SvK redovisar sin ekonomi ifråga om inkomster och utgifter? Hur stor andel av bruttobalanserings-kostnaderna avser t.ex nettot av köp-och försäljning av el?

    (ps! När elmarknaden avreglerades på 90-talet och Vattenfall blev en av flera “nya” aktörer så antar jag att ansvaret för landets stamnät överfördes till en annan statlig myndighet, eller?)

  7. #Benny
    EU= anpassning till agenda 2030 och villfarelserna från FNs IPCC, dvs. så rätt Du har!
    Kapital-och elförsörjningsförstörelsen cementerades av MP i de två S-ledda regeringarna före den nuvarande, startad av desamma ministärerna före Rheinfeldsministärerna 2006-2014. Facit:
    • Barsebäcks verk stängdes 1999 & 2005
    • Oskarshamns verk förverkades 2016 & 2017
    • Ringhalsverken förstördes 2019 & 2020.
    Observera att Löfvén & Romson vid undertecknande av Agenda 2030 i slutet av 2015 utlovade att Sverige skulle vara ‘projektland för det rätta fullgörandet av Agenda 2030’. S rättafe sig efter detta i sin praktiska energipolitik därefter, livligt supporterade av miljögangstrarna inom MP.

    I dagsläget argumenterar IMFs högsta råds ordförande Magdalena Andersson (en agent för den finansiella elit, som står bakom/leder FNs ageranden), som ‘om det snöar’, aktivt vägrade att ta ansvar för Sveriges energipolitiska katastrof, med extra bäring på avsevärd tillkommande kapitalförstöring via bl.a. Vattenfalls inkompetenta aktiviteter, vilket kostat skattebetalarna ‘ett par hundra miljarder SEK’.
    Återigen, Sverige behöver avveckla vindfläkts(bidragsgiven)elproduktion inkl. solkrafts dito, vilka endast ger nätstörningar, till förmån för energität, yt- och kostnadseffektiv elproduktion via gas- (icke-fossil) & kärnkraftsbaserad dito.

  8. Man kan fråga sig för vems räkning som fler vindsnurror ska byggas i Sverige? Vi behöver inte dem utan det Sverige behöver är stabil och jämn kraft för att balansera elnätet typ kärnkraftverk. Det är nog som en del säger att det är order från Bryssel som gäller då man där anser att Sverige är lämpligt område för utbyggnad av vindsnurror.

  9. Sveriges nettoexport av el var t.o.m. september 19,2 TWh. Det utgjorde 77% av den producerade vindkraftselen. Om vi haft kvar någon av Ringhals 1 el 2 t.ex skulle vi klarat av Sveriges eget elbehov utan vindkraft.

  10. Thorleif

    Den siffra som finns är ju att bslsnseringskostnaderna för SVK beräknas bli runt 20 miljarder 2023.

    Förut har det varit runt 1 miljard per år.

    Så den kostnaden kan man lägga på vindkraften

  11. ThorbjörnR

    Skulle vara intressant att få veta hur mycket xtra-arbete SvK tvingas till pga av vårt “nya och moderna klimatanpassade” elsystem?

    Hur mycket kostar det i man-timmar?

  12. Vore intressant med en summa för de olika kraftslagen.
    Total intäkt.
    Lätt att få fram när rådata finns.

  13. Varierar ca 8 MW på en halv dag motsvarande nästan 7 stora reaktorer!!!
    Galet

Comments are closed.