Grot = Grenar och toppar, är vad som blir kvar sedan timmer och massaved tagits till vara
+ – + – + – +
Biobränslen och fjärrvärme ger samhällskritiskt sårbar resursfälla!
Negativ för klimat och hälsa! Hög fukthalt ger växthuseffekt av vattenånga! Men även av CO₂. Näring och vatten lämnar skogen.
Klimatdebatten har med falsk självklarhet satt Miljöbalkens hushållnings-regler ur spel och gett biobränslen en huvudroll före effektivisering.
Fjärrvärmeintressenter bromsar effektivisering.
Att upprätthålla en hög energianvändningsnivå håller priserna uppe. Medborgaren betalar inlåst i system utanför marknadsekonomin. Man ökar förbrukningen av energiråvara genom allt för höga systemförluster. Men nu eldar vi importerat avfall. 2020 3 miljoner ton. 1 miljon ton plast o s v.
Biobränslena medverkar till lågt utnyttjande med besvärande bi-effekter
SE biobränsleeldning ger 1,2 milj ton aska >2miljon ton vattenånga >2milj ton CO2 (åter i träd efter 70 år) > 25 milj ton hälsovådliga kväveoxider
Lägenhet 100 m2 med fjärrvärme kräver en resursinsats på 26 200kWh.
Eldning sker med bla GROT som behövs som näring i skogen.
Stora Systemförluster i användningen av biobränslen ger stora resursuttag. Transport, hantering och eldning ger stor negativ miljöpåverkan. Kväveoxider och partikel-alstring och -spridning belastar sjukvården.
Bostäder med fjärrvärme i Sverige använder 89 TWh. Enligt statistik använder en bostad med fjärrvärme ca 125 kWh/m2 på 1 år.
Anläggningar för Fjärrvärme har samtidigt tillförts 149 TWh vilket innebär att 60 TWh försvunnit, vilket innebär en utnyttjandegrad på 60%. I praktiken krävs således en insats på 210 kWh/m2 lägenhetsyta
El-användning för 100 m2 lägenhet uppges till 5000 kWh/år eller 50 kWh/m² . Det innebär att summa energitillförsel är 210 + 50 = 260 kWh/m². För cirkulation av det varma vattnet bedöms åtgå 1 kWh/m² år. Till fläktar för syrsättning och rökgas 2 kWh/m² år . Nu är summan 262 kWh/m² år.
Det behövs ca 2000 man-år för driften, pendlar 500 mil/man 1 milj mil och ca 3500 man-år för transporten, pendlar ca 2 milj mil.
GROT-flis mm transporteras stora avstånd -antag 15 mil inkl returkörning.
Biobränsletransport på årsbas ca 30 milj mil.
Drivmedel ca 100 milj liter 10 kWh/liter 1 000 000 000 = 1 TWh
Skiften Skogseko. Att elda med GROT ger mycket aska att transporteras och deponeras. I Sverige totalt ca 1,2 milj ton aska – att transportera och deponera. Vid Värtanverket Stockholm slukar pannan ca 2,3 milj m³ /år. (380 000 ton/år) aska ca 6000 ton.
GROT ett resursuttag inleds i skogen där en skotare samlar in ris. Skotarens tyngd medverkar till att marken packas och ger sämre förutsättningar för växtlighet. Energi för maskin, personal, drivmedel. GROTEN skall sedan malas till flis , vilket ger mycket partiklar i luften. Energi för maskin, personal, drivmedel. GROTEN skall sedan transporteras. Energi för maskin, personal, drivmedel. Summa drivmedel inkl trp —
Det skapas mycket partiklar av däck och vägslitage, kväveoxider av eldning och biltransporter. Det är många sjukdomar som skapas av partiklar och kväveoxider. En stor mängd partiklar kommer in i våra reningsverk eller går vidare ut i havet!
Eldning med skogsflis GROT ökar CO₂ — smutsar luft — minskar skogsnetto! Vi eldar med skogsbränslen för att minska CO₂ -utsläpp – som i stället ökar tillsammans med utsläpp av kväveoxider och partiklar. Skogsbränslen är inte CO₂-neutrala relativt Miljömålen. Ingenjörsvetenskapsakademin pekar i en rapport från jan 2008 på att det tar mer än 70 år innan kretsloppet är fullbordat.
Kväve kan ge försurade marker. Aluminium fälls ut och ger fiskdöd i vattendrag och sjöar. Vid Vänern klagade yrkesfiskare för ca några år sedan på att det inte fanns fisk att fånga. Aluminium misstänktes komma från reningsverk där fosfor fälls med aluminium-klorid. Verkliga bovar kanske var kalhyggen i trakten där grenar och toppar blivit GROT.
Transport av GROT ger stort resursuttag – Många mil med 50% vatten i Grot. Skogsägaren får dåligt betalt – betalar skotning – avstår näring – får negativ mark-packning. Miljöposter för maskiner och personal måste medräknas. Det gäller skotning, flisning och transport. En miljökonsekvensbeskrivning kan visa problem!
Bristfällig energi och resursplanering är besvärande för vårt lands ekonomi.
KVV, kraftvärmeverk, som eldar med Grot våt skogs-flis kräver större resurser i form av el och personal. KVV för våt skogs-flis är kapitalkrävande med stort markbehov. Grot kvar i skogen ökar tillväxt. Skogsägaren får nu inte betalt för näringsvärdet.
I Tidskriften Skogen nr 2 år 2012: ”Askåterföring saknar effekt.”
Budbärare Ulf Sikström, Skogsforsk, vid en Utvecklingskonferens i Västerås. Uttag av grot kan minska tillväxt med 5 – 15 % i upp till 15 år pga näringsförlust.
Eric von Gertten
+ – + – + – +
by 
Utan solceller eller solfångare värmes min bostad av solen.
Solen ger genom regn vatten i marken som jag fryser till is med värmepumpen.
Min ventilation värmeväxlas.
Med frånluft värmepump kan man värme-växla luft och göra varmvatten.
Bättre fönster och rätt sätt att tillföra värme ger resten.
Låt växthus mfl ta hand om det skogsbränsle som måste tas ut.
Vi kan också göra plast av denna del
Du blir lätt utan värme som t ex i Ukraina med stora system!
Det gäller också frågan att minska behovet istället för som i “den gröna omställningen” öka tillgången.
Med rätt investeringar kan man minska energibehovet på ett lönsamt sätt!!!!
Ska givetvis vara “olönsamt att ta ut grot”
Låt oss inte skriva ner GROT som en energikälla. Vi använder grot som ger 7 TWh energi. Det finns en potential att hållbart (givetvis) ta ut ytterligare 14 TWh. Nästan hela potentialen finns norr om en linje Karlstad-Gävle och där är det mycket glesare mellan värmeverken. Längre transporter gör det lönsamt att ta ut grot. Därför kanske vi är nära taket för vad som är ekonomiskt möjligt.
Mycket orensat snår och ris ökar brandrisken och ger värre bränder. Å andra sidan ger det skogen näring. Vad väger tyngst? Björn Gillberg gör ju metanol genom förgasning av bark, kvistar, rötter etc.
Claes Persson
Det finns ju andra sätt att skapa ny skog, t ex lämna fröträdsställning och markbereda. Alla sätt att få ny skog kan göras med eller uttag av grot.
Man kan tillägga att produkten GROT uppkommer via plantering av frön i en plantskola som skall underhållas.
Skördande av plantor.
Markberedning innan plantering kan ske.
Plantering.
Underhåll av skogen under minst 70 år. Kapitalkostnader.
Skogsavverkning inklusive produktion av GROT.
Allt detta kräver stora mängder energi som bör läggas till i ovan kalkyl.