Affärsvärlden visar liknande grafer för sju datum i juni 2024
(De kallar alla dagarna för “måndag” vilket man får bortse från.)
Här illustreras det självklara förhållandet att vid låg produktion, röd kurva, är priset högt, blå kurva, för att bli lågt och mycket lågt vid hög produktion. Detta gäller nu, då vindkraftens sammanlagda kapacitet kommit upp på en nivå i närheten av hela el-behovet.
Vindkraft har blivit en säker förlustaffär:
- När det blåser bra, blir det ett överskott på ström, som får säljas billigt eller t.o.m. dumpas till minuspriser.
- När det blåser lite eller inte alls, blir priserna höga, men det finns för lite att sälja.
+ – + – + – +
2024-07-13, Afv, Affärsvärlden, Christian Sandström, Christian Steinbeck:
Vindkraften konkurrerar sönder sig själv
Den som förlorar mest på fortsatt expansion av vindkraften är sannolikt den redan existerande vindkraften. Överutbudet kommer förvärras och leda till negativa priser allt oftare alltmedan effektbristen förblir oförändrad när det inte blåser. Planer på expansion av vindkraften framstår som självmordsplaner för vindkraften, skriver Christian Sandström och Christian Steinbeck.
Med utgångspunkt i vindkraftsansläggningarnas årsredovisningar har vi skrivit en serie artiklar i Affärsvärlden om vindkraftens lönsamhetsproblem. Här är några av de viktigaste resultaten:
- 13,5 miljarder kronor i samlad förlust 2017-2022.
- Förlustmarginalen mätt som resultat efter finansiella poster uppgick till -39,4%.
- 58% av företagen gick med förlust 2017-2022, 69% av vindkraftverken fanns i företag som gick med förlust.
- 49% av företagen har gjort aktieägartillskott 2017-2022.
Vidare har Affärsvärlden avtäckt hur ägarna ibland tjänar pengar på vindkraften trots förlusterna genom att skicka pengar till Luxemburg och sedan vidare till skatteparadis, ett upplägg Skatteverket “skulle kunna ha synpunkter på”.
HUR KAN VINDKRAFT MÖTA FRAMTIDENS ELBEHOV?
I elområde SE4 (Malmö) producerades år 2023 5,7 TwH vindkraftsel men utbyggnaden av vindkraften fortsätter i rasande fart. Anläggningarna Kattegatt Syd och Kriegers flak skulle tillsammans mer än fördubbla produktionen av vindkraft med sina 7 TwH. Ansökningar om nya anläggningar med kapacitet på mer än 100 TwH enbart i SE4 väntar på godkännande. Som jämförelse kan sägas att hela Sverige förbrukar ca 140 TwH per år. Ju mer vindkraft, desto större överskott som inte kan användas när det blåser. Samtidigt spelar det ingen roll hur många vindkraftverk man har, de kan inte producera något när det inte blåser. Priserna kommer bli ännu lägre och negativa allt oftare alltmedan perioder av stiltje fortfarande kommer medföra en situation av akut effektbrist för samhället.
Det förblir en gåta hur expansion av vindkraft skall kunna tillgodose Sveriges framtida elbehov.
+ – + – + – +
Finansmarknaderna torde börja vakna
Den uppmärksamhet som ekonomimedia, ex.vis Afv och DI, ägnat åt problemen med de “gröna” projektens förutsägbara förluster, måste rimligen väcka finansmarknaderna. Våra pensionsfonder måste dra öronen åt sig och inte kasta mer “goda pengar” efter de “dåliga pengar” i mångmiljardklassen som de satsat på skära förhoppningar. De potentiella förlusterna är så gigantiska att de äventyrar hela nationens ekonomi.
Rimligen måste detta också öppna ögonen på några ledande politiker. Vem skall bli den förste att öppet erkänna: “Jag har blivit lurad, klimatkrisen är en bluff”.
+ – + – + – +
PRIVATA gröna haverier slukar DINA SKATTEPENGAR
Temat behandlas mycket kompetent av Henrik Jönsson i sin video.
Det är ju en alldeles särskild skandal att politikerna har kunnat dra på oss skattebetalare dessa gigantiska “investeringar” i drömprojekt och “kreditgarantier” till dem. Vi måste insistera på en ändring av grundlagen, som gör det omöjligt för “politiken” att satsa våra pengar på sådant som politikerna inte begriper.
+ – + – + – +
by 
Detta oundvikliga faktum hanteras genom att vindkraftproducenten får betalt för att inte mata ut el när det blåser mycket. Konsumtrrna betalar för detta genom att priset blir högre. De smarta vindkrafrproducenterna skaffar ett gigantiskt batteri som fylls när det blåser mycket och töms när det slutat blåsa. Men vad händer om alla tillämpar batteritrixet?
Plötsligt blir det ingen överproduktion och heller ingen ersättning, och det blir heller ingen underproduktion. Priser för konsument blir jämnare, Det finns ingen anledning att ha timtaxa, eller anpassa sin elkonsumtion. Batterierna blir nu inte en lika lönsam investering och snart är vi tillbaks på ruta ett. Vindkrafrproducenterna vill ha ränta på sin kostsamma batteriinvestering men det har han fått genom ett högre pris när det blåser mycket och när det inte blåser kan batteriet ge en intäkt. Så ser inte vindkrafrproducenterna på saken och vill att nätägarna skall bekosta batterierna.
Efter en tid när batterierna är uttjänta och när vindkraftverket behöver repareras. Växellådor går sönder och behöver bytas. Ett större vindkraftverk innehållet en kubikmeter olja som när runnit ner i marken runt betonhfunfamentet behöver sanrras och då kan det vara äge för konkurs.
Ansvarsfördelningen blir en intressant process
Så har verkligen utbyggnad av havsbaserad vindkraft startat i SE4? Ex 7 TW (effekt). Trots att staten och skattebetalarna inte står för anslutning till land?
Det ska vara TW·h.
Det man verkligen saknar är att information som kommer fram här på bloggen “Klimatsans” får vidare spridning inom samhällets olika kanaler för upplysning och information, men det verkar mycket svårt att föra denna viktiga vetenskapliga information vidare. Nästan all media förhindrar alltså medvetet att en vetenskaplig debatt får äga rum i en extremt viktig fråga för samhället! Det avslöjar att man till varje pris ämnar genomföra stora förändringar där demokratin helt setts ur spel, och man passar på när vi befinner oss i ett informationsvacum. Ett nytt samhällsskick träder fram, och då vill man absolut inte ha en debatt. Många insatta förstår detta, men hur är det med vanligt folk….?
Undrar om det blir “Vi såg det inte komma” eller “Vi har varit naiva” denna gången…
Tydligen måste det först gå riktigt åt pepparn. Då blir det rusning mot nödutgången och fingerpekande mot andra. Föga uppbyggligt men troligt och mänskligt. Det stöder nya nationalekonomiska teorier om att ekonomiska beslut också är irrationella och styrda av känslor och sociala hänsyn. Men även sådant kan förutses och motverkas.
Det blir ingen ändring förrän katastrofen är oförnekbar – då återstår det sista hindret – prestigeförlusten i att medge att man haft fel. Arma Sverige med de politiker vi har: okunniga, obildade, begåvningsbegränsade och styrda av WEF för de hoppas alla att göra en “Reinfeldt”