Vestas vindkraftpark i Lemnhult, sydväst om Vetlanda
2024-08-07, DagensNäringsliv, Peter Höök:
En av Skandinaviens största vindkraftparker konkurshotad
Vindkraftparken Överturingen i Ånge hotas av konkurs
Överturingen i Ånge kommun, med en effekt på 235 megawatt, är en av Skandinaviens största vindkraftparker, som byggts av markägaren SCA med 56 vindkraftverk från Siemens. Nu har parken försatts i finansiell rekonstruktion i Svea hovrätt och riskerar konkurs.
+ – + – + – +
by 
https://kvartal.se/artiklar/bara-bidragskapitalister-kan-tjana-pa-vindkraften/
Den här artikeln i kvartal ger en bild av vad jag menar.
Detta är verkligen en skam hela vägen.
Mången vkv levererar energi med PPA avtal…
https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2021/05/PPA-ett-faktablad-fran-Svensk-Vindenergi.pdf
Dessa avtal blir ofta en bojsten för vkv bolaget, då man måste köpa en energi när det inte blåser, ofta till högre priser än avtalat.
Detta är största anledningen till att Markbygden är konkursmässigt.
I elområde SE01, 02 och 03 ser vi sedan en tid nästan dagligen sett extremt låga elpriser. Det beror givetvis i huvudsak på överutbud av elproduktion från vindkraft.
Vad sker i bakgrunden i näten? Tvingas vkv typ Ånge att stoppa produktion (SvK) eller lyckas Ånge i stort fullfölja sina leveransavtal men saknar golvpriser i avtalen (kunderna har max-priser)?
Man måste komma ihåg att riskkapitalbolagen aldrig har långsiktiga ägarplaner. Tidiga förvärv för vidareförsäljning eller omstruktureringar med stor hävstång och därefter exit är deras signum. I just detta fall är ett riskkapitalbolag inblandat tillsammans med den kinesiska statens investeringsbolag.
Jag tolkar det som så att finanskapitalet helt enkelt missbedömt hur bristfälligt det svenska elnätet är mht frekvens-stabilitet och överförings-kapacitet när mer och mer elproduktion ska matas in. Eller vad tror ni?
peter
Om “due diligence ”
Jag tycker inte vi kan jämföra de enskilda vindkraftsbolagen med de politiska mastodont-satsningarna H2GS, Hybrit eller Northvolt. Visserligen har vindkraften fått stora subventioner från början och kanske också subventionerade statliga lån MEN inga bank-kreditgarantier som täcker ev konkurser osv. Om staten lånar ut direkt till vindkraften riskerar man givetvis kapital men isf tror jag att dessa ivf anses prioriterade.
Betr bankers kapitaltäckning Instämmer jag i din kritik då politiker-eliten sedan särskilt 90-talet snarare ökat bankernas (i Sverige oligopol) frihetsgrader.
När jag kritiserade ditt ex menade jag proportionerna samt att du räknat fel.
Annars är vi i det stora hela överens. Det finns givetvis goda skäl till varför “private equity” och riskkapitalbolagen sett stor potential i vindkraft. Men utöver bidrag så skulle jag gärna varit en fluga på väggen när det gäller deras resonemang om fortsatta satsningar utan bidrag och inte minst långa leveransavtal.
När den första stora konkursen blir ett faktum (rekonstruktion misslyckas) så kan vi skattebetalare få en rapport som förhoppningsvis beskriver hur bolag som Markbygden ev “har tömt” driftbolag på skattemedel.
Stefan Sauk ang vindmöllorna på/vid Gotland, dess ekonomi, hur de kan få tillstånd när handläggarna avråder samt dess påverkan på Sveriges trygghet.
Tänkvärt
Thorleif,
jag har inte pratat om det svenska bolagets förluster och eventuella behov av kapitaltillskott under resans gång.
Dessa svenska bolag har ju inte alla konkat, de drivs med förlust men man ser till att köra det så länge som möjligt och vattnar i extra kapital först när man absolut måste och då så lite som möjligt.
Att göra ett finansiellt upplägg med 1:10 som jag beskrev är inget konstigt, sådana upplägg finns standardmässigt i princip alla branscher, det konstiga här är att organisationer, länder, etc garanterar lånen och dessutom ger ränterabatter som gör upplägget extremt lönsamt.
fotnot, banker kan ibland arbeta med 1:20 eller i vissa fall 1:50, dvs. 2% eget kapital på lånestocken…
skillnaden är hårfin, vi blir alla blåsta av bankerna, tänk på det.
fotnot2, Beskriv för mig den ”due dilligence” som gjordes på markbygden, northvolt, h2gs, etc…
politiker, banker, investerare, etc. sitter i samma båt, de är fan till och med aktieägare i dessa skitbolag som sedan pensionsfonder investerar i på fantasivärderingar.
I slutändan är det den vanliga knegaren som blir blåst på skatt, framtid och pengar.
Rättelse:
Det skulle stå “kreditgarantigivare” i texten nedan.
peter
Storleken på aktiekapitalet bör förstås alltid vara i proportion till riskerna i verksamheten. Soliditeten handlar om eget kapital (aktiekapital en del) respektive skulder.
Om aktiekapitalet t.ex är 50 kkr medan fritt eget kapital på ett år t.ex blivit -500 kkr så kräver ett fullt återställande av aktiekapitalet alltså 450 kkr i tillskott.
Ditt räkneex är nog inte realistiskt eller rättare sagt inkorrekt. Men jag förstår din tanke och princip.
Även om banker får kreditgarantier så gör både banken och kreditgivaren s k “due diligence” för att bedöma bolagets risker. Storleken på eget kapital i förhållande till övrig skuldstruktur initialt (investeringsplaner) samt bedömd intjäningsförmåga analyseras före godkännande.
Överturingen driftsatt så sent som 2020! Man måste rimligtvis ställa sig frågan hur man så sent, dvs 4 år sedan bara, tagit den här typen av affärsbeslut? Alltså leveransavtal man ej klarar. Volym eller pris orsak? Och med kinesiska ägare! Vi vet att huvuddelen av våra vkv ägs av utländska bolag där Kina överväger.
Ni ska inte tro att man som investerare i detta tar onödiga risker, ALLT bygger på att kåta politiker går med på idiotiska upplägg med billiga subventionerade pengar utan krav. Varför tror ni att Harald Mix går in i det ena efter det andra idiotiska projektet efter det andra? Risken för honom är otroligt låg men uppsidan är stor eftersom han spelar med dina och mina pengar. Välkommen till bidragskapitalismen.
Harald är långt ifrån korkad, en slipad affärsman som mycket väl vet att detta är århundradets bluff, en det gäller att smida medans järnet är varmt…
H2GS
Northvolt
etc.
Nu måste man nog förstå upplägget på rätt sätt…
Ett utländskt bolag äger bolaget i Sverige som har ett litet AK, 50k som sagts tidigare, men detta svenska bolag har byggt vkvn och har stora lån för detta, vi säger 1 mdr.
Det utländska bolaget har fått låna pengar, kanske upp mot 90%, för det svulstiga gröna projektet av allehanda kreditinstitut, någon nämde att det inte är EU eller Sverige som står för lånen, MEN det är helt egalt, vad som är viktigt är vem som står som garant när det smäller och att sagda garant även garanterar den låga räntan.
Nu så lånar det utländska bolaget 900 miljoner till 1% ränta. Det utländska bolaget har stoppat in eller lånat in 100 miljoner i eget kapital. sedan låter man det svenska vkv bolaget betala säg 10% i ränta på hela beloppet. Dessa pengar tas ur driften och bolaget går kanske inte med vinst, men redan efter första året är det utländska bolaget mer eller mindre hemma, man har fått in 100 miljoner i räntor och betalar 9miljoner till banken. När det sedan inte går längre sätter man det svenska bolaget i kk och det stora lånet måste betalas men det finns inte kapital kvar att täcka detta, det utländska bolaget har redan betalat utdelningar under åren och ägarna har tjänat gått på sin investering. Även om det svenska bolaget inte har gått i konkurs så tar det inte måga år för det utländska bolaget att komma ”in the money”…
Göran
Din fjärde kategori ligger nog inom min kategori #2. Det är ju inte vem som helst som kan söka och erhålla ett tillstånd att bygga VKV. Endast företag som har resurser att bygga. Ibland kan sådana också sälja ett tillstånd till någon annan. Kanske för att de inte lyckas få finansiärer eller saknar tillräckligt eget kapital.
Samma förekommer inom andra branscher. T ex finns ett antal företag som prospekterar (letar nya mineraliseringar) men som aldrig kommer att ha pengar för att starta en gruva. Istället vill de sälja rättigheterna till ett redan existerande gruvbolag med tillräckligt stor kassa.
Den här typen av kapitaluttag (räntor på egna lån) ur företag har varit signifikanta inom särskilt riskkapitalbranschen. Där är förstås inte konkurs syftet utan bara en konsekvens av högrisktagande där man så snabbt som möjligt vill skydda sin egna investering på bekostnad av minoritetsägarna eller de som som fått köpa in sig sent samt givetvis själva investeringsobjektet.
När det gäller aktieägartillskotten så kan det ju vara så att aktiekapitalet från början varit väldigt lågt (minimi 50.000) så att återställning behöver inte nödvändigtvis handla om så stora belopp.
I fallet Markbygden ETT fanns i samband med rekonstruktionsansökan fortfarande en större skuld till det kinesiska ägarbolaget. Dess ursprungliga belopp eller storleken på räntan är såvitt jag förstår inte offentligt eller känt? Årsredovisningsuppgifter?
Av bolagets årsredovisningar bör framgå bruttovinst eller resultat före räntor. Några lån till staten eller EU fanns ej medan däremot till banker ( kreditgarantier finns nog ej) liksom en större skuld till Norsk Hydro.
Det vore intressant att se storleken på subventionerna och utvecklingen från start för att bedöma möjligheterna för ägarbolaget att ta ut “överersättningar” i ev syfte att täcka sina initiala kapitalinsatser innan rörelsen började gå med underskott. Någon sådan kassaflödes-analys har jag inte sett publicerad!
De genomgångna faktiska förhållandena för vkv företag i Sverige och förmodligen övriga europa stämmer säkerligen med få undantag. Det viktigaste att ta till sig är att man systematiskt utnyttjar dessa västerländska regeringars idiotiska jakt på att bli Koldioxidneutrala, göra gröna omställningar, etc. och därmed fatta fullkomligt idiotiska ekonomiska beslut och kasta gröna pengar på alla företag som ska hjälpa till.
Att kissa i våtdräkten…det kommer att bli många avskriva lån för dessa organisationer som har stått för de billiga lånen med garantier. Att få ett lån med statliga/EU garantier är som att få gratis pengar, all ev. uppsida och noll risk på nedsidan, vem skulle inte vilja ta ett sådant lån?
När det sedan står klart att man ingår dessa avtal med vetskapen/iden att man ska köra detta in i kaklet till konkurs så blir det brottsligt MEN samma nollställda regeringar kommer att trösta och ge dem medaljer, mer bidrag, etc, för att ha försökt att göra planeten grön.
Det enda som kan hjälpa är att denna bluff exponeras som troll i solsken…
När människor inser att de har blivit blåsta och kanske ett och annat rikt troll/tryne visas upp i media som har blåst folket…
Bäst kanske skulle vara att visa att vissa korrupta politiker är insyltade och tjänar en hacka på dessa upplägg.
Karl Erik R! Det finns ett fjärde företag eller intressent. Den som lyckas få tillståndet att få bygga ett vindkraftverk på ett visst område. Tillståndet kan sedan säljas.
Karl Erik R
Tack för förklaring som du m.fl. har gett. Känns som jag börjar förstå.
Verkar som min gissning tyvärr är rätt?? Vi skattebetalare blir blåsta (lite vitsigt?).
Det här måste väl rimligen våra “toppolitiker” ha fattat? Jag hoppas att de har nån form av kompetenta rådgivare. Genom att göra på det här sättet så driver man ju fram investeringar i vindkraft – samtidgt som det inte är uppenbart att det egentligen är skattebetalarna som står för finansieringen.
Storskaligt bedrägeri .. och det är skattebetalarna som blir bedragna (av politikerna). Lågt!
Pengarna dunstar som ånga i Ånge!
En “munter” läsning om den “billiga” energi som vi hjälplösa skattebetalare får köpa, bara vi betalar mer för att få fram den!? När ska det stå klart för skattebetalarna/väljarna? Det borde inte få sättas upp ett enda VKV eller Solcellspark, utan att elleverantören garanterade energi 24/7, d.v.s. behöver snabb backup i form av t.ex. gaskraftverk, först då kan tekniken sägas ersätta kärnkraft. Vattenkraft bör vidare få ut en extra bonus i priset, eftersom den kan både agera baslast och relativ snabb reglerare.
Verkligheten bör få göra intåg i energibranschen, önsketänkare få stå tillbaka med sina drömmar……
JonasR m fl
Det finns tre kategorier av företag i VKV-“branschen”.
1. Tillverkare av utrustning, generatorer, vingar mm. De går f n med stora förluster.
2. De som projekterar och bygger VKV-parker. De går än så länge med vinst. Det är de som står i kö för att få bygga fler parker och fortsätta att tjäna pengar. Som regel säljer de sedan parken till någon annan, direkt eller efter en kortare tid.
3. Ägare av VKV-parker. Ofta utländska företag och organisationer, pensionsfonder m fl. De går nu oftast med förlust. Förlusten avser bara det svenska dotterbolaget som direkt äger och driver parkerna. En stor orsak till förlusterna är att det utländska moderbolaget har lånat ut pengar till det svenska dotterbolaget, till mycket höga räntor. Så moderbolaget tjänar ändå på att dotterbolaget äger VKV som går med förlust. Även om man måste lämna ägartillskott för att dotterbolaget inte ska gå i KK. Moderbolaget har ofta möjligheter att låta räntevinsten hamna i något “skatteparadis” och slipper därmed skatt på ränteinkomsten.
Finns det fler än en handfull vindkraftverk, är det omöjligt för dem att gå med vinst. Blåser det inget, så blir det inga intäkter.
Blåser det bara lite, blir det för lite intäkter för att täcka kostnaderna.
Blåser det väldigt mycket, måste verken stängas av för att inte blåsa sönder och då blir det inga intäkter.
Blåser det “bara” mycket, är det många vindkraftverk som producerar samtidigt och massor ägare som vill bli av med sin el, så att de måste sänka priserna för att bli av med elen. Inte heller då täcker intäkterna kostnaderna.
Det finns två möjliga typer av investerare för vindkraft:
1) Regioner och kommuner vars politiker har låtit sig luras och hur som helst inte bryr sig om huruvida skattepengarna används effektivt.
2) Multinationella företag som vill förlustverksamheter i vissa länder för att kvitta förlusterna mot vinster i andra länder.
Hej igen Göran,
Ja, jag tror att jag förstod bättre. Är faktiskt lite imponerad över dina insikter inom ekonomi.
Min bild nu är att ägarbolaget tillförsäkrar sig ett kassaflöde genom att ha hög ränta på sin insats. Rimligen innebär det att de får tillbaka sin insats (genom räntan) med råge, och sen gör man konkurs.
För ett antal år sedan stod Bolund i TV och berättade om hur “företagen stod i kö för att få bygga vindkraft i Sverige”. Nånstans där började larmklockorna ringa i mina öron. Varför stod de i kö? Företga köar bara när det är idiotsäkert att man går med plus.
Tack för din sakliga information.
Det som är tråkigt är att vi som bor i Sverige blir blåsta på rätt mycket pengar… som skulle ha kunnat användas till vettigare saker.
#JonasR
Det bakomliggande ägarbolaget, en koncern, i detta fall exemplifierat med ett kinesiskt sådant, eftersom kinesiska intressenter är storägare av ‘operativa vindkraftsbolag i Sverige’ bildar ett operativt bolag, dvs ett som köper in och driver exempelvis en vindkraftspark. Det kapital, som den investerande koncernen satsar, är dels ett eget kapital, aktier, i det operativa bolaget (som minimeras, eftersom ersättning baseras på utdelning i det ägda operativa bolaget, vilket endast kan ge utdelning vid positivt resultat efter skatt), dels en del lån till hög ränta med bästa rätt till betalning. Detta belopp anpassas efter hur stor del av investeringen i vindkraftsparken, som kan finansieras via subventionerade lån (EU/svenska staten), med sämre rätt till betalning än moderbolagets lån. Moderbolagets låneränta sättes tillräckligt hög för att ge avkastning till moderbolaget för dels lån dels aktiekapitalinvestering.
Syftet med detta upplägg är såklart att minimera den ekonomiska risken för moderbolaget, egentligen att alltid ge moderbolaget tillräckligt med ‘avkastning’ och föra över så mycket som möjligt av den ekonomiska risken, i detta fallet på de svenska skattebetalarna.
Vi sitter med ‘svartepetter’ i knäet, om uttrycket tillåtes.
Blev det klarare såhär?
Hej Göran,
Verkar som du förstår ekonomin i det hela. Måste erkänna att jag inte riktigt hänger med i alla svängar.
Du har säkert rätt i det du skriver, men jag har lite problem att förstå alla termer.
Fattar jag rätt om du skriver att ägaren tjänar pengar, medans långivaren (skattebetalarna) förlorar pengar?
Sorry att min ekonomikunskaper är lite skröpliga. Förklara gärna mer (på en lite enklare nivå, om det går)
Intressant inlägg och diskussioner. I fallet med kinesiska intressenter/ägare (och kanske också andra) fungerar det så här:
Investeringen baseras på dels stort lånekapital från ‘bidragskällor’, subventionerade lån med låg ränta från EU/Svenska Staten, dels en betydande del högräntelån från ‘det kinesiska moderbolaget’ med bättre prioriteringsrätt vad avser betalning, dels minimi-eget kapital. Det kinesiska operativa bolaget, betalar först moderbolagets låneräntor, varigenom dess ‘investering’ ger full räntabilitet på satsat kapital. Vid förluster i det operativa bolaget begränsas kapitalinsatser till minimikrav men ibland först efter rekonstruktionsansökan/utslag. Vid ihållande förluster och omöjliggjord rekonstruktion säljs det operativa bolaget vidare till annan investerare alternativt läggs ner. I rekonstruktionsärendena blir Svenska Staten/skattebetalarna utpressad(e). Politiska hänseenden spelar härvid stor roll, eftersom regeringar i Sverige prioriterat ‘sol & vår’- inriktning i sina beslut. Skatteverket har en nyckelroll i beviljandet av rekonstruktion, eftersom myndigheten särskilt ska beakta skattebetalarnas intressen. Är myndigheten självständigt stark nog ?
Själv hoppas jag, kanske naivt, på tillnyktring hos av medborgarna företrädda personer. Det sker nog först efter det att klimatbluffen exploderat, dvs. inte i närtid, m.h.t. politiskt anseende kompletterat med immunitet mot talan kring fattade beslut.
För de som inte redan läst artikeln.
https://www.affarsvarlden.se/kronika/vindkraften-konkurrerar-sonder-sig-sjalv
Såvitt jag förstått har ägarna till Markbygden ETT lämnat flera aktieägartillskott pga likvidationsreglerna enl ABL. Att stötta bolagen med eget kapital antyder inte att man medvetet försökt tömma bolaget. Nu känner jag inte till storleksordningen eller proportionerna mellan “uttagna” medel inkl ev utdelningar och nämnda tillskott.
Förslaget till kärnkraften säger 80 öre i garanti. Jämför med solenergi där man får 60 öre/kWh. Det känns inte seriöst att redan i nuläget klaga, i all synnerhet som man inte lyfter fram alla subventioner till vind/sol
JonasR
Jag ställer upp på din hypotes. Men det förutsätter att man under flera initiala år samtidigt “tömt” bolagen som fått subventioner inkl billiga lån.
Vi har hört anekdoter om olika upplägg av flera slag (räntesnurror med skattebefriade länder som Luxemburg t.ex) men det förutsätter att bevisas t.ex av en domstol (konkursförvaltare/rekonstruktör). Skulle man upptäcka uppsåt är det bedrägeri och åtal som väntar.
——
Lagringskapacit av el?
Vindkraftsindustrin tycks inte våga sig på att diskutera “dilemmat” mer än att yrka på regeringens försvar av klimatmålen till förmån för vind!
https://www.dagensnaringsliv.se/20240814/271334/svensk-vindenergi-sprid-riskerna-och-prioritera-snabbare-elproduktion
Ur artikel i samma tidning ovan:
“Svensk Vindenergi betonar att Sverige snabbt behöver utöka elproduktionen för att nå klimatmålen och upprätthålla konkurrenskraft och välfärd. Under de kommande 5–10 åren är det realistiskt att förlita sig på vind- och solkraft samt ökad lagringskapacitet för att möta efterfrågan.”
Jag ställer mig frågande nu när det ligger ansökningar om vindkraft (offshore) motsvarande drygt 100 GwH. Samtidigt vill regeringen bygga kärnkraft med golvpriser till privata investerare. Hur går det ihop?
SE4 är redan i stort behov av el och lämpligaste placering av kärnkraft är på befintliga platser där vindkraften vill expandera kraftigt. Kärnkraft i söder kan inte levereras i stora mängder till norra Sverige (Hybrit etc).
Ska vindkraft i framtiden ytterligare sätta press på priserna samtidigt som staten garanterar golvpriser för privata kärnkrafts-producenter! Jag som okunnig får inte ihop det. Får Ni? Kärnkraft fungerar väl inte bra som frekvens-stabilisatör i näten. Alltså behöver t.ex vindkraft t.v fortfarande t.ex gaskraft för att klara intermittent vind.
“This town aint big enough for both of us”
Thorleif,
Du kan säkert ha rätt, men jag misstänker att ägarna faktiskt vet vad de gör.
Jag gissar att det funkar så här:
Om du som ägare till en vindpark har ett leveransavtal så får du stora lån med låg ränta (gröna lån). Konkret innebär det att någon annan (skattebetalrna) betal för byggnationen. Ägarna skjuter förmodligen bara in en mindre summa.
Sen får ägarna el-certifikat av staten. Dessa ger en årlig intäkt (första 15 åren), och dessutom finns en intäkt från elförsälning. Förmodligen kan ägarna ta ut en summa pengar från den årliga verksamheten. Efter 15 år så begär man sig i konkurs, och långivarna är blåsta.
Det gäller bara att kunna plocka ut mer pengar än det (lilla) ägartillskott man gjort.
Jag hoppas att jag har fel. Annars är vi rålurade.
Kalkylerna är nog gjorda på en fungerande elproduktion och eldistribution. Men, vindkraften gjorde produktion och distribution dysfunktionell och kalkylerna sprack.
Förvånande är, att när vi nu vet hur dysfunktionellt det kan bli, så vill någon eller några fortfarande haka fast vid det och till och med göra nya investeringar i det.
Det är som med elcyklarna när de subventionerades. Du köper en subventionerad elcykel. Anmäler den stulen. Försäkringsbolaget ersätter hela värdet. Du gjorde en hacka på subventionen. Något liknande sker inom vindkraften.
JonasR
Det förutsätter att ägarna redan vid investeringstillfället förstått hur lågt elpriserna kan falla respektive stiga när det inte blåser? Jag är inte riktigt säker på det. När de ska leverera och det inte blåser alls kostar behovstäckning som vi vet betydligt mer. Att ha leveransavtal med takpriser är väl det vanliga, inte golvpriser? Eller?
Som jag fattat policyn för eldistribution i nätet har SvK gett sol&vind företräde. Samtidigt har det inneburit stora problem i nätet vid “överproduktion”. Inte minst i samband med frekvens-stabilisering.
Återigen kineser och långsiktiga pris-leveransavtal! Ska bli intressant med en kapital-analys av Affärsvärlden vad det lider.
När får vi besked om vad dessa (inkl Markbygden Ett) begagnade snurror är värda på 2:a handsmarknaden? Man får givetvis anta att de drivs vidare.
Att riskkapital-bolag och förvaltare som Arise uppstått i branschen är inte förvånande mht statliga subventioner. Inte heller att riskkapitalfolket inte förstår energimarknaden. Eller för den delen kinesiska energibyråkrater.
Precis samma förklaring som Markbygden:
“Orsaken till obeståndet är att Överturingens ägare tecknat oförmånliga långsiktiga leveransavtal som tvingat bolaget att köpa in en stor mängd el för att kunna leverera enligt kontrakt”.
Detta verkar vara karakteristiskt för vindkraftsbolag…. att de tecknar ofördelaktiga leveransavtal.
Jag tror inte de är korkade, utan de vet säkert exakt vad de gör.
Den som förlorar pengar i slutänden är långivaren (i detta fall Svensk Exportkredit – statligt).
När skall Regeringen våga trotsa Ursula och sätta Sveriges intresse först?