Aningslösa om elen är båd journalister och politiker !

Uncategorized

I stamnätet visas om elsystemet kan fungera stabilt

2024-08-20, Second Opinion, Klas Roudén:

Stödtjänster nödvändiga för driftssäkerhet

Klas Roudén reder ut vilka stödtjänster som behövs för att elsystemet ska fungera stabilt och driftssäkert. Han tjänstgjorde under 13 år var 6:e vecka som vakthavande ingenjör för stamnätet i Svenska kraftnäts centrala kontrollrum.

Jämfört med många andra länder har vårt elkraftsystem fortfarande hög driftsäkerhet, om vi förenklat bara tittar på stora regionala eller landsomfattande elavbrott.

Men det allmänheten inte ser är hur små marginalerna ibland är, och att man har varit nära ett stort sammanbrott i elförsörjningen, när man kommit mycket nära de fysiska gränser som kraftsystemet är byggt för.

För att upprätthålla stabiliteten för frekvens och spänning i driftskedet, och därmed driftsäkerheten, är tillräcklig tillgång till vissa så kallade stödtjänster en absolut nödvändighet. Dessa stödtjänster, som specificeras mera nedan, är i huvudsak:

  • Rotationsenergi (svängmassa)
  • Balansreglering av aktiv effekt (frekvensreglering)
  • Balansreglering av reaktiv effekt (spänningsreglering)

Vi tar betydande rent elkrafttekniska risker, om vi inte i södra Sverige bygger mer planerbar kraftproduktion. Bristen efter de 8 generatorerna med totalt ca 4 000 MW i de nedlagda 6 kärnkraftsblocken är akut.

Men hursomhelst, en regering måste alltid ta sitt ansvar för landets elförsörjning. Detta ansvar får man inte, som ofta hittills, frånhända sig till elmarknaden.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

32 thoughts on “Aningslösa om elen är båd journalister och politiker !”

  1. Ja du har helt rätt Thorleif förr krävdes sakkunskap för att bli sakkunnig idag är det bara “partibok” som styr, plus att man ska ha rätt åsikter, kunskaper är överreklamerade och
    alla ska bara tycka lika.

    I det konflikträdda Sverige får man bara ha en åsikt åt gången och alla ska hålla med avvikande åsikter ska tystas.

    Så “kravställande” kan vi nog glömma.

  2. Uffe

    Förr i tiden tog nog politiker i större omfattning till sig “verkligheten” av sina sakkunniga. Inte alltid kanske men ändå. Som sagt har moderna tider mer handlat om ideologiska värderingar där sakkunniga ofta rekryterats för lojalitet istf integritet och saklig kunskap. Förvisso hade sossarna förr t.ex “råd med detta” tack vare egen majoritet och perioder av mycket god ekonomi.

  3. “Kravställande” i energiproduktionen vore inte en dag för tidigt men kommer EU att tillåta oss att göra det, VdL fick ju Ebba Bush att byta fot och bli positiv till vindkraftsetableringar efter ett möte i Bryssel.
    Med de undergivna politiker vi har är jag tveksam till att de skulle ta strid för att få ställa krav på vind och solkraft, tyvärr.
    Hägrande välbetalda jobb efter politiken är väldiga lockbeten även eller framför allt för våra politiker, att då ställa krav som inte ses med blida ögon i Bryssel lär inte bli av.

  4. Om jag skulle tillåta mig sammanfatta intervjun med Maja så blir nyckelordet Kravställande. Inte minst gäller det de produktionsslag som idag bidrar till instabilitet i systemet. Vad man kommer att sätta bakom orden återstår att se men lite mer optimistisk känner jag mig ändå.

  5. Den nya samordnaren Maja Lundbäck (MJ) har en viktig roll för att rädda det krisande svenska elsystemet. Hon yttrar sig diplomatiskt men säger bl.a. att
    • vind- och solkraften måste växa upp och börja bidra till systemet (och inte bara vara den parasit som vi länge diskuterat på bloggen);
    • i södra Sverige har vi det mest utsatta läget avseende installerad elproduktion i hela Europa; det kan inte fortsätta så (vilket vi länge efterlyst på bloggen, dvs utnyttja infrastrukturen i Barsebäck för snabbast möjliga planerbara produktion (två vinster), vilket MJ också understryker);
    • vi måste bygga ut det svenska elsystemet från grunden igen (efter S & MPs nedmontering), men elsystemet måste få tillbaka sitt ingenjörsperspektiv så att den grundläggande designen av elsystemet kan leverera det Sverige behöver (en relevant jämförelse till detta är den svaga ingenjörsvetenskap, som präglade IVAs deltagare i svaret till Blomgrens kritik över bristande planerbar elutbyggnad, refererad i min kommentar nedan)
    Med ledning härav är den viktigaste åtgärden den svenska regeringen nu har att vidta rimligen att lägga all vindkraftsutbyggnad, till lands och till sjöss, på is till dess beslut om och utbyggnad av planerar kraft vid Barsebäck skett.

  6. TorbjörnR

    Tack! Maja tycks ha den kaliber som behövs. Alla partier borde ha hennes kvalifikationer, typ. Inte främst partilojala klimatkramande fossilhatande sakkunniga utan experter på energisystem.

    Men det kommer bli en kaosartad resa och sannolikt mycket dyr också. Att vi “varit naiva” så länge kommer att kosta på. Helst vill man ju se en “klimatöverskridande” energi-uppgörelse med de stora partierna så att inte t.ex mp igen ges utrymme att ställa till det.

    448 MW av nedlagd KK om knappt 3.000 MW är en start ivf. Är det meningen att Ö-verket ska utnyttja hela sin kapacitet så snart som möjligt? Ska avräkning av intäkter mot SvKs stöd ske redan från start och klassificeras f.n behovet (all kapacitet) som effektreserv-produktion från dag 1? Ingår det även i avtalet att SvK t.ex ska få köpa balans-effekt av ö-verket?

    Tänk ändå att vi konsumerade mer el i slutet av 70-talet än 2023 (läste jag någonstans). Inte undra på att politikerna m.fl inte sett till att uppdatera t.ex redundans i våra nät. Effektivare förbrukning (energikrisen på 70-talet) och t.ex övergång från direktverkande el i bostäder till bl.a fjärrvärme och värmepumpar.

  8. Thorleif

    Här har du länk till beskrivning av Maja L.
    Hon har förhoppningsvis mycket kontakt med ”motståndsrörelsen” mot klimatalarmismen och energifiaskot kring förnybar energi.

    Så länge kommunerna säger nej och regeringen tar rätt beslut kring havsbaserat så bör ett komplett igångsättande av Öresundsverket på 448 MW samt tillhörande mer överföringskapacitet från norr på några 100 MW vara en bra bit på väg.

    Öresundsverket har ju fått ca 400 Mkr för att komma igång så hoppas de får köra på riktigt framöver

  9. Hur kommer föreslagna golvpris-garantier för kärnkraft påverka övr kraftslag och aktörer? Man får anta att det pågår en massa räknande på hur stor kärnkraften får/bör bli för att marknadsfunktionen inkl prisbildning ska fungera. Ska t.ex kärnkraften t.ex främst optimeras i söder mht behovet av svängmassa till nätet och därmed bättre överföringskapacitet mellan landsändarna?

    Får man inte känslan av att energimarknaden står inför en massa “ofrånkomliga” krav/behov av regleringar? Vad säger då EU? Varje lands förutsättningar är unika!

    Federaliseringskrafterna som är igång där djupt i bakgrunden ökar också osäkerheten liksom de finansiella obalanserna i både USA och Europa. EU och Klimatagendan “riskerar” tvärtemot den ursprungliga ambitionen att förstöra marknadens prisbildningsfunktioner. USA som annars har en konstitution som ska garantera delstaterna stor frihet visar hur olika energisystem tenderar att krackelera när klimatåtgärder får slå igenom med sina oväntade effekter.

  10. TorbjörnR

    Stort tack för dina tankar/synpunkter inkl länk.

    Om nu Tidö inser att ny planerbar el snarast måste till inkl mer reglerkraft måste jag ändå ställa frågan! Marknaden klarar bevisligen inte detta själv. Vad krävs?

    Om regeringen vill stimulera investeringar i mer reglerkraft som gas hade det varit en enkel sak i det gamla systemet (monopolet) med administrativa priser. Alltså genom direktiv till Vattenfall. Men idag måste man ta hänsyn till marknadsvillkoren, dvs att så lite som möjligt störa (aktörerna). Men sanningen är att vi lever med en oligopolist-marknad vars incitament och rekvisit är behäftade av flera begränsningar: energi är dessutom inte jämförbar med normala varor på en teoretisk marknad. Vidare anser vi ju att vindkraftens expansion hittills varit en funktion av massiva subventioner och andra friheter. Så vem vill investera i gaskraft idag utan ekonomiskt stöd eller åtminstone förutsägbara spelregler? Inte minst långsiktigt i söder om kärnkraften ska återkomma vilken på ett eller annat sätt kräver “nedreglering” av vindkraftens bidrag med dess alltför låga (volativa) elpriser. Frågorna inger betydande osäkerhetsfaktorer t.v.

  11. Thomas P

    Så är det! Nyligen införde ju Biden “förbud” för “utbrytarstaten” Texas (största gasexportören) att exportera gas till bl.a EU. Vet inte om hans federala beslut som president fortfarande gäller men man menar från politiska kommentatorer att åtgärden var en del i Biden’s valkampanj mot Trump/Texas-republikanerna.

    Ryssarna använder givetvis en mängd proxys för att exportera till EU. Och mottagarna köper inte sällan ovetandes medan de som förstår ligger lågt (pga sanktionerna och potentiella bötes-risker). Pengar ger alltid upphov till hyckleri och dubbelstandard.

  12. Thorleif, EU:s gasimport från Ryssland har minskat, men borta är den inte. Det importeras rentav en hel del via pipeline genom Ukraina. Det är ett konstigt krig det här.

  13. Ingvar Åkesson

    Lönsamheten föll mao kraftigt för Öresundsverkets naturgaskraft pga ny vindkraft (enl TorbjörnR) i det vi idag kallar SE4. När priserna steg pga bl.a att den ryska gasen försvann motverkades det delvis senare av en återgång till brunkolet. Men mer vindkraft idag har bara hållit ner priserna när det blåser.

    Vem ska investera i gas som t.ex reglerkraft om man inte har möjlighet att köra t.ex 24/7 med lönsamhet? Eller få skattebetalarnas stöd? Förutsättningarna att köra gaskraft i söder torde ändå vara bättre än i norr där vattenkraften redan reglerar?

    Hur långt når man med stödtjänster som nedreglerings-marknad (vindkraften) för att på sikt bättre stabilisera nätet och hålla uppe priserna för allmän lönsamhet?

    Gaskraft, javisst men……

  14. Thorleif

    Du har många frågor och många besvaras av denna länk.

    https://www.energi.se/artiklar/2024/augusti-2024/oresundsverket-gor-sig-redo-for-omstart/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR2dUhV6vXV558rYj2fECO9bUj0sdoNNQxGGEw7QbmrNEO-7j4J2w91AtG0_aem_LDkWCPXuZkxhqbg822s2pg

    Jag tror Tidö givit godkännande av havsbaserad slumpkraft av politiska skäl med tanken att inget kommer byggas pga olönsamhet när de måste betala för kablarna. De undviker då kritik från alarmisterna.

    Tidö ( Busch etc) vet att slumpkraften är ett jätteproblem då Busch energirådgivare är väl medveten om dess nackdelar då hon jobbat på SVK. De svaga länkarna är Moderater och Liberaler som ev har svårare att tänka själva. SD är helt på det klara med att planerbart är vägen fram tex gaskraft Jessica Stegrud mfl.

    I väntan på kärnkraft så kommer gasen användas och det har Tidö börjat bädda för i sina presskonferenser dock ej så tydligt så att media förstår. De har ju bla sagt att leveranssäkerhet ska premieras vilket innebär slumpkraft + lagring om de ska klara krav på leveranssäkerhet. Då blir det för dyrt i de flesta fall om SVK inte bjuder på stora intäkter från balansering.

    Detta är en optimistisk spekulation som bygger på logik och att politiker från höger gör rätt saker.
    Om jag kan lita på det är ju dock osäkert då Busch och Kristersson ”fladdrar”

  15. Rolf H Carlsson

    Jag ställer ständigt samma fråga utan svar nu när vindkraften även i söder sänker elpriserna när det “blåser mycket”.

    Vem investerar i gaskraft i söder om man går med förlust när det blåser? Skattebetalarna? Ja hittills är det så ifråga om Öresundsverket. T.ex. vi betalar väl SvK via transfer-avgifter från bl.a norr men även som maskerade prishöjningar av nätavgifterna.

    Industriella investeringar eller andra större elkonsumenter kräver pålitlig stabil elproduktion oavsett naturens nycker.

    Ska vi skattebetalare (VF?) bygga gaskraftverk tills (en del) vind läggs ner i utbyte mot kärnkraft? Många år återstår…….

    AI med ökande behov av datakraft efterfrågas i Sverige antar jag. Lokala elkraft-problem kommer sannolikt att öka.

  16. # Thorleif
    Ja, de fick ingen lönsamhet.
    Elen till nätet skulle i första hand produceras med vindkraft.
    E.ON hade inte något för att hålla reservkraft gratis till elnätet som andra fick betalt för.
    Värmen till FV-nätet var grädden på moset
    Kanske såg det ut såhär energimässigt:
    El > 50%
    FV ca 40%
    Rökgasförluster ca 10%
    Hur det nya systemet ser ut idag framgår inte klart.
    Öresundsverket utgjorde bara en mindre del av Malmös FV-energin.
    För att göra ett sådant “korkat” besluta kan man undra om det inte har skett med en politisk ideologisk bakgrund.

  17. Sol och vind behöver batterier eller vätgaslager för att leverera el dygnet runt. I Tyskland väljer man kol- och gaskraftverk eftersom kärnkraften är nedlagd och batterier och vätgas inte bidrar med el i tillräcklig omfattning.

  18. Tack # peter för länkar. IVAs svar följer två kända deviser 1) kvantitet ersätter inte kvalitet 2) ju fler kockar desto sämre soppa. Svarets inkompetensnivå finns i meningen ‘Men det är olyckligt med polariseringen i energidebatten då det knappast finns något motsatsförhållande mellan vindkraft och kärnkraft’.
    Undertecknare
    Pontus Braunerhjelm: professor i nationalekonomi, verksam inom entreprenörskap/innovation/småföretag vid BTH; relevant ingenjörsvetenskap?
    Filip Johnsson: disputerat inom fluidiserad bädd, som har kratfverkstillämpningar; ‘omskolad’ till forskare inom minskad klimatpåverkan från energisystemet (CCS) samt hur energisystemet kan ställas om till 2050; områden med större pk-fåfängsfaktor
    Birgitta Bervall-Kåreborn: systemvetare och professor i informatik; irrelevant bakgrund
    Pär Weihed: professor i malmgeologi med inriktning hur metaller koncentreras av naturliga processer; nya studier i ‘naturliga processer’ med avseende på klimatet?
    Anne Lidgard: verksamhetsledare för Vinnova, bidragsorganisation för nya affärer/företag; bidrag nyckelfaktor?
    Kerstin Enflo: professor i ekonomisk historia; ny uppsats om vindkraftsmisslyckandet?
    Fredrik NG Andersson: docent och föreläsare ekonomisk politik & utsedd expert om globala mål m.a.p. Agenda 2030
    Johan Söderström: MSc tidigare VD ABB, nu ‘global regionchef'(betyder vad?) Hitachi Energy (tidigare ABB Power Grids), varför underteckna sådant snömos?

  19. Ingvar Åkesson

    Tack! Du menar alltså att ägaren (EON/Uniper) inte fick lönsamhet på Öresundsverket någonstans på vägen från 2009 till 2017 (fortlöpande el-och värmeproduktion) utan att SvK gav extra stöd? Jag trodde verket producerade som andra producenter från 2009? När blev isf verket föremål för att ev bli reservkraft via SvK (före dagens planer)? Det framgår annars inte från TorbjörnRs länk om verket.

  20. I väntan på Godot? Nästa val 2026. Ska Sverige gå i stå tills “man” hoppas få en aktivistisk “miljö-regering” igen….gud förbjude! Långsiktighet var svenska politiker en gång kända för. Och för kunnande, inte minst då teknik och ingenjörsskap som man gav förtroende till.

    Beslut under återstoden av mandatperioden om kärnkraftsupphandling i söder torde förvisso inte påverka vätgas-projekten i norr direkt men väl mer offshore-vindkraft i söder inkl Ölands- Gotlandsplanerna.

    PS! Sverige kan fortfarande gå emot EUs krav om nedläggning av vattenkraftverk. Lissabon-avtalet ger möjlighet till “frivillig politik” på energiområdet. Något man hittills inte låtsats om (inkl MSM).

  21. # Thorleif
    SvK ville inte teckna avtal för reservdrift av det gasdrivna Öresundsverket – Gud bevars det gav ju koldioxid vid drift. Man satsade på framtiden med “koldioxidfri” vindkraft. Det blev ingen lönsamhet för ägarna. Därav malpåsen och sedan avvecklingen.
    Sent skall syndaren vakna.

  22. Sign uwb bidrar med denna länk;

    https://montelnews.com/nordic/news/7ab15020-1ee5-45ae-a641-3d341cdddda7/anna-borg-kriegers-flak-olonsamt-utan-stamnat-till-havs

    där det framgår att Vattenfall ivf inte byggstartar godkända offshore-projekt innan anslutningsnät i princip bestrids av typ skattebetalarna. Man kan anta att andra “svenska” aktörer ser saken på samma sätt ( om inte byggarna lyckats övertala mindre investerare). Det gäller väl säkert också större utländska energibolag i Sverige. Däremot har byggstart nog påbörjats för etablering till andra länder som t.ex Tyskland och Danmark.

    Så hur diskuterar Anna Borg m.fl om havsvindkraftens framtid för Sverige? Vi har ju samtidigt planerna för Bottenviken etc och vätgas-planerna……hur tänker man???

    Vem säger GO, GO….

    Det känns som mycket står på spel nu mellan departementen och LKAB och Hybrit! Tungan på vågen eller “stenen som riskerar stjälpa hela lasset”.

  23. TorbjörnR

    Tack för uppgifterna. Men vet du varför man senare lade ner efter nyinvesteringar 2009 etc? Och hur ser du på hur Tidö ställer sig till de enorma planerna på havsvindkraft i söder som väntar på godkännande och produktionsstart?

    Vindkraften kräver under tiden mer ersättningskraft när det inte blåser tills kärnkraft ersätter tidigast 2030-35. Öresundsverket räcker väl inte långt och då särskilt för att “bevilja” nya industri-investeringar etc i SE4 med ökade elbehov?

  24. Ingvar Åkesson

    Var det EON som 2009 byggde om till naturgas? Varför lades det senare ner 2017? Hade det med Uniper och Fortum att göra? Energin behövdes väl? Lönsamhet svag?

    Före t.ex massutbyggnaden av vindkraft i SE4 exporterade/importerade vi (EON t.ex) bl.a tysk energi där kablarna över Öresund inkl Polen (70%-regeln enl EU) höjde priserna kraftigt på marginalen (i särskilt SE4) eftersom Tysklands priser stigit kraftigt pga nedläggning av kärnkraft och brunkol. Alltså fick vi bra betalt i SE4 för marginalexport över sundet. Det uppstod ofta brist i SE4 men särskilt höga priser via export-kabeln.

    Öresundsverket producerade ju el och inte bara fjärrvärme från 2009. Vad hände som fick dem att lägga ner verket? I länken från Torbjörn framgår att verket som del i elreserven får ersättning från SvK och att inkomster på såld el avräknas. Men hur var det från 2009 då elproduktionen skulle täcka brister efter Barsebäck och nätkapacitets-brister?

  25. Thorleif

    Öresundsverket har än så länge avtal att säkra ö-drift av SVK. För det så får de 1,1 miljarder kr (tror jag) och däri finns ca 400 miljoner kr för att renovera och köra igång.

    Med det sagt så tror jag Tidö kommer se till att de får ett utökat uppdrag framöver så att elsystemet hålls stabilt samt att elpriser i SE4 kan sänkas i väntan på kärnkraft,

  26. I anledning av att Öresundsverket i Malmö nämns. Det byggdes för naturgasdrift med en verkn.grad med över/kring 50% vid elproduktion. Kylvattnet kördes sedan ut i Malmös FV-systemet. Ett mycket väl och genomtänkt och då högteknologiskt elverk. Det byggdes som kompensation för det nedlagda Barsebäcksverket för att stabilisera el-nätet.
    Det lades sedan ned och lades i malpåse tills man sålt de verksamma delarna till sydostasien. “I elfte timmen” tecknade Svenska Kraftnät avtal med ägarna och de “förbjöds” att riva och transportera bort det.

  27. TorbjörnR

    Fattar jag det rätt att ett av våra (tyska staten och tidigare EON resp Sydkraft) gamla reservoljekraftverk (Öresundsverket) nu byggs om till naturgas och som fortsatt del i vår s.k elberedskap?

    Innebär det att svenska staten delvis finansierar ombyggnaden inkl gasförsörjning?
    Hur påverkas dylika avtal om ny vindkraft byggs i Kattegatt osv som planeras? Massor av ny vindkraft. I en framtid med ny vindkraft från havet kommer det behövas både nät, reaktiv- och balanskraft samt svängmassa. Men kommer naturgaskraften då få betalt om elpriserna i framtiden faller till nivåer som i SE1-2? Garanterar skattebetalarna isf ekonomin för intermittent naturgaskraft som del i det som nu ska kallas för elberedskaps-försörjningen? [När det inte blåser].

    Och till sist hur påverkas avtalen med tysken om/när ny Kärnkraft anläggs i SE4? Ny kraft behövs ju omedelbart i SE4 men med både kärnkraft och havsvindkraft lär det bli överskott när det blåser!

  28. Förordar man vindkraft, som IVA gör, så har IVA inte förstått betydelsen av planerbar el. Faktiskt inte alls, vilket är oerhört illa.

  29. Jag slår konstant mitt huvud i väggen när jag pekar på det uppenbara när man missade paradigmskiftet i svensk politik, nämligen när man i regeringskansliet på 90-talet (först M) medvetet förändrade de sakkunnigas ställning. Man rekryterade helt enkelt experter oftare på basis av deras ideologiska personlighet. Det var alltså viktigare att de var lojala med makten före vad som var bäst för folket&landet. Ifs hade denna förändring lite påbörjats redan tidigare när politiken mer och mer handlade om kampen om väljarna i mitten med allt svagare regeringsunderlag.
    Fundera på hur Rosenbad kunde mer än 5-faldigas i anställda! Givetvis berodde det också på EU-anslutningen men att försvara en ideologisk riktning kräver experter som inte säger som det är och det leder till sist mot “Kejsarens nya kläder”.

    Journalister har från början delvis litat på de “falska” (politiska) experterna. Men de har samtidigt inte försökt söka bland källorna vilket också förklaras med mediakrisen för msm under digitaliseringens genombrott då många tvingades gå och bli frilansare. Därefter kom agenda-journalistiken som helt korrumperade branschen. Journalist-utbildningen hade under krisen också försämrats.

  31. Hur mycket gaskraft planeras för det är ju snabbaste sättet att bygga bort de luckor som finns och/eller hotar att uppstå?

Comments are closed.