Kan journalister inte räkna

Även journalister kan få hjälp med de fyra räknesätten, men inte med logiken, SR

2024-08-20, NMI, Näringslivets Medieinstitut, Svenolof Karlsson:

”Är problemet att journalisterna inte längre kan räkna?”

Utöver det fysiska fundament, som handlar om hur elektronerna beter sig i ett elsystem, är energifrågorna även politik, och det på högsta nivå. Normalt sett borde temat locka politikjournalister med någon ambition. Ändå, sett till de ledande svenska medierna, lyser en energijournalistik värd namnet med sin frånvaro. Är problemet helt enkelt att dagens journalister inte längre förstår sig på siffror, frågar energijournalisten Svenolof Karlsson.

Gäller det politik, och särskilt det partipolitiska spelet, beskriver sig medierna gärna ha stora ambitioner i fråga om fördjupning och analys och tilldelar också politikbevakningen jämförelsevis stora resurser. Man söker konflikter och motsägelser, dramaturgiskt tacksamma att bygga nyhetsrapporteringen kring.

Inom andra sektorer av verkligheten, som energiområdet, abdikerar medierna emellertid. I sak är detta svårförståeligt, eftersom energiområdet erbjuder ett stort antal konflikter och motsägelser, ofta dessutom lättfångade.

Ett sådant konfliktområde, som sedan länge uppmärksammats av de nyhetstjänster som riktar in sig på energibranschen, är relationen mellan (havs)vindkraften och vätgasen. De två förutsätter varandra. Men i dagsläget vill investerarna inte satsa på någondera. Eftersom affärerna med normalt risktänkande inte går att räkna hem.

Även om jämförelser är en självklar journalistisk metod, möter här ändå minst två avgörande komplikationer: Lika lite som kraftslag är kommensurabla (kan mätas med samma mått) är olika länders energiförsörjning och elsystem det.

En jämförelse av havsvindkraft i, till exempel, Danmark och Sverige kan vara meningsfull. Men bara om då också görs klart hur de danska och svenska elsystemen skiljer sig åt och påverkar varandra. Till exempel bygger mycket av Danmarks vindkraftsutbyggnad på att Sverige ställer upp med systemstöd när det kniper.

Med andra ord är energifrågorna, utöver det fysiska fundament som handlar om hur elektronerna beter sig i ett elsystem, även politik, och det på högsta nivå. Logiskt sett borde temat locka politikjournalister med någon ambition.

Sammantaget innehåller temat vindkraft & vätgas stoff till en antagligen oändligt lång artikelserie. Ett par elementära krav ställs för det journalistiska grundjobbet: förståelse för grundlogiken i elsystemet och en hyfsat utvecklad räkneförmåga.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

17 thoughts on “Kan journalister inte räkna

  1. PW m. fl.. “Kommensurabelt” betyder “mätbart med samma mått”, alltså jämförbart. Skriv då vänligen det. Debattörer på både KS och KU svänger sig med svårtydda förkortingar och termer. Var vänliga att skriva begripligt på vanlig svenska!

  2. PW, du måste skrivit fel? Det är klimatalarmismen som är uselt underbyggd vilket bevisas av verkligheten varje dag! Men ni klimatalarmister och era köpta “journalister” har inget annat kvar än att veva samma gamla lögner till det bittra slutet?

  3. Alla som har en idé om hur världen är funtad har ett narrativ. Klimatnaivismens är ganska svagt underbyggt.

  4. Ju mindre kommensurabelt, desto mindre att räkna på. Journalistiken ör knappast skakad i sina grundvalar.

  5. Eftersom media i vastvarlden ar en del av nomenklaturan foljer de bara vad vanster makten sager att de skall, tanka, skriva etc. Ingen skillnad mot statspressen i det gamla Sovjetunionen.

  6. Jora nog kan dom räkna alltid. Men resultatet stämmer inte med det gällande narativet. Det finns mycket i tillvaron som förutsätter en konternuerligt månadslön.

  7. Många journalister kan definitivt inte räkna. Otaliga gånger har jag konstaterat att de inte kan skilja på miljon och miljard. Ännu värre är det när de får höra att en amerikan säger “billion”. Det brukar de översätta med biljon och inte med miljard, som det heter på svenska. En biljon är 1000 miljarder och en miljard är 1000 miljoner, men det är tydligen oerhört svårt att förstå för många usla och överbetalda murvlar. Dessutom tycker de siffror är tråkigt. De vill ha skrämsel, sensationer och skandaler och annat som väcker oro och starka känslor. Som flera påpekat här på forumet är det “story telling” som dominerar journalistiken och då väger fakta lätt. Genom strunta i fakta, överdriva, ignorera och skandalisera kritiker, samt enbart intervjua personer med den “rätta” pk-inställningen, kan de förstås presentera en giftig propagandaartikel, men vinklad, lögnaktig och utan relevant substans. I synnerhet energi-och klimatfrågor är utsatta för denna lögnaktiga arrogans. Ansvaret för detta spektakel vilar tungt på SVT, SR, TV4 och de stora mediahusen, med Bonniers och Schibsted i spetsen.

  8. Det är mycket en fråga om inställning. Att fråga om fakta och ekonomi och räkna utifrån dem är krasst och känslokallt – och kulturellt inte “fint”. Det kan också störa “berättelsen”, som Uffe ju var inne på.

    I övningstidningar på Journalisthögskolan för 55 år sedan fick jag skriva sådant som krävde ekonomiska kunskaper och räknande. Det tycks fortfarande vara så i svenska nyhetsmedia.

  9. Narrativ har fått bilda en bas varifrån journalisten på msm skriver ihop “stories”.

    Det finns många exempel. Ta Rysslands invasion av Ukraina som var ett brott mot FNs regler. Javisst! Den massiva propagandan som genast startade i väst gjorde att inga journalister ville förmedla ett orsakssammanhang än mindre skriva utifrån ett ryskt perspektiv. Detta blev extra tydligt när ingen vågade skriva om fredsförhandlingsmötet mellan Ukraina och Ryssland i Istanbul redan i mars 2022! Ett avtal i stort sett i enlighet med Minsk 2 var i princip undertecknat innan USA/UK hindrade Zelinsky att skriva på det som redan var underskrivet av diplomaterna. Kanske hade mer än 1 miljon liv sparats liksom att ca 8 miljoner ukrainska flyktingar stannat hemma osv.

  10. Det är journalisternas arbetsgivare som inte har något behov av journalister som kan räkna, eller journalister som allmänbildar sig.

    Det är som med snickaren som arbetar på Skanska och de senaste 20 år bara har rest gipsväggar. Är denna snickare en snickare till titeln eller yrkesmässigt?

  11. jag tror nog att de flesta journalister klarar grundläggande matte och jag ser inte att det är här problemet ligger i när det gäller vår energiförsörjning och hur den fungerar.

    Problemet med journalisterna är att de slutat vara fakta förmedlare till att bli historieskrivare, idag ska man skriva en beskrivande historia utifrån egna förutsättningar med spår av fakta.
    Men själva runtom historien har blivit det viktiga inte fakta, den som kan ge den mest levande historien runt en händelse blir “kung” oavsett om den stämmer med verkligheten, se Erika Bjerström, sällan fakta men beskrivande historier.

    det engelska uttrycket “story telling” är det som råder i MSM, fakta och siffror ger inte många likes eller klick, och många såna är journalistens bevis på sin egen förträfflighet och ger bättre lön, något som tyvärr spridit sig in även i klimatforskningen där fakta lindas in i “stories” där fakta tar baksätet.

  12. Då kan man ställa sig frågan är svenska journalister dummare än sina kollegor i andra länder där man har mer granskande och grävande journalistik? Sveriges problem är nog mest medias koncentration till ett fåtal stora koncerner som alla kör med agendajournalistik och visst finns bra journalister i Sverige också, problemet är att de inte är välkomna i MSM-media eller låter sig inte köpas utan håller på sin integritet. SR/SVT kunde agerat motvikt mot övrig media men de har helt abdikerat från de stadgar och föreskrifter som från början fanns i deras uppdrag utan de har blivit totalt politiskt styrda från regimen. Säkert finns journalister även i MSM som vill göra sitt jobb men du har redaktionschefer och ägare som ett filter och lämnar du in för många kritiska artiklar mot agendan så är du snart av med ditt välbetalda låtsasjobb! Man censurerar sig själva alltså för att inte få sparken…

  13. Att lära sig räkna ingår i grundskolans utbildning. Är journalister verkligen dummare än Medelsvensson? Eller inser de att de riskerar jobbet om de inte sjunger med i den gröna kören?

  14. Det är inte bara Journalister som saknar förmågan att bedöma vindkraftens nackdelar.
    Det kan man se när vindkraftens bolag går i konkurs.
    Orsaken är ofta att de missbedömt eller räknat fel på elkostnaden och lovat mer än de kunnat hålla.
    Den stora variationen i producentintäkter har de själv orsakat genom överetablering av vindkraft. När det blåser , eller när solen skiner så sjunker intäkterna.
    När det motsatta gäller stiger elproducenternas priser.
    Detta visar på värdet av ett väl balanserat elsystem.

  15. Det verkar vara att hoppas alltför mycket! De är för outbildade, saknar bildning och logisk slutledningsförmåga. Vi får ställa förväntningarna på lägsta nivå. Kanske någon journalist börjar undra varför alla domedagsprognoser kommit på skam . Hur länge har vi inte hört apokalypsens CO2-ryttare förkunna att “vi har tio år på oss”? Minst femtio år, fast först var det en ny istid som nalkades, men i fyrtio år skulle vi alla brinna i fossilhelvetet. Istidsprognosen hade ändå en viss sanning i sig, men först om fem tusen år.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *