Recension:
Tege Tornvall: “Solen driver vårt klimat – Vetenskap, debatt och politik”, eget förlag, 217 sidor.
Fackjournalisten Tege Tornvalls klimatbok är så aktuell att den har med att brittiska BBC metodiskt uteslutit kritiker av FN:s klimatpanel IPCC och dess larm om påstådd kommande värmekatastrof. Larmen bygger på hypotesen att atmosfärens halt av koldioxid skulle ha en dominerande effekt på klimatet. BBC har hållit allmänheten ovetande om Solens inflytande.
Solforskaren professor Richard Harrison är chef för det brittiska rymdfysiska laboratoriet Rutherford Appleton. Han har studerat Solen i 30 år men aldrig sett den bete sig som nu. Dess magnetiska aktivitet märks bland annat i antalet solfläckar. Få solfläckar är tecken på lägre magnetisk aktivitet.
Antalet solfläckar minskar nu i snabb takt enligt professor Mike Lockwood vid Reading-universitetet. Lika få solfläckar noterades periodvis under den Lilla Istiden ca 1300 – 1850. Då var det 1 – 3 grader kallare än nu.
Till de solforskare som nu väntar sig några riktigt kalla decennier hör även Habibullo Abdussamatov, chef för det ryska rymdobservatoriet Pulkovo i St. Petersburg.
Boken ger en fullödig beskrivning av klimatforskningen. Som titeln avslöjar, har Tornvall insett Solens betydelse, vilken varit uppenbar för många forskare sedan den först noterades av William Herschel år 1801. IPCC har dock inte med Solens klimatpåverkan i sina datormodeller, dels för att panelen underskattar dess betydelse, dels för att den är för svår att beräkna och datormodellera.
Tornvalls journalistiska schwung gör boken lättläst med korta avsnitt och många figurer. Man behöver inte vara naturvetenskapligt skolad för att följa med. Det får man hjälp med av två sidor förklaringar till begrepp och förkortningar. Han har samlat så mycket fakta, som ofta beskrivs med pedagogiska diagram, att boken blivit en veritabel upplagsbok.
Boken är närmast ett måste för den som vill debattera klimatet seriöst.
Sture Åström, civ. ing.
Sekreterare Nätverket Klimatsans
I nätverket utbyter ett hundratal personer nyheter om klimatforskningen, bland dem ett 30-tal professorer och docenter inom klimatrelaterade fält. De har nära personliga kontakter bland världens främsta forskare, varför synnerligen kvalificerade analyser av forskningen cirkuleras i nätverket. Ännu fler medlemmar har erfarenhet från ledande positioner inom näringsliv och samhälle. De utvärderar analysernas betydelse för ekonomi och politik.
Boken kan beställas av författaren direkt:
Tege Tornvall: tege.tornvall(snabela)telia.com
by 
Alec Rawls kämpade för att solaktiviteten skulle tas med i AR5. Han har oerhört många bevis för att korrelationen mellan solaktivitet och temperatur vida överträffar korrelationen mellan CO2 och temperatur. Läs hans ursinniga kommentar.
http://wattsupwiththat.com/2012/02/22/omitted-variable-fraud-vast-evidence-for-solar-climate-driver-rates-one-oblique-sentence-in-ar5/
Läs särskilt från “More anti-science: the aerosols and clouds chapter repeats the second paleo-chapter error”
Solen har spelat en central roll i historien. Kulturer har i årtusenden dyrkat solgudar som Uto, Sol, Ra, Aton, Helios m.fl. Kanske inte så märkligt eftersom livet på Jorden till 100% är avhängigt av solens stråkar. Jag upplevde en rejäl solförmörkelse i Galicien där vi upplevde hur temperaturen föll redan på några minuter. Om det är riktigt att temperaturen faller ca 15 grader per dag utan sol, ligger vi illa till. Trösten är möjligtvis att temperaturen inte kommer att gå under ca – 270 Celsius.
Under ”Lilla Istiden” 1350 – 1850 frös Themsen i England och Glaciärerna i Alperna växte till sig och Karl X Gustav tågade över isen på Stora Bält. Å andra sidan var det mycket varmt 950 – 1250 då man odlade på Grönland. Det är inte så lätt att förklara dessa stora temperaturvariationer med mänskliga CO2-utsläpp, eller? Intressant att den engelske astronomen Thomas Harriot 1610 kunde se fläckar på solen med sitt enkla teleskop, fläckar som successivt försvann och som dök upp igen först 1716. Gallileo Gallilei som också studerade solfläckar, använde i princip samma metod som man gör på Sol-observatoriet på Tenerife, via teleskopet projiceras bilden av solen på en vit duk. Under ett långt solfläcksminimum åren 1630 – 1715 beskrevs vintrarna som speciellt bistra. Jag tror att naturen är mer komplicerad än så. De danska forskarna Henrik Svensmark och Eigil Friis-Christensen har funnit ett samband mellan mängden infallande kosmisk strålning och molnbildningen på Jorden. Danskarna har funnit att ju kraftigare solens magnetiska aktivitet är, det vill säga ju fler solfläckar, desto mer avlänkas de laddade kosmiska partiklarna från jorden och desto färre moln bildas i atmosfären.
Du luftar en ÅSIKT med referens till en annans åsikt. Du tycks inte ha läst boken. Då kan du inte gärna ha någon egen mening om den.
Boken är fylld med hänvisningar till källor med uppmätta data. IPCC har inget som helst stöd för sin hypotes om koldioxidens dominerande verkan på klimatet. De gör prognoser baserade på sina datorsimuleringar, som visat sig helt meningslösa. Detta är en självklarhet då de erkänner att de inte vet hur molnbildningen fungerar och hur värmeutbytet mellan luft och hav fungerar, sannolikt de två viktigaste faktorerna för den globala temperaturen. Därmed visar IPCC djup inkompetens.
Det är klart från solforskare i flera länder att solen gått in i en fas, som normalt återkommer med c:a 200 års intervaller. Historiskt har den inneburit kallare klimat. Du har mycket att bevisa, om du skall påstå att det denna gången INTE betyder kallare klimat, se här:
http://klimatsans.com/2014/07/25/klimatet-blir-snart-kallare/
Ta fram fakta istället för åsikter.
Försök förstå, IPCC är politiker och charlataner i vetenskap, se här:
http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/det-som-driver-ipcc/
Klimathotet är en BLUFF, som drivits fram av politiska skäl.
Den här boken är politisk, inte vetenskaplig.
Att, i syfte att tona ned problemen med koldioxidutsläpp, försöka lägga skulden på solen är inget nytt. Se till exempel artikeln “Global Warming: Blaming the Sun” (kan nedladdas här: http://se-server.ethz.ch/staff/af/fi159/R/Ro221.pdf), där Jerry Mahlman avfärdar just en sådan rapport för “junk science”, skräpvetenskap.
Boken refererar den stora skandalen i somras, då BBC tvingades erkänna att de metodiskt förvridit klimatdebatten genom att utesluta personer som kritiserat IPCC.
Tyvärr gäller detsamma i Sverige, se fliken Granskningsnämnden.
Här omfattar dock denna “sammansvärjning” all rikspress. Vi har försett dem med ett otal debattmanus, där vi redovisar fakta, som talar emot “klimathotet”, men de blir alltid avvisade. Ex.vis DN och SvD har på ett år haft c:a 40 debattinlägg om klimatet. Samtliga har dock bara diskuterat hur fort man skall tvinga fram en minskning av utsläppen av koldioxid.
Det betyder att debatten varit meningslös. Den har handlat om en påhittad fara och diskuterat åtgärder som inte skulle göra någon märkbar skillnad. På normal svenska kallar man sådant för “skitsnack”.’
Du kan göra en insats genom att sprida kännedomen om denna bok. Den är en källa till verklig kunskap om klimatet.